Värmepumpen har en ganska begränsad förmåga att ackumulera energi, så om man inte vill att inomhustemperaturen ska variera med elpriset eller att varmvattnet tar slut när man duschar efter jobbet så har en sån funktion ganska liten effekt. Visst kan det göra lite skillnad på marginalen, men i praktiken funkar det inte att värmepumpen står still i flera timmar när elen är dyr och kör ikapp på natten när det är billigt.
Det vet jag inte, bara att man inte ska räkna med några jättesummor.
En värmepump funkar inte som en vedpanna där man gör en rejäl brasa på förmiddagen och laddar tankarna så man klarar sig till nästa morgon.
Ska man kunna dra nytta av att priset är lågt under en period så måste man ha någon form av ackumulatortank som laddas upp till en väsentligt högre temperatur än den som tappvattnet och värmesystemet behöver. Men dels så klarar inte värmepumpen så höga temperaturer och dels sjunker verkningsgraden ju högre temp den jobbar med. Alternativet är att låta tappvattnet och värmesystemet bli kallt när elpriset är högt.
Dessutom har inte Nibe-pumpen någon inbyggd ackumulator...
Dagens värmepumpssystem är designade för att bara leverera den temperatur som behövs för tillfället och för att kunna starta och gå en stund då och då när som helst under hela dygnet. Det är inget man ändrar på bara genom att låta värmepumpen känna till elpriset.
En värmepump funkar inte som en vedpanna där man gör en rejäl brasa på förmiddagen och laddar tankarna så man klarar sig till nästa morgon.
Ska man kunna dra nytta av att priset är lågt under en period så måste man ha någon form av ackumulatortank som laddas upp till en väsentligt högre temperatur än den som tappvattnet och värmesystemet behöver. Men dels så klarar inte värmepumpen så höga temperaturer och dels sjunker verkningsgraden ju högre temp den jobbar med. Alternativet är att låta tappvattnet och värmesystemet bli kallt när elpriset är högt.
Dessutom har inte Nibe-pumpen någon inbyggd ackumulator...
Dagens värmepumpssystem är designade för att bara leverera den temperatur som behövs för tillfället och för att kunna starta och gå en stund då och då när som helst under hela dygnet. Det är inget man ändrar på bara genom att låta värmepumpen känna till elpriset.
Möjligtvis kan man ju se husets ”betongplatta” i golvvärmen som ett slags värmemagasin. Då kan man låta värmepumpen mata på vid lågt pris och acceptera en mindre temperatursänkning när elpriset är högt och värmepumpen står stilla.
Nibe har väl också en parameter som heter ”gradminuter” där man ställer in hur stor avvikelse i önskad styrning man vill ha innan elpatronen kopplas in.
Men som sagt gör nog ganska marginell skillnad i praktiken. Ännu mindre om det är vad som ska styra mellan vilken storlek på pump man väljer.
Du behöver även ta hänsyn till hur mycket energi ”huset kan ta emot”.
För stor effekt på pumpen gör ändå inte att du skickar ut högre temp i golv/element eftersom termostater och reglersystem i så fall stryper ner för att bibehålla jämn innetemperatur. Så då har du ändå ingen nytta av den högre effekten.
En för liten pump ger mest lite tappade kronor vid löpande driften.
En för stor pump kostar några kronor mer vid installationen men (åtminstone förr) kunde korta driftstider och hög returtemp skapa vissa driftsstörningar. Dagens ”scroll/ställbara” kompressorer torde dock hantera det utan några märkbara problem.
Å andra sidan tänker vi oss en teknisk livslängd på 15-20år. Så inom den perioden lär nog olika former av tidstariffer och effekttaxor göra det mer lönsamt framöver. Men då skulle man antagligen helst förbereda/komplettera med ett värmemagasin i form av en accumulatortank på åtminstone 500-1000L som hanterar dygnsvariationerna och som då ”laddas upp” på natten då elpriset är lågt.
Nibe har väl också en parameter som heter ”gradminuter” där man ställer in hur stor avvikelse i önskad styrning man vill ha innan elpatronen kopplas in.
Men som sagt gör nog ganska marginell skillnad i praktiken. Ännu mindre om det är vad som ska styra mellan vilken storlek på pump man väljer.
