En kompis har en väldigt stor alm på sin tomt. På två år har den gått från att vara grön och fin till att nu vara helt avbarkad och stendöd. Jag testade med en lite grövre gren och gjorde små plankor av den. De ser spännande ut i mönstret, är nere på 22-25% redan nyfällt och de verkar inte vilja spricka eller böjas speciellt mycket om jag bara skivar det.
Är det bara att tacka och ta emot, då det finns väldigt mycket intressant virke på rot som bara väntar på mig, eller finns det några nackdelar? Eftersom den redan avbarkat sig själv och jag tar hem och in den direkt i ett område utan någon alm i närheten borde jag inte sprida smittan vidare, men är det något dolt djävulskap i träet som effekt av almsjukan jag borde veta om?
I Storbritannien har man använt virket från almarna i många år. Deras almar har ju dött ut nu. Jag har aldrig hört att virket skulle bli dåligt eller mindre hållbart. Att sprida smittan behöver du inte bekymra dig för. Den är precis överallt och kommer att drabba alla almar ändå. Gissar att det dessutom behövs en levande värd med löv för att sprida smitta.
Låter bra att jag åtminstone inte förvärrar smittspridningen. Nu när jag bildgooglar verkar det vara vanligt att trädet är helt kass inuti, så det kanske inte blir så mycket virke ändå. Den bit jag testat är en del av en gren och den kanske inte alls är representativ för hela trädet med stam.
Låter bra att jag åtminstone inte förvärrar smittspridningen. Nu när jag bildgooglar verkar det vara vanligt att trädet är helt kass inuti, så det kanske inte blir så mycket virke ändå. Den bit jag testat är en del av en gren och den kanske inte alls är representativ för hela trädet med stam.
Det kan säkert variera väldigt mycket. Jag har varit med och tagit ner många sjuka träd och tror att det beror på hur läge de har fått stå kvar efter att angreppet konstaterats. Hoppas att du kan få ut några fina bitar för alm kommer att bli ett väldigt exklusivt virke framöver.
Låter bra att jag åtminstone inte förvärrar smittspridningen. Nu när jag bildgooglar verkar det vara vanligt att trädet är helt kass inuti, så det kanske inte blir så mycket virke ändå. Den bit jag testat är en del av en gren och den kanske inte alls är representativ för hela trädet med stam.
När man läser om det verkar det vara barken man skall vara försiktig med.
Vi hade massor av alm på vårt förra ställe. När de nått en viss ålder dukade de under, men "ungträden" verkar mer motståndskraftiga så det kom nytt hela tiden. Hur som helst så noterade jag aldrig att de var dåliga när jag sågade ved av dem. Tvärtom ramlar ju barken av och trädet torkar på "fot" utan att ruttna. Är nog de riktigt stora exemplaren som kan vara dåliga, men så stora blir de aldrig där sjukan härjar.
När man läser om det verkar det vara barken man skall vara försiktig med.
Så lär det vara för i en park i Stockholm har man låtit tre "sjuka" almar stå kvar, barkat av dem och tagit bort grenar för att sen göra "skulpturer" av stammarna.
Jag har gjort mkt av almsjuka almar. Kanonvirke. Dock mkt sprickor i mitt virke så man får rata en del om det ska vara sprickfritt. Men går ju att fylla med lite epoxy tex.
Här nedan gjorde jag en stor "luck" för att lägg för ett hål i golvet.
Hep skrev:
