Ny el i gamla stålrör, isolationsmätning
Hej,
Planerar att få lite ordning på elen i kåken, men har lite funderingar kring hur omfattande jobbet är.
Förutsättningar:
Jag känner mig fullt kompetent att stoppa in nya trådar i rören, även om det väl egentligen ska göras av elektriker. Det jag är lite orolig över är alla stålrör, med eventuella vassa kanter osv.
Jag hittade en isolationsmätare på kjell som jag tror ska vara ok: http://www.kjell.com/sortiment/el/m...ni-t-ut501a-p48388#ProductDetailedInformation
Men jag blir osäker: Klarar en isolationsmätare verkligen att hitta en eventuell skada som uppstått på kabeln?
Om jag förstått rätt så lägger mätaren en hög spänning på den ena ledaren, och mäter därefter om det kan gå någon ström mellan de båda ledarna. För att det ska kunna inträffa så måste väl båda kablarna vara skadade på ungefär samma ställe? I mitt fall skulle väl den ena ledaren ha så gott som full kontakt med stålröret, medans den andra är hel. Mätaren skulle i det fallet ändå säga att jag har oändlig resistans?
Jag skulle kunna komma runt det genom att mäta mellan respektive ledare och röret. Men för att vara 100% säker med en sådan mätning måste jag först kontiuitetsmäta röret, och det är inte alls säkert att det skulle gå.
Hur ska jag tänka här? Hur noggrann ska jag vara? Hur noggrann skulle en slumpmässigt vald elektriker ha varit?
Planerar att få lite ordning på elen i kåken, men har lite funderingar kring hur omfattande jobbet är.
Förutsättningar:
- Elcentralen byts av elektriker. Jag förutsätter att det blir en schysst central av känt märke.
- Nuvarande el är i huvudsak dragen i ingjutna stålrör från -56. Kablarna känns på det stora hela rätt fräscha, men färgmässigt finns det en del att önska. Dessutom finns det bara jord i delar av huset.
- Dra nya rör är inte aktuellt.
Jag känner mig fullt kompetent att stoppa in nya trådar i rören, även om det väl egentligen ska göras av elektriker. Det jag är lite orolig över är alla stålrör, med eventuella vassa kanter osv.
Jag hittade en isolationsmätare på kjell som jag tror ska vara ok: http://www.kjell.com/sortiment/el/m...ni-t-ut501a-p48388#ProductDetailedInformation
Men jag blir osäker: Klarar en isolationsmätare verkligen att hitta en eventuell skada som uppstått på kabeln?
Om jag förstått rätt så lägger mätaren en hög spänning på den ena ledaren, och mäter därefter om det kan gå någon ström mellan de båda ledarna. För att det ska kunna inträffa så måste väl båda kablarna vara skadade på ungefär samma ställe? I mitt fall skulle väl den ena ledaren ha så gott som full kontakt med stålröret, medans den andra är hel. Mätaren skulle i det fallet ändå säga att jag har oändlig resistans?
Jag skulle kunna komma runt det genom att mäta mellan respektive ledare och röret. Men för att vara 100% säker med en sådan mätning måste jag först kontiuitetsmäta röret, och det är inte alls säkert att det skulle gå.
Hur ska jag tänka här? Hur noggrann ska jag vara? Hur noggrann skulle en slumpmässigt vald elektriker ha varit?
Du kan ju alltid megga mot rören också om du vill. Och om du som elmont skrev tar hjälp för idragningen minskar risken betydligt för problem av många slag. Om ni dessutom använder befintliga trådar som dragfjäder och kollar dem efteråt så ges facit om det finns några större risker för skador pga problem i rörsträckan. Flyter det smärtfritt är risken för skav etc i praktiken obefintlig. Kanske så att förläggning av rör osv var bättre hantverksmässigt gjort på den tiden och ev problem kommer ofta av att det rotats med det senare med konstiga skarvar inbyggt, klämda veckade rör mm.
Min erfarenhet av plåtrör är att man var noga med att "fasa av" rören på insidan innan man använde dom, det pga att man var mycket medveten om vad en vass kant kan ställa till med. Troligen var dåtidens elektriker betydligt mer "vaken" för risken än dagens yrkesmän som knappt har jobbat med plåtrör.
De rören jag har sett när jag försökt förstå hur elen är dragen har haft fint fasade kanter, förhoppningsvis har den yrkesstoltheten följt med genom hela anläggningen. Ett rör är antagligen klämt eller skadat på något sätt (antagligen när man byggde trappan), men det röret är som tur är överflödigt.
Självklart kommer den nya centralen ha jordfelsbrytare, och självklart ska alla uttag i ett rum vara jordade! Risken med att inte jorda taklampan är väl egentligen minimal, men det är samtidigt ett väldigt litet jobb. Och ska man ändå göra jobbet, så är det lika bra att göra jobbet rätt.
Självklart kommer den nya centralen ha jordfelsbrytare, och självklart ska alla uttag i ett rum vara jordade! Risken med att inte jorda taklampan är väl egentligen minimal, men det är samtidigt ett väldigt litet jobb. Och ska man ändå göra jobbet, så är det lika bra att göra jobbet rätt.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Har inte tänkt på den frågan tidigare. Spontant låter det mest rimligt att byta där man har möjlighet. Det kanske är onödigt om röret är i gott skick, väl skyddat i elektriskt isolerande vägg och inte (indirekt) åtkomligt så att det blir farligt ifall röret blir spänningssatt. Men om man blottlagt röret så pass att man kan göra denna bedömning, då kan man lika gärna byta, speciellt om det handlar om en renovering där ojordade uttag byts mot jordade. I en jordad miljö är plåtrören inte alls bra, speciellt inte i kombination med plåtdosor. Detta pga svårigheterna att skyddsjorda rören.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Ja, dosorna blir ju åtkomliga t.ex vid tapetsering så det är bra om de är i plast.
Som någon annan varit inne på så brukar rören vara fasade i skarvarna. I min lägenhet från -22 har vi använt de gamla rören för att komma ut till takbelysningar och dylikt och det har inte varit några som helst problem eller svårigheter.
Det hade jag inte tänkt på, det kanske är rimligt att byta dosor där det är praktiskt möjligt.Frågan är bara hur man går till väga för att byta dosa utan att skada röret (och på så vis göra situationen sämre än den var från början).
Få bort den gamla plåtdosan känns görbart, men sen då?
Få bort den gamla plåtdosan känns görbart, men sen då?