Ni som haft problem med övertändning i Calmarpannan, har ni provat att..
Ni som haft problem med övertändning i Calmarpannan, har ni provat att vända insidan på vedluckan upp och ner, alltså så att lufthålen kommer ut på undersidan på luckan istället för i överkant? Det verkar vara en ganska enkel operation, det enda man behöver göra är att vända upp och ner på plåten på insidan och borra ett nytt hål för stången till automatspjället.
Det verkar ju vara så att en del exprimenterat med att få in primärluften längre ned i vedmagasinet.
Tanken slog mig när jag stod och tittade på luckan.
Det verkar ju vara så att en del exprimenterat med att få in primärluften längre ned i vedmagasinet.
Tanken slog mig när jag stod och tittade på luckan.
Hej
Om man skruvar (4skruvar) loss den eldfasta skivan på insidan av luckan och därefter stålprofilen innanför så går det att vända allt så lufthålen hamnar i nederkant. Fick dock borra nya skruvhål på ena sidan på luckan och stålprofilen så att stålprofilen skulle ligga bättre an/tätare mot luckan.
Man får även skruva loss handtaget. Inget var svårt/avancerat. Men om det blir bättre förbränning vet jag inte. Kändes dock som att det brann bättre när man hade ett fullt ilägg.
Om man skruvar (4skruvar) loss den eldfasta skivan på insidan av luckan och därefter stålprofilen innanför så går det att vända allt så lufthålen hamnar i nederkant. Fick dock borra nya skruvhål på ena sidan på luckan och stålprofilen så att stålprofilen skulle ligga bättre an/tätare mot luckan.
Man får även skruva loss handtaget. Inget var svårt/avancerat. Men om det blir bättre förbränning vet jag inte. Kändes dock som att det brann bättre när man hade ett fullt ilägg.
Det blir ju något bättre om man flyttar primärluftstillförseln till nedre hörnen av luckan. Jag modifierade för ett antal år sedan min Calmar V65 på detta sätt inklusive horisontella rör på sidorna av vedutrymmet, med lufthålen riktade nedåt (se denna tråd). Trots dessa ändringar i kombination med automatisk spjällreglering lyckades jag dock inte helt bli kvitt problemet med övertändning.
För ett år sedan tröttnade jag på de kvarstående rökpuffarna och bockade till sidoplåtar av samma typ som verkar ingå i konstruktionen av "premiumpannor" som t.ex. Eta, Fröling och Baxi Excellent/SI och som leder ner primärluften till förbränningszonen. Plåtarna gick enkelt att hänga upp på de fyrkantsprofiler som ingick i det tidigare projektet. Det blev som en helt ny panna, med jämn förbränning under hela eldningscykeln. Nu kan jag öppna vedluckan efter två timmar och de översta vedklabbarna har ännu inte börjat glöda på översidan.
Enda nackdelen är att vedvolymen minskade från ca 150 till 135 l. I mitt fall spelar detta mindre roll, eftersom jag oftast behöver göra mer än ett vedinlägg för att ladda tanken och då kan öka på det andra inlägget.
För ett år sedan tröttnade jag på de kvarstående rökpuffarna och bockade till sidoplåtar av samma typ som verkar ingå i konstruktionen av "premiumpannor" som t.ex. Eta, Fröling och Baxi Excellent/SI och som leder ner primärluften till förbränningszonen. Plåtarna gick enkelt att hänga upp på de fyrkantsprofiler som ingick i det tidigare projektet. Det blev som en helt ny panna, med jämn förbränning under hela eldningscykeln. Nu kan jag öppna vedluckan efter två timmar och de översta vedklabbarna har ännu inte börjat glöda på översidan.
Enda nackdelen är att vedvolymen minskade från ca 150 till 135 l. I mitt fall spelar detta mindre roll, eftersom jag oftast behöver göra mer än ett vedinlägg för att ladda tanken och då kan öka på det andra inlägget.
Då min Nibe Vedex 3000 läckte vatten hittade min fru en begagnad Calmarpanna från år 2000 för 5000kr. Var lite tveksam till en begagnad, men efter koll vem säljaren var slog vi till. Det var Trebema som hade en inbytes som bara hade använts några år och sen blivit stående och den var genomgången av dem, all keramik bytt mm. Då det är den gamla modellen påpekade Trebeme att det kunde ryka in en del, men eftersom mitt pannrum är ute i stallet spelade det ingen roll.
Eldade 2 år till med Niben och fick tummen ur i somras att kasta ut den och in med den nya.
Sparade all elektronik från Niben som är modernare och tänkte koppla in den vid tillfälle.
En fråga:
På Niben styrs fläkten av rökgasen och laddpumpen av panntemperaturen. Men enl. manualen så är det tvärt om på v.33. Är det någon som bytt plats? Vinner man något på det?
Eftersom man är van vid Niben känns det lite avigt.
Ska vid tillfälle fixa sidoplåta.
Kompisens v.33 av nyare modell ryker in en del oxå, trots spjäll.
Eldade 2 år till med Niben och fick tummen ur i somras att kasta ut den och in med den nya.
Sparade all elektronik från Niben som är modernare och tänkte koppla in den vid tillfälle.
En fråga:
På Niben styrs fläkten av rökgasen och laddpumpen av panntemperaturen. Men enl. manualen så är det tvärt om på v.33. Är det någon som bytt plats? Vinner man något på det?
Eftersom man är van vid Niben känns det lite avigt.
Ska vid tillfälle fixa sidoplåta.
Kompisens v.33 av nyare modell ryker in en del oxå, trots spjäll.
"Puffar" upp denna tråd med ett par frågor.M menygards skrev:
Jag började elda i min V33 igen efter tre säsongers uppehåll. Blev snabbt påminnd om varför jag tröttnade. Har en väldigt instabil, nervös och pulserande gång. Har en dragbegränsare som uppträder som att pannan frebrilt försöker få luft och kippar efter andan. Det kanske är just vad den gör, men ökar jag på primären mer än 1 genom eldningscykeln så får jag som regel övertändning i vedmagasinet varje gång.
Jag har startat upp mitt projekt igen med att försöka få till en lambdastyrning och dammat av mina programmeringskunskaper. Inte kommit så långt sedan jag började första gången efter att ha sett ditt första inlägg. Jag tappade sugen när jag insåg att det nog inte kommer att få bort mina problem helt och hållet ändå.
Det verkar nu som att du kommit i mål. Så till frågorna:
Om jag förstår dig rätt så har du aldrig några puffar mer, stämmer det?
Hur har du fäst dina ursprungliga fyrkantsprofiler i pannans vägg?
När du gjort dina profiler som du hänger ner, saknar de bakstycke och finns det kvar några hål som du gjorde i de horisontella rören?
Tack för ditt svar,
Din puff-polare
/MTQ
Här är försök till svar på dina frågor:
1. Jag har inga puffar när jag eldar med björkved. När jag eldat med granved, har jag någon enstaka gång sett tendens till puffar i samband med att veden "hängt sig".
2. Som framgår av bilden nedan är fyrkantsprofilerna försedda med ett vertikalt ben med en plåthake som håller fast mot undre kanten på lucköppningen. Jag har på så sätt inte behövt göra någon åverkan på själva vedutrymmet (enbart på själva luckan), och profilerna kan enkelt lyftas ut.
3. Sidoplåtarna saknar bakstycke. Hålen på undersidan av fyrkantsprofilerna finns i princip kvar, men jag har behövt justera hålkonfigurationen jämfört med bilden nedan, för att få en jämn fördelning av luften mellan de påhängda sidoplåtarna.
1. Jag har inga puffar när jag eldar med björkved. När jag eldat med granved, har jag någon enstaka gång sett tendens till puffar i samband med att veden "hängt sig".
2. Som framgår av bilden nedan är fyrkantsprofilerna försedda med ett vertikalt ben med en plåthake som håller fast mot undre kanten på lucköppningen. Jag har på så sätt inte behövt göra någon åverkan på själva vedutrymmet (enbart på själva luckan), och profilerna kan enkelt lyftas ut.
