T Turbo_Tail skrev:
Ett inlägg fullt av felaktigheter. Mormor kan förvisso sälja till vem hon vill och till det pris hon vill. Men är det för lågt pris så blir det att anse som förskott på arv.
Det finns ingen arvsskatt sedan länge i Sverige så förskott på arv i sig innebär inte någon skattebelastning i sig.
Däremot kan det bli ett enormt lågt anskaffningsvärde för dig om det är en gåva du får för då får du hennes gamla anskaffningsvärde. Alternativet att du köper ger henne en reavinst och dig ett lite högre anskaffningsvärde.
Det kan aldrig bli fråga om gåvoskatt för den skatten avskaffades också för många år sen i Sverige.
Det är ett antal frågeställningar som du/ni inte ska ta lätt på, prata med din bank de har säkert jurister som kan hjälpa till.
Spontant. Mormor säljer till vem hon vill för vilket pris hon vill. Arv är inte aktuellt förrän hon går vidare.
De medel som kommer in ingår sedan i ett framtida bo och hanteras för och då.
Dock om priset blir under 80% av taxeringsvärdet så överväg om det hela skall hanteras som en gåva (befintliga taxeringar, panter etc övertar du som gåvomottagare) eller om det ska hanteras som ett köp och sådana delar nollas.
I o m att det är en privatfastighet skulle jag rekommendera gåvospåret...
Spontant ett enkelt och solklart fall, om arvsfrågan kommer på tal igen så låt dem utreda det och betala för det, de kommer inte få rätt.
Lycka till!
De medel som kommer in ingår sedan i ett framtida bo och hanteras för och då.
Dock om priset blir under 80% av taxeringsvärdet så överväg om det hela skall hanteras som en gåva (befintliga taxeringar, panter etc övertar du som gåvomottagare) eller om det ska hanteras som ett köp och sådana delar nollas.
I o m att det är en privatfastighet skulle jag rekommendera gåvospåret...
Spontant ett enkelt och solklart fall, om arvsfrågan kommer på tal igen så låt dem utreda det och betala för det, de kommer inte få rätt.
Lycka till!
Angående detta så har TS skrivit att det inte är aktuellt längre,Dowser4711 skrev:
J JD1170E skrev:Okej, då förstår jag. Nej, då blir det en ren affär, och jag säljer min bostadsrätt till marknadspris, ännu bättre för mig.
Liten varning för jag är ganska säker på att Kommun i vissa lägen har förköpsrätt dvs kommun kan gå emellan och kräva att få köpa huset av mormor istället för den mormor vill sälja till. Så var det förr i vissa områden i alla fall.J JD1170E skrev:
Morfar dog 1977. På de tiden ärvde inte makar varandra, men kunde sitta kvar i orubbat bo. Det innebär att den halva av boet som är efter Morfar ska fördelas till arvingarna när Mormor dött.
Som jag tror så kan inte den delen skänkas eller testamentets utan konsekvenser för arvet efter Mormor.
Nu stod det att det var uppklarat efter Morfar, vilket borde betyda att arvet efter Morfar är fördelat redan. Om det inte är det så finns arvsrätt efter Morfar fortfarande.
Som jag tror så kan inte den delen skänkas eller testamentets utan konsekvenser för arvet efter Mormor.
Nu stod det att det var uppklarat efter Morfar, vilket borde betyda att arvet efter Morfar är fördelat redan. Om det inte är det så finns arvsrätt efter Morfar fortfarande.
Jag såg den, men bara för att TS säljer till marknadspris innebär inte nödvändigtvis att det blir ett rent köp, om exempelvis försäljningen fortfarande sker till moster som villkor för att hon ska avstå arv, eller om det tolkas som så av lantmäteri och skatteverk.Demmpa skrev:
Man kan göra arvingar arvslösa förutsatt att jämkning inte krävs inom 6 månader:harry73 skrev:
Om ett testamente begränsar en laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7 kap 3 § första stycket ÄB). Detta ska ske senast sex månader efter det att bröstarvingen fick del av testamentet, annars går rätten till laglotten förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Bröstarvingen begär jämkning genom att göra sitt anspråk känt för testamentstagaren eller väcka talan mot testamentstagaren i tingsrätten.
Fastighetsövergången bör genomföras (skrivas) och deklareras som "gåva mot vederlag" i stället för som "köp till lågt pris". (Vederlaget måste ligga under 75 % av taxeringsvärdet.)
För din mormors del blir utfallet det samma, men för dig är det mer fördelaktigt.
För det första så slipper du stämpelskatten om 1,5 % av köpeskillingen, för att få ut lagfart. Du behöver bara betala för lagfartsbyte (tror att det ligger på 825 kr).
