Kom på det nu, du kanske bara menar termostaterna/handvreden på varje radiator "ska vara fullt öppna".
Just den biten har egentligen ingenting med förinställningen på radiatorkopplen/bypassen att göra.
När hela värmesystemet är rätt injusterat, både själva förinställningarna samt själva reglercentralen så är det knappt man behöver termostaterna.
Termostaterna bör/"ska" bara strypa flödet när rummet får extra värmetillförsel via tex solinstrålning.
Gammal film från RörmokarLäraren angående injustering;
En nyare film;
Just den biten har egentligen ingenting med förinställningen på radiatorkopplen/bypassen att göra.
När hela värmesystemet är rätt injusterat, både själva förinställningarna samt själva reglercentralen så är det knappt man behöver termostaterna.
Termostaterna bör/"ska" bara strypa flödet när rummet får extra värmetillförsel via tex solinstrålning.
Gammal film från RörmokarLäraren angående injustering;
En nyare film;
Hej, nej förinställningen själva radiatorkopplet tänkte jag inte röra, utan det är hela slingans KV som måste balanseras mot den andra slingan för att flödet över dem ska bli ungefär likt, vad jag läst mig till de senaste dygnet. . Som det är nu går det mesta av flödet över den ena slingan och på den andra slingan blir bara en radiator varm, den en blir ljumen och den sista kallDemmpa skrev:
Då jag både har en luftvärmepump och en braskamin så är det mycket extra värmetillförsel i vissa utrymmen.
Ja ungefär så menade jag. Ett gammalt enrörs system är inte det enklaste att justera men när vi tyckte att vi hade en jämn värme i alla elementen ströp vi lite på termostaten i det sista elementet i kedjan som lämpligt nog fanns i sovrummet. Huset hade en gammal oljepanna från början som sen konverterades med en pelletsbrännare som iofs gav en mycket bra värme plus att pelletsen var ganska billig på den tiden. Jag sotade själv och det blev ganska svart runtomkring. När vi sen bytte till en luft-vattenpump och hittade en justering som passade oss kunde man glömma bort hela anläggningen det bara fungerade. Vi hade en NIBE LV. Påstods när vi köpte att det var den som var mest lämplig att använda till ett enrörs system. Kommer inte ihåg vilken modell men det var ingen "värsting modell". Finns säkert många andra som passar idag. Vi hade ett gammalt LB hus. De installerade nästan bara enrörs system på 60-talet. Vårt hus var från -67.
I ett korrekt dimensionerat 1-rörsystem justerar man inte Kv per radiator utan bara balansen mellan slingorna med strypventilerna på slingornas returer som du redan har kommit fram till. Källa för det påståendet är bl a Purmo: https://www.purmo.com/sv-se/bloggartiklar/2016/dimensionering-av-radiatorer
Har man av någon underlig anledning inte dimensionerat radiatorernas värmeeffekt korrekt så kan man såklart justera Kv per radiator men det behövs normalt inte i 1-rörsystem.
Ritningen indikerar att radiatorerna är av typ AGA Termopanel. Typ 3 var deras radiator med dubbla paneler och dubbla konvektorplåtar, d v s den typ av radiator som ofta benämns TP22 idag.
Rör av typ radisol med ytterdiameter 15 mm ger måttligt tryckfall så cirkulationspumpen ska inte ha något problem att ge tillräckligt flöde om den fungerar som den ska. Är pumpen nästan 40 år gammal så skulle jag byta ut den mot en modern Grundfos eller Wilo.
Är radiatorventilerna inte bytta sedan 1987 så skulle jag byta mot nya. Termostater behövs på de flesta platser inte men där de behövs bör eventuella kvarvarande från byggåret bytas mot nya.
Slingstrypventilerna på bilden är troligen nyare än från byggåret, om inte så skulle jag byta de ventilerna.
Med samtliga ventiler och cirkulationspumpen i bra skick så kommer detta att fungera perfekt när balansen mellan slingorna är rätt.
Har man av någon underlig anledning inte dimensionerat radiatorernas värmeeffekt korrekt så kan man såklart justera Kv per radiator men det behövs normalt inte i 1-rörsystem.
Ritningen indikerar att radiatorerna är av typ AGA Termopanel. Typ 3 var deras radiator med dubbla paneler och dubbla konvektorplåtar, d v s den typ av radiator som ofta benämns TP22 idag.
Rör av typ radisol med ytterdiameter 15 mm ger måttligt tryckfall så cirkulationspumpen ska inte ha något problem att ge tillräckligt flöde om den fungerar som den ska. Är pumpen nästan 40 år gammal så skulle jag byta ut den mot en modern Grundfos eller Wilo.
