Först, kväve och fosfor är grundämnen och kan inte 'omvandlas' från andra ämnen (mer än på radioaktiv väg) - det måste finnas redan från början i veden i biologisk bunden form (fosfor i fosforlipider, kväve i tex. proteiner).A ArneTW skrev:
biologisk bunden fosfor hamnar till största delen i askan i förening med kalcium.
Själva stamveden i björken ligger tydligt under 0,09% kväve, medans biologiskt bundna kvävet i näver/bark ligger på 0,49% (sammanvägt stamved med bark 0,2% N) enligt sidan 58 i nedan nämnda referens, som lätt ger för höga NOx-värden i avgaserna från pannan i samband med förbränning. - dvs avbarkad björk klarar normerna med marginal i moderna vedpannor medans med bark så ligger man en aning över gränsen 200 mg/Nm³ NOx i rökgaser när det bränns ned till 10% syrehalt i avgaserna. Man har också konstaterat att det är inte eldandet i sig som tillverkar NOx då temperaturerna är för låga för det utan det kommer från veden själv i samband med pyrolysen (pyrolysgaserna står för ungefär 70% av hela vedens värmeinnehåll - med andra ord att pyrelda med mycket oförbränd rök är ett stort energislöseri förutom miljöproblemen som skapas i närområdet av röken ).
referens:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1263514/FULLTEXT01.pdf
Redigerat:
En bra grundregel:
Är veden hård nog för att inte smula/kollapsa när man klyver så är den värd att jobba med och elda upp, detta oavsett trädslag.
Är veden hård nog för att inte smula/kollapsa när man klyver så är den värd att jobba med och elda upp, detta oavsett trädslag.
Kapa upp björken och klyv varje bit i två eller fyra delar direkt, det är oerhört mycket mer lättkluvet när det är fruset (om du nu bor där det är minusgrader). Strunta i finklyvningen om du känner att det tar för mycket tid.K Kasken skrev:
Sen kan du slänga in de stora bitarna i vedboden, och klyva allteftersom när du behöver elda (lämpligen efter minst ett års torktid).
Om vedboden inte är ordentligt ventilerad kan du göra en stor vedhög istället av det du grovklyvt, helst på en blåsig och solig plats (gärna nära vedboden). Sen lyfta in i vedboden i början av sommaren, då har den värsta fukten i klabbarna torkat bort.
Det blir dock aningens tyngre att finklyva efteråt (än om du gjort det direkt på vintern), men eftersom du redan gjort grovklyvning brukar det ändå gå bra. Man jobbar "utifrån" med yxan, tar ett hörn av klabben i taget.
Jag gör så, och klyver dessutom allt för hand, ca tio kubik per säsong. Klyver varje bit bara en gång på vintern, till halvmånar, sen in i vedboden. Visserligen är de största bitarna inte en meter, men 50-60 cm i roten är inte ovanligt.
Anledningen till mitt arbetssätt är att fällningen och hemkörningen med skoter ofta bara kan ske under några få fina helger i slutet av mars. Innan dess är snön för djup, och en bit in i april börjar den bli för porös. Så hinner inte finklyva i samband med fällningen...
Redigerat:
Kapade upp björk på senvintern och som fick ligga över sommaren. Den fick nån skum vit påväxt på ändträt, såg ut som svamp och som letades sig in i trät och ändrade strukturen. Vissa bitar var riktigt angripna på bara dryga halvåret
Björk viker ner sig fort oklyvd under den varma delen av året, helt normalt.
Ja , såg att Stora Enso har färskhetskrav på massaved fälld mellan april och september.TorpAnders skrev:
Så här gör jag om det inte hinns med att fin klyva på våren, då får man lite andrum.
Tja, i samband med att svärföräldrarna köpte ett gammalt dödsbo fick jag en hel del *riktigt* gammal ved.
En kväll satt jag i soffan och lyssnade till hur brasan sprakade fint.
...tills jag insåg att jag inte hade tänt den än...
Därefter fick all ved befinna sig utomhus, en bit från huset och jag tog bara in det som direkt åkte i brasan så att alla insekter fick kremeras på direkten.
Men, den värmde gott och var prisvärd.
En kväll satt jag i soffan och lyssnade till hur brasan sprakade fint.
...tills jag insåg att jag inte hade tänt den än...
Därefter fick all ved befinna sig utomhus, en bit från huset och jag tog bara in det som direkt åkte i brasan så att alla insekter fick kremeras på direkten.
Men, den värmde gott och var prisvärd.
Helt ofarligt, de insekter som käkar ved käkar inte hus. Ett vanligt missförstånd.
Du kan lugnt ha ved inomhus.
Du kan lugnt ha ved inomhus.
Allt handlar egentligen bara om tid. Det är samma process i båda fallen.O Ola69 skrev:
När ett vedträ förbränns i en kamin oxideras kolvätena snabbt och energin frigörs som värme.
Samma vedträ kan istället ligga i skogen och förmultna. Samma mängd energi kommer att frigöras men det tar betydligt längre tid och vi kommer inte uppleva någon nämnvärd värmeökning.
Jo jag förstår att det ruttnar om det ligger ute, men om jag har ved under tak bryts den knappast ner. Hur kan vi ha trähus stående om virket försvinner med tid? Frågan är hur 2-3år gammal ved är sämre än 1årig...H Hybro skrev: