Är på väg att förlora ett för familjen viktigt case att få bygga ett nytt fritidshus. Nu är det sista chansen - överprövning av Övre Mark- och miljödomstolen. Behöver er hjälp att dels förstå, men även hitta argument för att få beslutet överprövat. Sista chansen helt enkelt och en minimal sådan!
Kommunen, Länsstyrelsen och Miljödomstolen har sagt sitt. Enligt dem råder ett "lokalt nybyggnadsförbud" som helt förbjuder oss att bygga ett nytt hus eller att bygga ut det befintliga enligt detaljplanen som tillåter 50 m2. På tomten står idag en fuktskadad stuga om 41 m2 (vi köpte av dödsbo).
Det som utgör ”det lokala om/nybyggnadsförbudet” är en övergångsbestämmelse som Länsstyrelsen 1986 krävde av kommunen då de minskade byggrätten då Tullinge flygfält skulle ersätta Bromma flygplats (vilket aldrig blev av, men då ett politiskt hett beslut). Ni hittar tillägget/övergångsbestämmelsen hittat ni inklistrat under Paragraf 5 mom 3 i detaljplanen (länk längst ner).
Jag känner mig ytterst skeptiskt syftet ifrån Länsstyrelsen att helt lamslå området, tror det mer var för att hus som är större än 50 m2 inte skulle bli planstridiga och att de får byggas upp igen i samma storlek om de tex brinner ner. Nu räknas enligt beslutet avvikelsen ifrån befintligt hus, vilket gör att även om jag bygger ut det befintliga eller ett helt nytt så får vi en avvikelse på 34 procent(!).
Jag har lyckats få ta på ett dokument som jag tycker stödjer mitt case (se länk längst ner). Där står det tydligare varför Länsstyrelsen krävde att kommen lade till en övergångsbestämmelse (Paragraf 5 mom 3).
Bra att känna till - nybyggnadsförbud enligt paragraf 109 gäller inte området då avlopp och vägar är på plats. Där är vi överens med såväl kommunen som Länsstyrelsen. Vi har begärt att få en avvikelse på 5 m2 godkänd, dvs bygga totalt 55 m2. Avvikelsen har dock aldrig prövats och är inte av vikt för beslutet. Tagit hjälp av en kunnig advokat när vi gick upp mot Miljödomstolen. Det blev dock ett snabbt avslag. Sedan 1986 har 5 nybyggnationer skett inom samma detaljplan (totalt finns det 46 fastigheter).
Så här lyder beslutet ifrån Länsstyrelsen (som även Miljödomstolen ansluter sig till):
Detaljplan:
Jag är inte riktigt med, det är väl solklart om man läser planen att en avvikelse avseende area inte kan tillåtas? Däremot ser jag inget hinder mot en attefallsutbyggnad, ska ni inte köra den linjen i stället?
Kan du lägga upp hela domen som du överklagar så det går att se lite mer om hur de resonerat.
Spontant så ser det ut som ett undantag som syftar på de hus som är tillkomna lagligt enligt äldre plan som nu blir för små enligt den nya planen. Har du tydligt pekat ut för domstolen den omständigheten att byggrätten minskas kraftigt när denna plan antas?
Ifall man läser mening två fristående från mening ett så kan man få det till att vara ett förbud för allt nybygge som inte ersätter befintliga byggnader, men då får man vara lite sammanhangsblind. (alt. väga in annan kompletterande information som talar för den tolkningen)
Varför alls göra en plan med regler för vad man får bygga och sedan i en av planbestämmelserna förbjuda allt nybyggande som inte direkt ersätter befintliga hus som förstörts av våda. Då hade man väl skrivit det i planens huvudbestämmelser och inte i en övergångsbestämmelse.
Dessutom stämmer det dåligt med benämningen "övergångsbestämmelse". Vad syftar man på med övergång om det inte är en hantering av övergången från en större tillåten byggarea till en mindre?
Leta fram det beslut från bostadsdepartementet som man hänvisar till som orsak. Låter som någon ny praxis eller liknande.
Kolla om det finns några tjänsteanteckningar i Länsstyrelsens planärende som kan ge hintar om det som sagts underhand.
Kolla vad som skrivits i de bygglov som har givits om man där kommenterar frågan om ev. byggförbud.
