Jag vill både instämma och protestera. Hemmakattens vill ha raka, enkla adresser som alla förstår, och vem vill inte ha det ?! Historielösa ocn nyuppfunna villanamn kan vi däremot vara förutan.
MEN! Namnberedningarnas jobb är inte bara att sätta nummer, utan också ange NAMN på gator, stadsdelar och platser och monumentala byggnader. Och där har man både möjlighet och skyldighet att ta tillvara en levande tradition. som annars riskerar att falla i glömska.
Just därför sätter man dubbel adress på de ställen som har "dopnamn" enligt äldre tradition. Hemmakattens hus kan alltså korrekt adresseras -
Det finns inget egentligt egenvärde att ha egan påhjittade, eller gamla konstiga namn på sitt hus. Möjligtvis någon gammal romantisk förebild som man vill applicera på sin egen lilla hemmabyggda pastisch.
Ett väldiogt teknokratiskt synsätt.
"God ortnamnssed
Sedan 2000 finns i kulturminneslagens första kapitel en hänsynsparagraf om ortnamn. Den har rubriken God ortnamnssed och lyder i sin helhet:
4 § Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att
* hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
* ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,
* påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
* svenska, samiska och finska namn så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.
"