Du behöver även ta hänsyn till hur mycket energi ”huset kan ta emot”.
För stor effekt på pumpen gör ändå inte att du skickar ut högre temp i golv/element eftersom termostater och reglersystem i så fall stryper ner för att bibehålla jämn innetemperatur. Så då har du ändå ingen nytta av den högre effekten.
En för liten pump ger mest lite tappade kronor vid löpande driften.
En för stor pump kostar några kronor mer vid installationen men (åtminstone förr) kunde korta driftstider och hög returtemp skapa vissa driftsstörningar. Dagens ”scroll/ställbara” kompressorer torde dock hantera det utan några märkbara problem.
Å andra sidan tänker vi oss en teknisk livslängd på 15-20år. Så inom den perioden lär nog olika former av tidstariffer och effekttaxor göra det mer lönsamt framöver. Men då skulle man antagligen helst förbereda/komplettera med ett värmemagasin i form av en accumulatortank på åtminstone 500-1000L som hanterar dygnsvariationerna och som då ”laddas upp” på natten då elpriset är lågt.
Det är naturligtvis så att S1255-16 klarar att producera mer värme på en timme än en S1255-12. På 3 timmar kan den hinna ge lika mycket (48kWh) som S1255-12 behöver 4 timmar till. Eller -16 ger 16kWh på en timme, medan -12 behöver 1h20m. Fysikens lagar gäller.
Båda VP, kan så klart använda NIBE Smart price adaption. Frågan är om den högre effekten kan ge en lägre total elkostnad än den mindre VPn när man använder NIBE Smart price adaption?
Om man tex kollar https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/timpris-pa-elborsen/ ser man att priset idag 2020-08-15 varierar mellan 13,11 och 31,02 öre/kWh. Eftersom man tydligen vet priset ett dygn i föreväg kan det inte vara något problem att utnyttja denna prisskillnad. VPn vet ju efter ett tag hur värmebehovet i huset ser ut över tid.
Om man kan klara sig utan att producera värme de timmar som har högst elpris sparar man en del. VPn med högsta effekten kan bättre kompensera för en den värme som saknas när den står stii/går på sparlåga i detta fall. Genom att förbereda innan och efter.
VPn med högsta effekten kan dra högst nytta av enstaka timmar med lågt pris. Alltså timmar när det är mycket billigare än innan och efteråt.
Att det går att spara pengar på detta sätt vet man. Att S1255-16 kan spara mer än S1255-12 är självklart. Men hur stor är skillnaden? Och gäller det alltid?
Båda VP, kan så klart använda NIBE Smart price adaption. Frågan är om den högre effekten kan ge en lägre total elkostnad än den mindre VPn när man använder NIBE Smart price adaption?
Om man tex kollar https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/timpris-pa-elborsen/ ser man att priset idag 2020-08-15 varierar mellan 13,11 och 31,02 öre/kWh. Eftersom man tydligen vet priset ett dygn i föreväg kan det inte vara något problem att utnyttja denna prisskillnad. VPn vet ju efter ett tag hur värmebehovet i huset ser ut över tid.
Om man kan klara sig utan att producera värme de timmar som har högst elpris sparar man en del. VPn med högsta effekten kan bättre kompensera för en den värme som saknas när den står stii/går på sparlåga i detta fall. Genom att förbereda innan och efter.
VPn med högsta effekten kan dra högst nytta av enstaka timmar med lågt pris. Alltså timmar när det är mycket billigare än innan och efteråt.
Att det går att spara pengar på detta sätt vet man. Att S1255-16 kan spara mer än S1255-12 är självklart. Men hur stor är skillnaden? Och gäller det alltid?
Man måste ha ett väldigt välisolerat hus för att det inte ska bli rejält nedkylt under kalla vinterdagar om man bara ska köra värmepumpen under natten t.ex. Kanske kan fungera om man har ett nybyggt lågenergihus med golvvärme och hyfsat stor tank som volymförstorare.