För mormor del så innebär "gåva mot vederlag" att hon slipper betala reavinstskatt. Den är det istället du som får betala, men först när du i framtiden säljer fastigheten.
I och med att du "tar över" reavinstskatten så ska vederlaget för gåvan motsvara det försäljningspris ni kommit överens om minus den reavinstskatt som mormor skulle ha betalat (om fastighetsövergången hade genomförts som en försäljning till lågt pris).
Detta gör att du slipper låna till och betala räntor på den del som du hade behövt betala till mormor för att täcka en reavinstskatt.
Observera att "gåva mot vederlag" endast kan tillämpas vid fastighetsövergångar (fast egendom), men inte vid bostadsrättsövergångar (lös egendom).
Allt som rör övergång av fastighet omgärdas av strikta formkrav som måste vara uppfyllda till punkt och pricka, så det är extremt viktigt att allt blir rätt.
En mäklare har koll på hur ett vanligt försäljningskontrakt ska skrivas, men troligen inte hur handlingarna ska upprättas vid gåva mot vederlag.
Ta hjälp av en jurist med att skriva alla papper så att fastighetsövergången blir korrekt och inte kan klandras eller i värsta fall rivas upp i efterhand. Något som i värsta fall kan ske även efter lång tid om någon i släkten känner sig förfördelad och lyckas hitta ett relevant formfel i transaktionen.
För din mormors del blir utfallet det samma, men för dig är det mer fördelaktigt.
För det första så slipper du stämpelskatten om 1,5 % av köpeskillingen, för att få ut lagfart. Du behöver bara betala för lagfartsbyte (tror att det ligger på 825 kr).
För mormor del så innebär "gåva mot vederlag" att hon slipper betala reavinstskatt. Den är det istället du som får betala, men först när du i framtiden säljer fastigheten.
I och med att du "tar över" reavinstskatten så ska vederlaget för gåvan motsvara det försäljningspris ni kommit överens om minus den reavinstskatt som mormor skulle ha betalat (om fastighetsövergången hade genomförts som en försäljning till lågt pris).
Detta gör att du slipper låna till och betala räntor på den del som du hade behövt betala till mormor för att täcka en reavinstskatt.
Observera att "gåva mot vederlag" endast kan tillämpas vid fastighetsövergångar (fast egendom), men inte vid bostadsrättsövergångar (lös egendom).
Allt som rör övergång av fastighet omgärdas av strikta formkrav som måste vara uppfyllda till punkt och pricka, så det är extremt viktigt att allt blir rätt.
En mäklare har koll på hur ett vanligt försäljningskontrakt ska skrivas, men troligen inte hur handlingarna ska upprättas vid gåva mot vederlag.
Ta hjälp av en jurist med att skriva alla papper så att fastighetsövergången blir korrekt och inte kan klandras eller i värsta fall rivas upp i efterhand. Något som i värsta fall kan ske även efter lång tid om någon i släkten känner sig förfördelad och lyckas hitta ett relevant formfel i transaktionen.
Jag är inte jurist men jag har varit med om en överlåtelse av fastighet som gåva och har satt mig in i åtminstone en del av lagar och regler. En del av det jag skriver nedan har andra redan skrivit men jag skriver det jag vet och har förstått med hänvisningar.
För det första, mormodern bör ta hjälp av en jurist som kan skriva alla handlingar så att det blir som hon vill ha det.
En viktig fråga är hur mycket TS ska betala för fastigheten. Det spelar roll dels för reavinstskatten och dels för rättvisa mellan släktingarna. Det senare är delvis en juridisk fråga men mer om det senare. Dessutom kan kapitalvinsten påverka mormoderns ekonomi senare om hon behöver hemtjänst eller äldreboende, det har ingen tagit upp och de flesta tänker inte på det. Mer om även detta senare.
Angående reavinstskatt har Skatteverket info:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.2/2724.html
En överlåtelse av fastighet där ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde räknas som gåva. Det måste också finnas en gåvoavsikt vilket det gör om det handlar om närstående. En gåva utlöser inte kapitalvinstbeskattning, dvs det uppstår ingen reavinst till följd av försäljningen. Om ersättningen understiger 85% av taxeringsvärdet tas inte heller stämpelskatt ut.
Däremot kommer gåvomottagaren att ha en latent skatteskuld. Gåvomottagaren får tillgodoräkna sig givarens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter. Om/när fastigheten i framtiden säljs till ett pris över taxeringsvärdet beräknas reavinstskatten baserat på det.
Exempel på hur man räknar finns till exempel här på sidan 8 och 11.
https://docplayer.se/2966523-Garden-byter-agare-dags-for-agarskifte.html
Vi har (nu) varken gåvoskatt eller arvsskatt i Sverige.
När det gäller rättvisa mellan släktingarna är ärvdabalken till hjälp. Både 3 kap. och 6 kap. är relevanta här.
https://lagen.nu/1958:637
3. kap handlar om vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter gifta par. När en make dör så tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. När den efterlevande maken så småningom dör så ska arvingarna till den först avlidna maken ärva hälften av boet. Se även https://lagen.nu/begrepp/Sekundosuccession
Om den efterlevande maken har minskat tillgångarna i boet så ska arvingarna kompenseras för minskningen.
Detta stycke borde vara mycket intressant för TS att läsa:
"Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång."
Det vill säga: Om mormodern och den avlidne morfadern var gifta och ägde fastigheten gemensamt, morfadern är avliden och mormodern överlåter fastigheten till TS som gåva och hon inte har tillräckligt med andra tillgångar för att kompensera barnen så kan TS bli skyldig att lämna tillbaka fastigheten. Det kan man grunna på, men jag skulle kontakta en jurist för överlåtelsen. Om mormodern är skild och äger fastigheten själv så är detta inte aktuellt så vitt jag förstår. Jag vet inte vad som gäller om de var sambos och morfadern är avliden.
6 kap. handlar om förskott på arv. Gåvor till bröstarvingar ska räknas bort från deras arv vid framtida arvsskifte. Så långt är det klart men jag tycker att det är oklart om barnbarn är bröstarvingar. Enligt lagen.nu är bröstarvingar biologiska och adopterade barn.
https://lagen.nu/begrepp/Bröstarvinge
Men i resten av ärvdabalken används bröstarvinge som "barn och deras barn".
Oavsett vilket så kan givaren bestämma att gåvan inte ska vara förskott på arv genom att uttryckligen skriva det i ett gåvobrev.
För gåvan gäller dessutom det som står ovan om arvet efter den avlidne morfadern.
Till sist när det gäller mormoderns ekonomi i framtiden. Hon är förmodligen i den åldern att hemtjänst kan bli aktuellt. Då ska man vara medveten om att hemtjänstavgiften beräknas på inkomst, bland annat kapitalinkomster från tidigare år. Till exempel avgifterna för 2019 baseras på kapitalinkomst från 2017. Om mormodern säljer sitt hus till marknadspris 2019 och hon behöver hemtjänst 2021 så kommer hennes avgifter att baseras på kapitalinkomsten från 2019. Dessutom påverkas möjligheten till bostadstillägg om hon behöver det. Detta kan tyckas småsint eftersom hon faktiskt skulle få en kapitalvinst men om hon skänker bort det mesta av pengarna kan hon hamna i en jobbig ekonomisk situation. Jag läste för ett par år sedan en fråga till en jurist i en tidning från en äldre dam. Hon hade sålt sitt hus, betalat kapitalvinstskatten, skänkt resten till barnen med bara en liten del sparad för sig själv och flyttat till en liten lägenhet. Något år senare fick hon jättehöga avgifter för hemtjänst pga kapitalvinsten och hon var förtvivlad för pengarna var ju borta. Barn som är normalt funtade kommer i det läget att hjälpa sin mor förutsatt att hon berättar det, men det är inte säkert att hon gör det av olika skäl. Om man förordar försäljning till marknadspris så bör man vara medveten om denna möjliga konsekvens för mormodern i framtiden.
För det första, mormodern bör ta hjälp av en jurist som kan skriva alla handlingar så att det blir som hon vill ha det.
En viktig fråga är hur mycket TS ska betala för fastigheten. Det spelar roll dels för reavinstskatten och dels för rättvisa mellan släktingarna. Det senare är delvis en juridisk fråga men mer om det senare. Dessutom kan kapitalvinsten påverka mormoderns ekonomi senare om hon behöver hemtjänst eller äldreboende, det har ingen tagit upp och de flesta tänker inte på det. Mer om även detta senare.
Angående reavinstskatt har Skatteverket info:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.2/2724.html
En överlåtelse av fastighet där ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde räknas som gåva. Det måste också finnas en gåvoavsikt vilket det gör om det handlar om närstående. En gåva utlöser inte kapitalvinstbeskattning, dvs det uppstår ingen reavinst till följd av försäljningen. Om ersättningen understiger 85% av taxeringsvärdet tas inte heller stämpelskatt ut.
Däremot kommer gåvomottagaren att ha en latent skatteskuld. Gåvomottagaren får tillgodoräkna sig givarens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter. Om/när fastigheten i framtiden säljs till ett pris över taxeringsvärdet beräknas reavinstskatten baserat på det.
Exempel på hur man räknar finns till exempel här på sidan 8 och 11.
https://docplayer.se/2966523-Garden-byter-agare-dags-for-agarskifte.html
Vi har (nu) varken gåvoskatt eller arvsskatt i Sverige.
När det gäller rättvisa mellan släktingarna är ärvdabalken till hjälp. Både 3 kap. och 6 kap. är relevanta här.
https://lagen.nu/1958:637
3. kap handlar om vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter gifta par. När en make dör så tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. När den efterlevande maken så småningom dör så ska arvingarna till den först avlidna maken ärva hälften av boet. Se även https://lagen.nu/begrepp/Sekundosuccession
Om den efterlevande maken har minskat tillgångarna i boet så ska arvingarna kompenseras för minskningen.
Detta stycke borde vara mycket intressant för TS att läsa:
"Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång."
Det vill säga: Om mormodern och den avlidne morfadern var gifta och ägde fastigheten gemensamt, morfadern är avliden och mormodern överlåter fastigheten till TS som gåva och hon inte har tillräckligt med andra tillgångar för att kompensera barnen så kan TS bli skyldig att lämna tillbaka fastigheten. Det kan man grunna på, men jag skulle kontakta en jurist för överlåtelsen. Om mormodern är skild och äger fastigheten själv så är detta inte aktuellt så vitt jag förstår. Jag vet inte vad som gäller om de var sambos och morfadern är avliden.
6 kap. handlar om förskott på arv. Gåvor till bröstarvingar ska räknas bort från deras arv vid framtida arvsskifte. Så långt är det klart men jag tycker att det är oklart om barnbarn är bröstarvingar. Enligt lagen.nu är bröstarvingar biologiska och adopterade barn.
https://lagen.nu/begrepp/Bröstarvinge
Men i resten av ärvdabalken används bröstarvinge som "barn och deras barn".
Oavsett vilket så kan givaren bestämma att gåvan inte ska vara förskott på arv genom att uttryckligen skriva det i ett gåvobrev.
För gåvan gäller dessutom det som står ovan om arvet efter den avlidne morfadern.
Till sist när det gäller mormoderns ekonomi i framtiden. Hon är förmodligen i den åldern att hemtjänst kan bli aktuellt. Då ska man vara medveten om att hemtjänstavgiften beräknas på inkomst, bland annat kapitalinkomster från tidigare år. Till exempel avgifterna för 2019 baseras på kapitalinkomst från 2017. Om mormodern säljer sitt hus till marknadspris 2019 och hon behöver hemtjänst 2021 så kommer hennes avgifter att baseras på kapitalinkomsten från 2019. Dessutom påverkas möjligheten till bostadstillägg om hon behöver det. Detta kan tyckas småsint eftersom hon faktiskt skulle få en kapitalvinst men om hon skänker bort det mesta av pengarna kan hon hamna i en jobbig ekonomisk situation. Jag läste för ett par år sedan en fråga till en jurist i en tidning från en äldre dam. Hon hade sålt sitt hus, betalat kapitalvinstskatten, skänkt resten till barnen med bara en liten del sparad för sig själv och flyttat till en liten lägenhet. Något år senare fick hon jättehöga avgifter för hemtjänst pga kapitalvinsten och hon var förtvivlad för pengarna var ju borta. Barn som är normalt funtade kommer i det läget att hjälpa sin mor förutsatt att hon berättar det, men det är inte säkert att hon gör det av olika skäl. Om man förordar försäljning till marknadspris så bör man vara medveten om denna möjliga konsekvens för mormodern i framtiden.
Jag hade köpt huset av mormor till det pris hon önskar (gärna med ett par opartiska vittnen tex på banken). Sedan hade jag lämnat det juridiska till de som vill processa.
Tycker reglerna är helt sjuka, så länge någon är i livet och vid sina sinnens fulla bruk så ska man få bestämma över sina tillgångar. Hade hon sålt billigt till grannungen hade ingen kunnat sagt något.
Tycker reglerna är helt sjuka, så länge någon är i livet och vid sina sinnens fulla bruk så ska man få bestämma över sina tillgångar. Hade hon sålt billigt till grannungen hade ingen kunnat sagt något.
På Lawline finns ett inlägg om underprisöverlåtelse när barnbarn vill köpa morföräldrars hus till underpris:
https://www.lawline.se/answers/11733
https://www.lawline.se/answers/11733
Detta har, vad jag tror, inte kommit upp tidigare i tråden: Avdragsrätt vid framtida försäljning. I detta fall summan som mormodern får. Då borde detta innebära att det blir mycket oekonomiskt att överta fastigheten under taxeringsvärdet. Det låter skattemässigt vettigt och har lawline rätt i detta?A AnniB skrev:
När TS, om kanske många år, säljer fastigheten blir reavinsten väldigt mycket högre.