Om sträckningen av en bit allmän väg flyttas, vad gäller då för rättigheterna för de fastigheter som hade anslutning till den numera nedlagda allmänna vägen? Gjorde man normalt en förrättning?

Detta gäller 30-tal, då den nya vägen byggdes. Jag har fått en ny granne, som vill köra över den gamla landsvägen, som går över min mark. Tidgare ägare till det huset (ganska vanskött torp) skötte sin vägsnutt själv och körde ut andra hållet. Där ligger också tre hus till som delar på underhållet Jag och min närmaste granne kör ut vårt håll på den gamla landsvägen, och delar på underhållet. Tredjedelen i mitten är av låg standard och underhålls bara (av mig) när timmerbilarna behöver komma fram. Vägen är drygt 1200m, varav 950m på min mark. Totalt är vi 8 fastigheter som drar nytta av vägen, några med väldigt lite.

Kanske dags att göra sig ovän med samtliga, och begära förrättning. Jag skulle gärna kunna köra igenom med timmerbilarna, även på den delen som inte är på min mark.

Vad jag vet finns inga avtal, servitut eller föreningar.
 
Det finns ingen samfällighet, utan marken ägs av fastigheterna den passerar (dvs min mest). Förrättningskartorna (avsöndring, laga skifte) på min mark gjordes innan vägen flyttades.

Det enda jag hittade var något byskfite av skogarna från 1786, där nödvändiga körslor fick göras över "liunghedarne". :)
 
När man idag upphäver allmän väg och gör den till enskild är det normala att Lantmäteriet blir inblandat och man förrättar en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen.

Hur man gjorde på 1930-talet kan jag inte säga, annat än att sia. Sannolikt bör man ha gjort något liknande, särskilt om den upphävda allmänna vägen brukades av flera fastigheter redan då. Då gällde självfallet inte anläggningslagen utan någon av dess föregångare (lagen om enskilda vägar, lag om enskild väg) sannolikt bör det ha varit lagen om enskilda vägar som var aktuell, då denna tillkom 1926 och mig veterligen gällde fram till 1939 då lag om enskilda vägar tillkom.

Kruxet med gamla vägföreningar är att dessa långt ifrån alltid syns i fastighetsregistret. De registrerades inte per automatik på den tiden, vilket var samma sak för servitut som inte registrerades i fastighetsregistret före 1973 (kommer inte ihåg årtalet exakt, men där i krokarna).

För att få full koll på vad som skett inom ett område längre tillbaka i tiden får man kolla i lantmäteriets arkiv och då det som kallas för "alfabetiska registret" eller "kronologiska registret". Det är gamla arkiv där man för hand skrev in alla åtgärder som skett inom ett skifteslag. Där kan man hitta om det finns någon gammal EVL-förrättning.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.