3 288 läst ·
51 svar
3k läst
51 svar
Nya amorteringskrav försämring för befintliga bolånekunder
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 585 inlägg
Nej, jag har inte läst alla 76 sidor. Men det står faktiskt att läsa att "den sammantagna effekten för den samlade gruppen bostadsägare bedöms bli begränsad" (s. 49). Typ det jag försökte säga.G grovspacklarn skrev:
"Massa tusenlappar" i minskad amortering per månad blir det nog mest för er högt belånade storstadsbor. TS, som inte tillhör er grupp, verkar ha ett annat problem.
Ja så var väl tanken med detta. Ovan svar syftar jag bara på en punkt i förslaget.G grovspacklarn skrev:
Nämligen det med minskad amorteringskrav vid högre än 4.5 ggr lån än ens
bruttoårsinkomst. Som ju i tidigare kommentarer konstaterats inte är så stor
del av Sveriges bolånetagare. Med försämring syftar jag på om en har bolån
d.v.s. befintlig bolånekund och en fastighet med t.ex. renoveringsbehov.
Snacka om att gå fel väg.
Det är ju bristen på amortering som ställt till allt.
Man skulle kunna erbjuda 95% I belåning men ha rejäl amortering på alla lån,åldrar och grad.
Då hade priserna varit bättre. Nu sitter man och ska maxa belåning genom hela livet och minska amortering så mycket det går.
Det skulle vara exempelvis 5% som gäller. Är räntan 1% är det 4% I amortering man måste ha. Är räntan 4% måste det vara 1% amortering.
Då bygger man inga luftslott.
Skulle priserna hållas nere på både bostäder och renovering.
Idag skiter man i om det kostar 300.000 för ett nytt badrum för man höjer bara lånet och drabbas inte av någon kostnad fast det innebär material och jobb för 150.000kr man köpt.
Det är ju bristen på amortering som ställt till allt.
Man skulle kunna erbjuda 95% I belåning men ha rejäl amortering på alla lån,åldrar och grad.
Då hade priserna varit bättre. Nu sitter man och ska maxa belåning genom hela livet och minska amortering så mycket det går.
Det skulle vara exempelvis 5% som gäller. Är räntan 1% är det 4% I amortering man måste ha. Är räntan 4% måste det vara 1% amortering.
Då bygger man inga luftslott.
Skulle priserna hållas nere på både bostäder och renovering.
Idag skiter man i om det kostar 300.000 för ett nytt badrum för man höjer bara lånet och drabbas inte av någon kostnad fast det innebär material och jobb för 150.000kr man köpt.
Villaägarnas Riksförbund har haft åsikter om PM:et bland annat säger de såhär om punkt 4.4.2:
4.4.2. Promemorians förslag; Den maximala belåningsgraden ska få uppgå till högst 80 procent av bostadensmarknadsvärde i fråga om tilläggskrediter.
Villaägarna avstyrker förslaget. Det är inte ovanligt att en husägare i efterhand behöver låna till reparationer, renoveringar eller energiförbättringar. Det kan handla om ett tak som börjar läcka, en dränering som måste göras om eller en värmepump som behöver bytas. Att i de fallen tvingas ta ett blancolån i stället för att kunna utöka sitt bolån innebär både högre kostnader för hushållen och en sämre riskhantering.Förslaget skapar också en snedvridning mellan olika tidpunkter i ett hushålls boendekarriär.Den som vid köptillfället tar ett större lån än vad som egentligen behövs gynnas jämfört med den som planerar att successivt utöka lånet för nödvändiga investeringar. Sammantaget innebär det att hushåll riskerar att skuldsätta sig mer redan vid förvärvet, snarare än att låna vid faktiska behov.Villaägarna anser därför att belåningsgraden ska vara densamma, oavsett om lånet tas vid ett bostadsköp eller i form av en tilläggskredit.Villaägarna menar att förslaget riskerar att skapa osäkerhet på bostadsmarknaden. För hushåll som planerar bostadsköp, är det avgörande att villkoren är stabila och förutsägbara.Om regeringen ges möjlighet att snabbt förändra belåningsgraden kan det försvårar långsiktiga beslut och riskerar att få stora konsekvenser för enskilda familjer.Även husbyggandet påverkas. Småhusproduktionen ligger redan idag på låga nivåer, och osäkerhet kring framtida finansieringsvillkor kan ytterligare försvåra situationen. Att privatpersoner som bygger sitt eget hus inte vet vilka regler som gäller framöver, ökar osäkerheten och riskerar att påverka viljan att bygga på ett negativt sätt.