Varifrån kommer informationen om att byggförbudet ska vara kopplat till flygfältsutbyggnaden? Vad baserar de sin tolkning om det syftet på? Hur går den ihop med motiveringen om övergångsbestämmelser enligt beslut från bostadsdepartementet.
Att det är så kortfattat betyder i princip att de köper Lsts argumentation och motiveringar rakt av.
Hur utförlig har er argumentation om hur §5 mom.3 ska läsas varit? Med explicit och systematisk genomgång av skälen för att det ska läsas så som ni anser och varför det är orimligt att läsa som Kommunen anser. Är det bara kortfattat refererat eller har ni mest bara påpekat felet och tyckt att det ska vara uppenbart för rätten att se det själv?
Har rätten haft tillgång till originalbeslutet där det är ihopskrivet i ett stycke eller bara inlagor från Lst/Kn där det benämns som separata p.1 och p.2?
Har de alls haft möjligheten att ta egen ställning till om de ska läsas som ett sammanhang eller separata punkter.
Har de haft möjligheten att ta ställning till om benämningen "övergångsparagraf" påverkar vad som är mer eller mindre troliga/rimliga läsningar?
Har felrerererandet av §5 mom.3 p1. på Lsts text s.6 påtalats? Eftersom den leder till felaktiga slutsatser om redan vad p.1 säger så påverkar det vad som är utgångspunkten även för tolkningen av p.2.
Förtydliga argumentet om att andra fått bygglov så det betonas att det inte är byggloven i sig som är argumentet, utan hur kommunen har läst och tillämpat den aktuella bestämmelsen. Att kommunen är inkonsekvent och ändrar sig om vad de har för regler i planen (läs de ärendena i helhet och se hur de formulerar sig, bifoga ev. text som styrker att planen tidigare inte har ansetts ha den innebörden som Kn påstår nu)
Tack för feedback @Räknenisse , jag skall läsa igenom dina punkter.
Det var nog så att jag var så säker på att vi skulle vinna i Länsstyrelsen. Fick tidigt svar ifrån Länsstyrelsen att de tolkat på liknande sätt som vi - se mail nedan. Skickade även detta svar till handläggaren hos Länsstyrelsen, som dock inte hade läst det när domen föll. Ibland är det nog lättare att hålla med föregående talare istället för att argumentera emot, alla tar för givet att föregående instans gjort rätt.
Botkyrka kommun har erkänt att de gjort fel, men vill att vi skall betala för nytt bygglov trots att min ansökan var helt enligt deras skriftliga instruktioner. Övre Mark- och miljödomstolen noterade felet, dock så hjälpte inte det då kommunen även gett oss instruktioner att skicka in anmälan för attefallstillbyggnaden samtidigt som nybyggnationen. Detta för att hantera strandskyddsdispens på båda åtgärderna. Handläggaren på Botkyrka valde dock att slå ihop våra ansökningar. Detta gjorde att Övre mark och miljödomstolen gav avslag då resultatet skulle bli detsamma. Visade sig dock att det inte krävdes strandskyddsdispens och kommunen även gjort fel där - de vägrade dock betala tillbaka avgiften. De blev dock tvingande när jag vann det ärendet i Länsstyrelsen.
Lite surt när man gjort allt rätt och ändå åker jag på kostnader på närmare 75 000 kr (bygglov, advokat och lämnat huskontrakt). Funderar på en JO-anmälan, tyvärr kan fler drabbas av samma handläggare och kommun.
Huset köptes år 2015 och sedan dess har vi haft problem med kommunen och inte kunnat bo i huset. Första tvisten vann vi i miljödomstolen (finns artiklar på nätet för den som är intresserad, det gällde att grannen tog hem två hästar på sommarstugetomten) och andra tvisten vann Botkyrka gällande nybyggnationen. Jag har lärt mig en hel del på dessa processer, frågan är hur mycket kommunen lärt sig och om några får stå för svars eller om några rutiner ändrats. Botkyrka har även ett annat fall där allt gått fel.
Nu försöker de rädda den situationen genom att ändra detaljplanen. Stackars de som har villorna bredvid.
Det som jag funderat mycket på är att kommunen helt saknar en review-process över de beslut som tas. Det vore bra om även en kollega tittar på varje beslut så att man inte är lika beroende av att handläggaren har kompetensen, dessutom skulle det öka kunskapsnivån på medarbetarna. Det som också är intressant är hur chefer försvarar felaktiga beslut istället för att göra rätt för sig.