Sedan är det också så att värmepumpar fungerar bäst när de får gå kontinuerligt och arbeta i sin takt. Jag bor själv i ett stort hus med dålig isolering och det värms av en 1255-16. Den halvtimmen den producerar varmvatten vintertid hinner man känna av temperatursänkningen inomhus och sedan ska den arbeta igen det vilket innebär fullgas. Gissningsvis påverkas verkningsgraden negativt när pumpen ska hämta maximal effekt ur borrhålet. Det är ju en av fördelarna med en inverterpump att den ska kunna arbeta med framledningstemperaturen som behövs för stunden och inte övervärma en acktank.
Att värma huset med bergvärme är i dagsläget oftast ingen större kostnad och vill man tjäna pengar skulle jag tro att man gör bäst i att se till att ha en bra installation och se till att pumpen får arbeta under gynnsamma förhållanden så att den håller så många år som möjligt.
Sedan är det också så att värmepumpar fungerar bäst när de får gå kontinuerligt och arbeta i sin takt. Jag bor själv i ett stort hus med dålig isolering och det värms av en 1255-16. Den halvtimmen den producerar varmvatten vintertid hinner man känna av temperatursänkningen inomhus och sedan ska den arbeta igen det vilket innebär fullgas. Gissningsvis påverkas verkningsgraden negativt när pumpen ska hämta maximal effekt ur borrhålet. Det är ju en av fördelarna med en inverterpump att den ska kunna arbeta med framledningstemperaturen som behövs för stunden och inte övervärma en acktank.
Att värma huset med bergvärme är i dagsläget oftast ingen större kostnad och vill man tjäna pengar skulle jag tro att man gör bäst i att se till att ha en bra installation och se till att pumpen får arbeta under gynnsamma förhållanden så att den håller så många år som möjligt.
Vem har sagt att man bara skall köra under natten?
Det funkar såklart inte!
Och har man en större VP behöver den inte heller köra full effekt.
Ett borrhål är så trögt att det inte kan spela någon roll att inte köra exakt samma effekt kontinuerligt. Vilket man ju fö ändå aldrig gör.
Det funkar såklart inte!
Och har man en större VP behöver den inte heller köra full effekt.
Ett borrhål är så trögt att det inte kan spela någon roll att inte köra exakt samma effekt kontinuerligt. Vilket man ju fö ändå aldrig gör.
Jag fattar inte din setup riktigt. Ska du köra fast kondesering? Vad ska du ladda i? Och varför?
I vilken driftsituation menar du att man sparar pengar?
I vilken driftsituation menar du att man sparar pengar?
Självklart att nibe skriver att man tjänar pengar på det annan vore ju tjänstefel av tjänstemännen på nibe. Men som många skriver är jag också tveksam att om det blir nåt väldigt lite. Isofall så kan man om man har element att byta till större som ger mer watt så man kan sänka kurvlutning som också spar pengar
Naturligtvis är det sälj-snack från NIBE, som allt annat de säger till marknaden är avsikten att sälja! Än sen?V Vector skrev:
Oavsett det måste NIBE förhålla sig till lagar och regler. De kan inte utlova besparingar som inte finns.
Men vad jag menade var inte det. Utan att detta är en ny funktionalitet som bygger på att S1255 har ett nytt styrsystem som kan utnyttja att elpriset varierar. Samt det nya att el numera säljs till ett i förväg känt timpris. Den möjligheten fanns inte för, säg 10 år sedan.
Att ändra kurvor och byta element är säkert oxo vettigt ibland, men det har inte med detta att göra. Man kan göra både och.
Precis det är just kunskapen om dessa elprisvariationer som man kan utnyttja. Man kan tex ha lite kallare i huset under dagen om ingen är hemma, bara det är varmt när man kommer hem.FG skrev:
Det vi talar om här är naturligtvis inte detta utan något helt nytt. Inte alls en återgång till gammal teknik med start/stop, fast kondensering, osv. Tvärtom. Det framgår mycket tydligt att S1255 är varvtalsreglerad, frekvensstyrd. Självklart är det den styrningen NIBE utnyttjar. Därför behöver det inte bli fler start/stop. Men om de ibland väljer start/stopp är det knappast något problem med en frekvensstyrd kompressor.
När priset på el varierar som idag 13-31öre bör det finnas möjlighet att spara.
