Mitt pelarborrbord och hur jag använder det
Jag blev med en Arboga G2512 våren 2017 efter att @Daniel_N hade tipsat om en underprissatt pelarborr på Blocket. Jag tror att den var ute för 5000 eller så. Konstigt nog var jag först med att ringa, och jag påtalade att priset var lågt, och att säljaren skulle få många samtal. Jag bjöd 6000 om han lovade att hålla den till mig. Det gick säljaren med på och han höll vad han lovade. Samma kväll stod den hos mig och jag pysslade med den några kvällar och uppgraderade chucken till en Röhm Spiro.
Några månader senare kom phl och Daniel_N på besök och vi skulle bygga ett helt digitaliserat pelarborrbord med en fiffig parallellförflyttning av anhållet mha pianogångjärn enligt nedanstående bild:
Det visade sig tyvärr att konstruktionen blev för klumpig för att fungera, och digitalerna fick inte heller plats. Samtidigt ville jag ha möjligheterna som digitaler erbjuder. Efter rätt omfattande diskussioner ledde det till ett bord med anhåll med två stopp/anslag på anhållet och två stoppklackar bakom anhållet:
Det kanske inte låter som något att skriva en artikel om, men ni kommer snart att förstå storheten. Jag var lite skeptisk till en början, men det fungerar verkligen svinbra. Man kan nämligen använda den här konstruktionen som ett koordinatbord utan digitaler eller tungt gjutjärn. Noggrannheten ligger inom ca 0,2 mm. En av nycklarna är den här:
Det är ett tjockleksmått av egen uppfinning, där jag har kapat till brickor med tjocklekarna 1, 3 och 10 mm. De är ihopbuntade i ordningen 1-1-3-3-3-10-1-1. Med den här kan man vika ut vilket mått som helst från 1-23 mm med brickorna i serie. Jag har gjort två stycken för att kunna placera brädor osv parallellt med något annat, men till pelarborren behöver man bara en. Tillsammans med tjockleksmåttet kan man använda andra mellanläggsbitar med känd tjocklek.
Antag att jag vill borra ett hål på ø6 mm i en träbit 22 mm från kanten och 20 mm från änden. Då gör jag så här:
1. Montera borret i chucken och kör ned mot bordet:
2. Smyg upp anhållet mot borret och dra fast.
3. Tag tjockleksmåttet och vik fram 22 - borrdiametern/2, dvs 19 mm. Det är så mycket vi vill flytta anhållet. Sätt stoppklackarna 19 mm från anhållet med tjockleksmåttet och skruva fast.
4. Lösgör anhållet och skjut bak till klackarna.
5. Gör på samma sätt med anslaget. I det här fallet ska man vika fram 17 mm.
6. Första gångerna kan man med maskinen avstängd göra ett märke i arbetsstycket för att kolla att man har räknat rätt. Kolla med skjutmått och förundras över att man kan komma så nära utan att ha digitaler.
Det är även väldigt praktiskt att ha två anslag på anhållet så att man kan ha det ena som tillfällig referens när man ska borra t.ex en hålrad.
OK, för hålrader är det inget speciellt snabbt system att jobba med, och dessutom har man hela tiden relativa referenser, vilket gör att ett systematiskt fel kommer att multiplicera sig.
Jo, en annan baksida; om man är lite slö i huvudet efter en lång arbetsdag kommer man att räkna fel innan man har vant sig vid metodiken.