https://www.regeringen.se/contentas...aedbbff285a59f7a/villaagarnas-riksforbund.pdf
4.4.2. Promemorians förslag; Den maximala belåningsgraden ska få uppgå till högst 80 procent av bostadensmarknadsvärde i fråga om tilläggskrediter.
Villaägarna avstyrker förslaget. Det är inte ovanligt att en husägare i efterhand behöver låna till reparationer, renoveringar eller energiförbättringar. Det kan handla om ett tak som börjar läcka, en dränering som måste göras om eller en värmepump som behöver bytas. Att i de fallen tvingas ta ett blancolån i stället för att kunna utöka sitt bolån innebär både högre kostnader för hushållen och en sämre riskhantering.Förslaget skapar också en snedvridning mellan olika tidpunkter i ett hushålls boendekarriär.Den som vid köptillfället tar ett större lån än vad som egentligen behövs gynnas jämfört med den som planerar att successivt utöka lånet för nödvändiga investeringar. Sammantaget innebär det att hushåll riskerar att skuldsätta sig mer redan vid förvärvet, snarare än att låna vid faktiska behov.Villaägarna anser därför att belåningsgraden ska vara densamma, oavsett om lånet tas vid ett bostadsköp eller i form av en tilläggskredit.Villaägarna menar att förslaget riskerar att skapa osäkerhet på bostadsmarknaden. För hushåll som planerar bostadsköp, är det avgörande att villkoren är stabila och förutsägbara.Om regeringen ges möjlighet att snabbt förändra belåningsgraden kan det försvårar långsiktiga beslut och riskerar att få stora konsekvenser för enskilda familjer.Även husbyggandet påverkas. Småhusproduktionen ligger redan idag på låga nivåer, och osäkerhet kring framtida finansieringsvillkor kan ytterligare försvåra situationen. Att privatpersoner som bygger sitt eget hus inte vet vilka regler som gäller framöver, ökar osäkerheten och riskerar att påverka viljan att bygga på ett negativt sätt.
https://www.regeringen.se/contentas...aedbbff285a59f7a/villaagarnas-riksforbund.pdf
Moderator
· Stockholm
· 57 598 inlägg
Som sagt det hjälper inte alla grupper av unga. Men det hjälper kategorin som skaffat sig bra utbildning, och kommer ut i arbetslivet med hög/skaplig lön, men saknar kapital (och inte heller har föräldrar som kan bidra med kapital). Det är en grupp som hittils haft problem med bostad "helt i onödan".SågspånPappspikEternit skrev:
Men fortfarande, gör det någon större skillnad i praktiken för de stackars ungdomarna? Hur många faller på just belåningsgraden, om de klarar sig igenom de andra nålsögonen? Den som klarar av att dra ihop 10% kontantinsats klarar nog att dra ihop 85% också, i de flesta fall. De som inte sparat ihop något är ju ändå chanslösa.
Det är, som tidigare påpekats, inte helt sannolikt att en bank ens beviljar lån med skuldkvot över 4,5 ändå, så då kvittar det om dessa få skulle slippa amortera 1% extra som nu.
Reglerna om max belåning, amortering osv. finns inte för att skydda individer mot för hög belåning, reglerna finns för att skydda det ekonomiska systemet. Vid en kraftig nedgång så är det systemhotande om en stor grupp kommer på obestånd.
Den här gruppen av (oftast) unga som har betalningsförmåga, men ännu inget kapital, är rent statistiskt inne på en karriärväg som kommer att snabbt ge dem högre lön, och de har kapacitet att spara. De kommer att ganska snart efter ett köp med hög belåning ha hunnit skaffa sig ekonomisk buffert för att tåla ev. problem på marknaden. Det kommer inte att hota systemet.