Är radiatorventilerna inte bytta sedan 1987 så skulle jag byta mot nya. Termostater behövs på de flesta platser inte men där de behövs bör eventuella kvarvarande från byggåret bytas mot nya.
Slingstrypventilerna på bilden är troligen nyare än från byggåret, om inte så skulle jag byta de ventilerna.
Med samtliga ventiler och cirkulationspumpen i bra skick så kommer detta att fungera perfekt när balansen mellan slingorna är rätt.
För enrörssystem så gör man ingen förinställning i termostatventilen, däremot så måste man justera in bypassen, det är också en förinställning.T TommyC skrev:
Radiatorkopplet VRVM FEA från MMA/Purmo är ett 1rörs-koppel, se bifogad pdf.
https://www.purmo.com/sv-se/produkter/238164/flex-radiatorkoppel
Kolla även beskrivningen för Danfoss emrörsradiatorkoppel,
https://assets.danfoss.com/documents/107182/AI000186404364sv-000101.pdf
Återigen felaktig information.T TommyC skrev:
Nej, det måste man inte. Man kan såklart göra det men varför? I Purmos dimensioneringsprogram Calculator är ventilfördelningen vald till 35% och går ej att ändra i programmet.
Det finns säkert mer avancerade dimensioneringsverktyg än Purmo Calculator där detta går att ändra men hur många gör så och till vilken nytta i så fall?
I verkligheten går det att ändra fördelningen men tydligen inget som Purmo bedömer behövs eftersom Calculator inte stödjer detta.
"TP 1-rörs fördelaren har c/c 40 mm. Fördelarens kägla ställs in med insexnyckel 2,5 mm. Vid leverans är ettrörsfördelarens kägla utskruvad 4,5 varv vilket ger ett relativt radiatorflöde på 35%. För att öka andelen flöde till radiatorn kan käglan skruvas in men då ökar tryckfallet i hela slingan vilket kan minska slingflödet. Fördelaren är vändbar och kan monteras med röd plastpropp inåt/nedåt men det rekommenderas att den monteras med röd plastpropp synlig."
Citat från https://www.purmo.com/sv-se/produkter/238762/tp-1-rors-fordelare
Jag har ingen statistik eller ens någon bredare erfarenhet av gamla radiatorventiler utan baserar mitt påstående främst från skicket hos ventilerna i våra AGA Termopanel från 1981.
Slingstrypventilerna IMI TA TRIM / STK på bilderna är relativt nya. Våra motsvarande ventiler från 1981 var i bedrövligt skick.
Om det inte är något fel på någon radiatorventil, strypventil eller cirkulationspumpen och allt är hyfsat korrekt injusterat och luftat så är det ett mysterium att det värmesystemet inte fungerar bra.
Har ni strypt den varmare kretsen betydligt mer, men inget förändras, den kallare kretsen är fortfarande varm på en radiator, ljummen på en och helt kall på den sista.
Värmepumpen säger ca 35 grader på returen nu när pumpen skickar ut ca 41 grader. Eftersom den kalla kretsen är betydligt kallare än så, så tänker jag att flödet över den är väldigt litet.
Kan det vara farligt för cirkulationspumpen om jag stryper den varma kretsen ännu mera? Om det då blir så stort motstånd att det blir för tungt för den.
Den är inställd på konstant tryck och läge två av tre.
Värmepumpen säger ca 35 grader på returen nu när pumpen skickar ut ca 41 grader. Eftersom den kalla kretsen är betydligt kallare än så, så tänker jag att flödet över den är väldigt litet.
Kan det vara farligt för cirkulationspumpen om jag stryper den varma kretsen ännu mera? Om det då blir så stort motstånd att det blir för tungt för den.
Den är inställd på konstant tryck och läge två av tre.
Samma hos oss. Alla termostater och alla strypningar är fullt öppna. Däremot olikt dimensionerade radiatorer överallt, så antar att det är "injusteringen". Sen har vi lagt på en ny slinga som fungerar som tvårörs system. Men allt funkar fint.ollgla skrev:
Redigerat:
Nu börjar jag tänka "utanför boxen".J johan_paz skrev:
Har den nedre slingan, slinga 2, fem radiatorer i verkligheten?
Har det tillkommit en vattenburen handdukstork eller golvvärme inne på (lilla) toaletten?
Finns det vattenburen golvvärme i köket och/eller entrén?
Är någon radiator/radiatorkoppel utbytt?