Några månader senare kom phl och Daniel_N på besök och vi skulle bygga ett helt digitaliserat pelarborrbord med en fiffig parallellförflyttning av anhållet mha pianogångjärn enligt nedanstående bild:
Det visade sig tyvärr att konstruktionen blev för klumpig för att fungera, och digitalerna fick inte heller plats. Samtidigt ville jag ha möjligheterna som digitaler erbjuder. Efter rätt omfattande diskussioner ledde det till ett bord med anhåll med två stopp/anslag på anhållet och två stoppklackar bakom anhållet:
Det kanske inte låter som något att skriva en artikel om, men ni kommer snart att förstå storheten. Jag var lite skeptisk till en början, men det fungerar verkligen svinbra. Man kan nämligen använda den här konstruktionen som ett koordinatbord utan digitaler eller tungt gjutjärn. Noggrannheten ligger inom ca 0,2 mm. En av nycklarna är den här:
Det är ett tjockleksmått av egen uppfinning, där jag har kapat till brickor med tjocklekarna 1, 3 och 10 mm. De är ihopbuntade i ordningen 1-1-3-3-3-10-1-1. Med den här kan man vika ut vilket mått som helst från 1-23 mm med brickorna i serie. Jag har gjort två stycken för att kunna placera brädor osv parallellt med något annat, men till pelarborren behöver man bara en. Tillsammans med tjockleksmåttet kan man använda andra mellanläggsbitar med känd tjocklek.
Antag att jag vill borra ett hål på ø6 mm i en träbit 22 mm från kanten och 20 mm från änden. Då gör jag så här:
1. Montera borret i chucken och kör ned mot bordet:
2. Smyg upp anhållet mot borret och dra fast.
3. Tag tjockleksmåttet och vik fram 22 - borrdiametern/2, dvs 19 mm. Det är så mycket vi vill flytta anhållet. Sätt stoppklackarna 19 mm från anhållet med tjockleksmåttet och skruva fast.
4. Lösgör anhållet och skjut bak till klackarna.
5. Gör på samma sätt med anslaget. I det här fallet ska man vika fram 17 mm.
6. Första gångerna kan man med maskinen avstängd göra ett märke i arbetsstycket för att kolla att man har räknat rätt. Kolla med skjutmått och förundras över att man kan komma så nära utan att ha digitaler.
Det är även väldigt praktiskt att ha två anslag på anhållet så att man kan ha det ena som tillfällig referens när man ska borra t.ex en hålrad.
OK, för hålrader är det inget speciellt snabbt system att jobba med, och dessutom har man hela tiden relativa referenser, vilket gör att ett systematiskt fel kommer att multiplicera sig.
Jo, en annan baksida; om man är lite slö i huvudet efter en lång arbetsdag kommer man att räkna fel innan man har vant sig vid metodiken.
Redigerat:
Jag är imponerad, inte så mycket av att du har tänkt ut något riktigt klurigt, utan av att det faktiskt är något som ser ut att fungera mycket bra även i praktiken. 
Vad som dessutom är extra trevligt är att jag antagligen kan sno metoden rakt av. Allt jag behöver göra är att komplettera mitt bord med stopparna bakom anhållet samt leta upp några bitar som kan fungera som tjockleksmått.
Vad som dessutom är extra trevligt är att jag antagligen kan sno metoden rakt av. Allt jag behöver göra är att komplettera mitt bord med stopparna bakom anhållet samt leta upp några bitar som kan fungera som tjockleksmått.
Du brukar ju inte spara på krutet, en sån här låda skulle lösa problemet så slipper du tänka mer på det.jac skrev:
För övrigt är jag imponerad av det fina bordet. Borrbord verkar vara det nya fräsbord och jag känner mig hopplöst ute med mitt old school bord.
Edit. Hade otur när jag tänkte och skrev att det behövdes två lådor...
Redigerat:
Tack för tipset, det skulle ju dessutom lösa mitt problem med att bestämma hur jag ska göra med mina gamla bygelmätskruvar också. (Vågar inte skriva "mikrometrar" här i @mattiasp 's tråd).Ola C skrev:
https://www.byggahus.se/forum/threads/gamla-mikrometrar-vad-goer-man-med-dem.317845/
Dryga 20 000 kr kan det ju lätt vara värt att lösa två problem samtidigt.
De här har onödigt hög toleransklass för ändamålet, men de är ju inte orealistiskt prissatta.
https://shop.otdtools.se/product/passbitsats-32-delar-tolerans-2
https://shop.otdtools.se/product/passbitsats-32-delar-tolerans-2