- Status
Dan, vi har Doku och Säpo m fl som får hålla reda på bråkmakarna. Vi må begära detta efter de skatter vi pumpar in i statens kassa. Den primära uppgiften för staten är att hålla oss trygga (även om de sällan fattar det). I Säpos register finns några hundra potentiella terrorister samt en handfull anarkister och ultranationalister. Snutarna har en insikt och kunskap om dessa ting som vi inte har en susning om.Dan_Johansson skrev:
Estimates indicate there are approximately 393 million civilian-owned firearms in the U.S., though the exact number is difficult to ascertain due to unregistered weapons.J jawen skrev:
This amounts to more guns than people, with about 120 firearms for every 100 American residents, placing the U.S. as the country with the highest rate of civilian gun own
Moderator
· Stockholm
· 57 800 inlägg
Jo förresten ett till, som faktiskt utveckalde sig till lite komik.
Jag stod för väldigt många år sedan i kön till korvkiosken vid Nybroplan (finns väl fottfarande??), vid ca kl 03 på natten.
Det kom ett gäng med ungdomar, helssvenska och började bråka med en kille två steg före mig i kön. Kallade honom svartskalle vilket han inte gillade. En av dem kom plötsligt flygande med en karatesspark som träffade killen bröstkorgen. Men när spark nummer två kom, så fick oftret tag i killens fot, och lade armen om den. och börjar springa med gärningsmannen hoppande efter på ett ben. Efter någon meter klarade han inte att hoppa längre. ryggen släpar i asfalten medan offret springer runt, och ned på gatan, upp på trotoaren, gärningsmannen slår i nacken mot kantstenen, detta upprepas 3 - 4 ggr, otäcka dunsar när huvudet slår i gatan. Sedan börjar resten av grabbgänget hinna ikapp, och offret släpper taget om busen. Som nu blöder kraftigt från nacken. Gänget försöker få hjälp av personalen i kiosken, som bara lugnt fortsätter att sälja varmkorv, tittar inte ens upp (detta var före mobiltelefonerna), ingen ville hjälpa dom att ringa efter ambulans. De drar iväg sin halvt medvetslöse kumpan. Och "offret" kommer tillbaka och återfår under applåder och jubel sin plats i kön.
Jag stod för väldigt många år sedan i kön till korvkiosken vid Nybroplan (finns väl fottfarande??), vid ca kl 03 på natten.
Det kom ett gäng med ungdomar, helssvenska och började bråka med en kille två steg före mig i kön. Kallade honom svartskalle vilket han inte gillade. En av dem kom plötsligt flygande med en karatesspark som träffade killen bröstkorgen. Men när spark nummer två kom, så fick oftret tag i killens fot, och lade armen om den. och börjar springa med gärningsmannen hoppande efter på ett ben. Efter någon meter klarade han inte att hoppa längre. ryggen släpar i asfalten medan offret springer runt, och ned på gatan, upp på trotoaren, gärningsmannen slår i nacken mot kantstenen, detta upprepas 3 - 4 ggr, otäcka dunsar när huvudet slår i gatan. Sedan börjar resten av grabbgänget hinna ikapp, och offret släpper taget om busen. Som nu blöder kraftigt från nacken. Gänget försöker få hjälp av personalen i kiosken, som bara lugnt fortsätter att sälja varmkorv, tittar inte ens upp (detta var före mobiltelefonerna), ingen ville hjälpa dom att ringa efter ambulans. De drar iväg sin halvt medvetslöse kumpan. Och "offret" kommer tillbaka och återfår under applåder och jubel sin plats i kön.
Du glömmer att det både fanns bio på ett helt annat sätt än idag och att det fanns tidningar.J jawen skrev:
Senast under andra världskriget blev nog radio i stort sett var mans egendom efter att ha funnits i närmare 20 år och TV blev snabbt stort på 60-talet.
AB Radiotjänst startade 1924, Barnens brevlåda året efter, 1937 fanns det 1 miljon radiolicenser.
Det var inte utan anledning som Sickan Carlsson kallades hela Sveriges lilla fästmö på 40-talet, "alla" kände till henne.
Allvetare
· Västra götaland
· 10 923 inlägg
Jag har inte likställt något alls.J jawen skrev:
Jag bara frågar om det är rimligt att släppa in så många våldsamma amerikaner...
Och under 3,5 år har Ryssland lyckats döda några hundratusen ukrainare. De är alltså mycket värre än muslimer om man ska resonera som du gör.J jawen skrev:
1980 var det många fler som dog i terroristattacker utförda av folk långt ut på högerkanten (nynazister, nyfacister etc.) än av muslimer:
2000 verkar flest ha dött pga. attacker av kristna i Indonesien och någon colombiansk grupp: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_terrorist_incidents_in_2000
Är du så (bildligt talat) enögd att du bara kan se vad en grupp gör?
Det här med radio har @jawen fått om bakfoten fullständigt. Pratade idag med min 94 åriga mamma och frågade henne om när de fick radio och enligt hennes utmärkta långtidsminne hade de alltid haft en radio. Likaså hennes grannar. Så, man kan nog utgå ifrån att det var allmän egendom före andra världskriget. Med andra ord. Långt före 60talet.BirgitS skrev:
Så jag går i ohelig allians med Birgit IGEN😀! Fortsätter det på detta vis, måste vi gifta oss!
För här har Birgit rätt i allt😬.
När radion hade elektronrör så kan man knappast kalla den "vanlig i svenska hem" (allt är inte Stockholm)
Sedan nån gång på1950-talet började transistorn ersätta radions elektronrör, & därefter blev radion "vanligare i svenska hem"
Lika med biografer, "vanligt" i Stockholm efter att talfilmer slog igenom under 30-talet, men "landsbygden" njjja.
Från Wikipedia: 1950-1956
Hösten 1950 inledde den av Telegrafstyrelsen skapade Televisionsforskningsnämnden försökssändningar från KTH med TV-sändningar från KTH:s Teknis på onsdagar. Dessa nådde cirka 300 amatörbyggda mottagare med en täckningsradie av 50 km under goda förhållanden.Finansiering kom från Ericsson, Försvarets forskningsanstalt, Telegrafstyrelsen och KTH
Fotbolls VM 1958 hjälpte till oerhört mycket (att få fart på tv i Sverige) & 5 dec 1969 fick Sverige sin andra kanal varpå dom döptes till kanal 1 & kanal 2.
Först i slutet av 1980-talet fick statstelevisionen regionala nyheter över hela Sverige.
Är du rädd för amrisar? För mig utgör de snarare en trygghet. Handlingskraftiga och beslutsamma. Som svenskarna var förr? Eller åkte alla de över pölen?
Väldigt vad du råkar ut! När vi rörde oss i Stockholm på nätterna sent 70-tal och lite framåt, så visste vi var man inte skulle röra sig. Vi var oftast två, nyktra och hade gympadojor. Sällan trassel, men visst har man sett mycket våld. Fylla, knark och skit. Pojkar lever i en våldsam värld - från skolgårdsmobbaren och stränga magistrar till "oprovocerat gatuvåld". I lumpen lärde vi oss sedermera döda industriellt.H hempularen skrev:
Problemet blir ju när två olika personer har helt olika erfarenheter, då kommer de dra olika slutsatser. Då är det ju lite tveksamt att säga att mina slutsatser är korrekta, dina är det inte.B Bitterhetsakademin skrev:
Så är det, mycket i tillvaron är subjektivt, vi har alla olika erfarenheter och vi får leva våra liv så gott vi kan baserat på dessa.Fairlane skrev: