En bra artikel, det råder definitivt en isoleringshystri utan dess like. I de räkneexempel han tar använder han dessutom kr per kw, betänk att många har pumpar och liknande och betalar kanske 30 öre per producerad kw, då är det i princip omöjligt att räkna hem isolering över 20cm.
Plastfolie i väggen i ett gammalt hus utan tidigare ångspärr och där man inte kan få hela huset helt tätt känns inte alls bra. Jag har sökt med ljus och lykta för att hitta någon som kan visa exempel där avsaknad av ångspärr i vägg har orsakat problem i ett vanligt bostadshus när det varit undertryck i huset. Jag har dock inte hittat något än utan bara en massa åsikter.
Så här resonerar våra forskare på RISE om ångspärr i vägg:
Diffusion är en långsam process. Fukten rör sig från hög ånghalt till lägre och transporthastigheten beror av materialets ångtäthet. I hus med täta omslutningsytor, t ex med tät tapet eller med ångspärr av polyeten, sker i stort sett ingen diffusion alls genom väggar, golv och tak. Om man tar bort ångspärren kommer däremot en viss fuktvandring att ske vilket sänker inneluftens ånghalt något. En enkel beräkning visar emellertid att fuktvandringen utåt genom öppna konstruktioner ger en transporterad fuktmängd som är av storleksordningen en fjärdedel av vad som förs bort med hjälp av ventilationen. En öppen konstruktion kan således inte ersätta behovet av god ventilation för att säkra torr innemiljö. Plastfolie eller ej påverkar således inte ånghalten inne i någon större grad. Uppfuktningen av väggen är däremot beroende av ångtätheten. Den ångvandring inifrån och ut som sker i en öppen vägg ger viss förhöjd fuktighet jämfört med en tät vägg. Skillnaden är emellertid liten vid normala förhållanden.
Med konvektion menas att vattenånga transporteras med en luftström. I ett hus med otäta väggar, golv och tak kan luft läcka ut och in. Hur luften rör sig beror på lufttrycket ute och inne. Om det är invändigt övertryck kan varm, fuktig inneluft läcka ut i en kall konstruktion och detta kan leda till kondens. Det är av stor vikt att undvika sådan fuktkonvektion. För att fuktkonvektion skall ge skadlig kondens krävs
- invändigt övertryck
- otät konstruktion
- ånghalt i inneluften som är högre än mättnadsånghalten vid de kalla ytor där luften passerar
Foliens uppgift är i första hand att skapa lufttäthet för att förhindra konvektion och för att minska risken för drag och energiförluster. I andra hand ger folien även ångtäthet vilket är en viktig egenskap i fuktiga lokaler och i konstruktioner som saknar luftspalt. I bostäder och kontor behöver man normalt ingen ångtätning. Rätt utförd tätning på insidan av väggen innebär emellertid alltid en torrare vägg än en vägg utan tätning.
Sammanfattning
Fuktaspekterna kan sammanfattas på följande sätt. Ur diffusionssynvinkel är det i normala fall (bostadshus, skolor, daghem och kontor med fungerande ventilation) inte viktigt om plastfolie eller andra ångtäta material används eller ej. Ur konvektionssynpunkt är det väsentligt att konstruktionerna är lufttäta. Detta brukar man säkerställa med en plastfolie, men även andra tätningsmaterial är möjliga. Om konstruktionen är otät måste man enligt ovan försäkra sig om att konvektion inte kan ske, t ex genom att skapa undertryck inne.
Källa:
http://www.sp.se/sv/index/services/moist/constr/Sidor/default.aspx
Jag delar samma åsikter som forskarna på RISE.
En sak att inte glömma, är att det alltid är stor risk för övertryck inomhus högst upp i huset, hur man än ventilerar. Nåja, inte så stor risk med enplanshus, men när det blir fler än en våning.
En sak att inte glömma, är att det alltid är stor risk för övertryck inomhus högst upp i huset, hur man än ventilerar. Nåja, inte så stor risk med enplanshus, men när det blir fler än en våning.
Slutsatsen är väl att väggen bör vara konvektionstät. Om det löses med en fuktspärr eller på annat vis spelar ingen avgörande roll om man inte gar väldigt mycket isolering. Det låter rimmligt.