Men som sagt, sedan finns det en stor grupp unga som inte klarar kraven på inkomst i förhållande till lån, inte har fast jobb osv. Den gruppen hjälps inte av det här förslaget. Men den gruppen är dyrare/svårare att hjälpa, om det skall vara lika riskfritt.
Och här ute på landet har en del "lånat sönder sig".H hempularen skrev:Det finns ju ändå en viss logik i detta.
Man vill att människor skall ha möjlighet att äga sin bostad. Därmed sätter man regler för "inträdet" på marknaden, med 90% belåning vid köp. Samtidigt vill man inte att människor skall max belåna sig "i onödan". Därmed mer konservativ bedömning vid ytterligare belåning, när man redan äger bostaden.
Det är ju bra att man i någon mån begränsar möjligheten att ta rena konsumtionslån med bostaden som säkerhet, men lite tråkigt att det samtidigt slår undan benen för folk som vill köpa ett renoveringsobjekt och renovera upp.
Man har gjort dyra renoveringar och "lånat upp" så mycket man har kunnat för att finansiera det
Nu när marknaden inte alls gått så bra och det är svårt hitta köpare är det en hel del som faktiskt inte kan flytta pga att de har mer lån än vad huset är värt.
Fast det ska mycket till om man ska sitta helt åt skogen ekonomiskt.Appendix skrev:
Och här ute på landet har en del "lånat sönder sig".
Man har gjort dyra renoveringar och "lånat upp" så mycket man har kunnat för att finansiera det
Nu när marknaden inte alls gått så bra och det är svårt hitta köpare är det en hel del som faktiskt inte kan flytta pga att de har mer lån än vad huset är värt.
Har man kostat på dyra renoveringar utan marginaler är det mycket självförvållat att man medvetet petat in pengar i något som inte ökar likvärdigt.
Då är det mer synd om de som exempelvis köpt lite för naivt i orter som fått stor industri som sedan försvinner och huset som gått från en miljon, till tre miljoner och sen tillbaka plus arbetslöshet.
Jag tillhör den första kategorin och har kostat på fastigheten med byggnader som inte alls ökar prislappen proportioneligt, men har heller inte lyftat en krona i lån utan till och med höjt amorteringen.
Ett problem verkar vara att huspriser styrs av hur mycket man får låna. Löner är ganska långsamma ifall sett till medel för hela populationen. Ökar man möjligheten att låna 1msek mer så tror jag det i princip leder till att huspriserna går upp med motsvarande. Märkligt nog verkar låneutrymme betyda mer än månadskostnad. Även om givetvis huspriserna ökar även när räntorna går ned
Jag är långt ifrån övertygad att höjt låneutrymme annat än kortsiktigt gör det lättare för unga att köpa bostad.
Jag är långt ifrån övertygad att höjt låneutrymme annat än kortsiktigt gör det lättare för unga att köpa bostad.
Höjda priser ökar efterfrågan på nybyggen också.J JohanLun skrev:Ett problem verkar vara att huspriser styrs av hur mycket man får låna. Löner är ganska långsamma ifall sett till medel för hela populationen. Ökar man möjligheten att låna 1msek mer så tror jag det i princip leder till att huspriserna går upp med motsvarande. Märkligt nog verkar låneutrymme betyda mer än månadskostnad. Även om givetvis huspriserna ökar även när räntorna går ned
Jag är långt ifrån övertygad att höjt låneutrymme annat än kortsiktigt gör det lättare för unga att köpa bostad.
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
· Limhamn
· 2 276 inlägg
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
- Limhamn
- 2 276 inlägg
Alla banker som erbjuder privatlån dock så kommer ju inte alla får ta ett sånt stort privatlån då deras ekonomi inte klarar av det och vi som skulle klarar av det är så pass smarta att inte göra det.Ossian K Olsson skrev:
Dock så skulle inte staten lägga sig i.
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
· Limhamn
· 2 276 inlägg
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
- Limhamn
- 2 276 inlägg
Nej precis, staten lägger sig inte i för det är ett hypotetiskt problem. Men det är inte bomarknadens finansiering.G Greger_08 skrev:
Finns gott om folk med "vanliga" jobb som har över en miljon i privatlån.