3. Sidoplåtarna saknar bakstycke. Hålen på undersidan av fyrkantsprofilerna finns i princip kvar, men jag har behövt justera hålkonfigurationen jämfört med bilden nedan, för att få en jämn fördelning av luften mellan de påhängda sidoplåtarna.
Redigerat:
Grymmt, tack för svar. Kom lite jul emellan så mitt svar här dröjde. Verkar som att din bild har försvunnit? Förstår principen så det skall nog gå bra ändå.M menygards skrev:
Jag skall åka till en god vän som har svets o se om han kan hjälpa mig att banka ihop något.
Under de senaste tre inläggen så har det gått bra. Jag kör nu med grovkluven (10-15cm) halvmeters björkved som är torkad ett år. Tar den utifrån dagen innan och eldar den efter ett dygn i pannrummet. Packar tätt in mot bakkant. Då blir det en springa framtill. Ojämn förbränning, pulserande gång, men peppar peppar ingen övertändning än.
Håller på att manuellt komma på en bra styralgoritm att starta med.
Nu har jag även beställt en LC-2a till slut. Första steget är nu att få igång tempövervakningen. Milstolpen därefter är att mecka ihop ett första försök till spjällreglering av liknande typ som du gjort.
Har lite svårt att montera lambdasonden på ett bra ställe då jag har en dragbegränsare som späder ut luften monterad i den 45-gradia plåten i böjen på rökröret. Tips mottages tacksamt! Det borde ge skumma värden på lambdasonden precis som att min nuvarande tempövervakning med en instucken K-givare ger lite svajiga värden när dragregulatorn jobbar.
Hur som helt, jag är igång nu och vi får väl se om jag får ett lika fint resultat som dig. Får väl starta en egen tråd om det blir läge för det och fortsätta mina framsteg där.
Tack igen menygards
//MTQ
Jag har experimenterat endel med min atmos för att minimera pulsering och ostabil förbränning. Min slutsats är att det är för dålig turbulens i flamman. Man tillsätter luften på en punkt i keramikslitsen och då vill det gärna pulsera. Har man väl fått upp tempen rejält så brinner det stabilare men det är mycket sorg å besvär innan man når dit i eldningen. Och så verkar det handla om volymen på vedförråd och brännkammare. Min panna brinner stadigare med rejält med aska i brännkammaren. Mindre gasvolym och högre temperatur ger ett bättre resultat skulle jag tro.
Senaste årena har jag eldat med ett järn hängande i keramikslitsen som skapar turbulens och stryper gasflödet något. Det brinner mycket stabilare då.
Så det är ett tips.
Vet ej hur det funkar på era pannor dock.
Senaste årena har jag eldat med ett järn hängande i keramikslitsen som skapar turbulens och stryper gasflödet något. Det brinner mycket stabilare då.
Så det är ett tips.
Vet ej hur det funkar på era pannor dock.
Det första försöket jag gjorde var just detta, men jag tyckte inte att jag fick ner tillräckligt med luft för att det skulle brinna ordentligt. Kanske skulle jag ha haft lufthål inte bara riktade nedåt utan även horisontellt, som jag nu har på de hängande plåtarna. Rören blev också rätt snart deformerade med tanke på hettan - att de plåtar jag har nu blivit lite buckliga spelar ju mindre roll.M mtq skrev:
Jag har märkt att pulseringen kan förbättras eller försvinna när jag justerar förhållandet mellan primär och sekundär. Då detta måste övervakas ofta så vill jag ha en automatisk spjälljustering. Kanske experimentera med turbulens oxå i något lägre. Alla uppslag är intressanta. Målsättningen är att kunna lägga in i princip vad som helst i vedväg och pannan skall ändå brinna stabilt utan övertändning
Kommer bygga någon variant med lambdastyrning likt den menygards gjort.
//MTQ
Kommer bygga någon variant med lambdastyrning likt den menygards gjort.
//MTQ