Microbubblor från Brine
Stämmer detta.
Enligt leverantören så har man microluftbubblor i brine som pumps runt i borrhålet.
Man kan då montera en automatisk avluftning så får man bort microbubblorna ville gör densiteten på brine tätare vilket gör att det kan ta upp mera värme (energi) ur borrhålet. Detta skulle ge en 5 - 7% effektivitetsökning på bergvärmesystemet.
Kan någon bekräftat detta om det är värt att kosta på en automatavluftning som kostar ca 1500 -2000 kr.
Enligt leverantören så har man microluftbubblor i brine som pumps runt i borrhålet.
Man kan då montera en automatisk avluftning så får man bort microbubblorna ville gör densiteten på brine tätare vilket gör att det kan ta upp mera värme (energi) ur borrhålet. Detta skulle ge en 5 - 7% effektivitetsökning på bergvärmesystemet.
Kan någon bekräftat detta om det är värt att kosta på en automatavluftning som kostar ca 1500 -2000 kr.
H-Thomasson,
Om man har en cirkulationspump för värmebärarvätskan(Brine) med en viss kapacitet, säg 1000 L/h. Antag vidare att luftfri värmebärare har densiteten 1000 kg/m3. Då pumpas varje timma 1000 kg luftfri värmebärare genom borrhålet.
Luft har densiteten ca 1,0 kg/m3. Men om värmebärarvätskan skulle innehålla säg 0,1 vikts-% luft.1000 kg värmebärare med luft innehåller då 999 kg värmebärare och 1 kg luft.
Dvs 999 liter värmebärare och 1000 liter luft, och har densiteten 0,500 kg/m3.
Cirkulationspumpen circulerar givetvis fortfarande 1000 L/h, men nu bara 0,99 x 0,5 = 0,495 kg värmebärare + 0,01 x 0,5 = 0,005 kg luft.
Nu kanske ni förstår bättre. Luften pga dess låga densitet tar plats i värmebäraren och gör att cirkulationspumpen trots samma volymflöde, inte pumpar lika många kg värmebärare som en helt luftfri värmebärare.
Nu tror jag inte värmebäraren innehåller så mycket luft som 0,1 vikts-%, utan betydligt lägre.
Men ni förstår nu vad luft i värmebäraren betyder. Detta berättade säkert inte försäljaren, på vilket sätt luft i systemet försämrar. Man vill ju helst pumpa runt enbart värmebärare, inte luft.
Kan du inte manuellt avluft värmebäraren? Finns det inte en ventil för det? Om man gör det flera gånger med visst tidsintervall efter uppstart, borde man få bort luften ur systemet.
Tack för ordet!
Om man har en cirkulationspump för värmebärarvätskan(Brine) med en viss kapacitet, säg 1000 L/h. Antag vidare att luftfri värmebärare har densiteten 1000 kg/m3. Då pumpas varje timma 1000 kg luftfri värmebärare genom borrhålet.
Luft har densiteten ca 1,0 kg/m3. Men om värmebärarvätskan skulle innehålla säg 0,1 vikts-% luft.1000 kg värmebärare med luft innehåller då 999 kg värmebärare och 1 kg luft.
Dvs 999 liter värmebärare och 1000 liter luft, och har densiteten 0,500 kg/m3.
Cirkulationspumpen circulerar givetvis fortfarande 1000 L/h, men nu bara 0,99 x 0,5 = 0,495 kg värmebärare + 0,01 x 0,5 = 0,005 kg luft.
Nu kanske ni förstår bättre. Luften pga dess låga densitet tar plats i värmebäraren och gör att cirkulationspumpen trots samma volymflöde, inte pumpar lika många kg värmebärare som en helt luftfri värmebärare.
Nu tror jag inte värmebäraren innehåller så mycket luft som 0,1 vikts-%, utan betydligt lägre.
Men ni förstår nu vad luft i värmebäraren betyder. Detta berättade säkert inte försäljaren, på vilket sätt luft i systemet försämrar. Man vill ju helst pumpa runt enbart värmebärare, inte luft.
Kan du inte manuellt avluft värmebäraren? Finns det inte en ventil för det? Om man gör det flera gånger med visst tidsintervall efter uppstart, borde man få bort luften ur systemet.
Tack för ordet!
Redigerat:
Man brukar dra brine rören så luften kan gå upp i plastbyttan av sig själv med tiden men vet inte hur lång tid det tar men första 10 dagarna brukar man köra cp kontinuerligt just för att få ur luften. Många moderna vp har cirkpumpar som styrs av deltat så flödet beror på deltat.
Arnodt, bra svar.
Det var min vän som var på utbildning med
Flexcon som hade sagt att deras automatiska lyftavluftare som tog bort Microbubblorna i brine vilket i sin tur ökde effekten på anläggningen. Jag har ännu inte fått min bergvärmepump installerad men en order är beställd så jag vet inte hur det blir med luft i mitt systemet ännu.
Det är en fundering om det är värt att köpa en automatisk avluftare jag undrar över.
Det var min vän som var på utbildning med
Flexcon som hade sagt att deras automatiska lyftavluftare som tog bort Microbubblorna i brine vilket i sin tur ökde effekten på anläggningen. Jag har ännu inte fått min bergvärmepump installerad men en order är beställd så jag vet inte hur det blir med luft i mitt systemet ännu.
Det är en fundering om det är värt att köpa en automatisk avluftare jag undrar över.
H-Thomasson,
Om vi istället antar 5 volym-% luft i värmebäraren. Det är enklare att föreställa sig volym-% luft.
Vi antar vidare att värmebärarcirkulationspumpen har en kapacitet på 1000 Liter/h (= 0,278 Liter/s), och att värmebäraren har en värmekapacitet på 4,2 kJ/(kg C) och en densitet på 1000 kg/m3 (= 1,00 kg/Liter). Jag antar alltså att värmebäraren har samma egenskaper som vatten. Vi antar att värmebäraren inloppstemperatur till borrhålet är 0 grader C och utloppstemperaturen 5 grader C.
Vid luftfri värmebärare:
Värmeeffekt= 0,278 x 1,00 x 4,2 x (5 - 0) = 5,833 kW
Vid 5 volym-% luft i värmebäraren:
Vi antar att värmekapaciteten för luften i värmebäraren kan försummas.
Luft har en värmekapacitet på 1,0 kJ/(kg C) och och dessutom pumpas viktmässigt(alltså kg luft/s) sett, i stort sett inget alls.
Nu pga 5 % luft i värmebäraren blir det rena värmebärarflödet 0,95 x 1000 = 950 Liter/h(=0,264 Liter/s).
Värmeffekt= 0,264 x 1,00 x 4,2 x (5 - 0) = 5,544 kW
Vi får alltså ut 5 % lägre värmeeffekt ur borrhålet för att det är 5 volym-% luft i värmebäraren.
Men om cirkulerade flödet kan ökas med 5 % till 1053 L/h då får vi samma värmeeffekt som för helt luftfri värmebärare. Man kan alltså kompensera genom ökat flödet, såvida cirkulationspumpen kan ge högre flöde. Tryckfallet i rörledningarna borrhålsslingan ökar givetvis vid högre cirkulationsflöde, vilket kostar pumpenergi, dvs ström.
Vid strängaste vinterkylan kan man behöva maxflödet på värmebärarcirculationspumpen och just då kan det vara bra att inte ha för mycket luft i värmebäraren. Men övrig tid på året borde det inte vara så tragiskt. Men vi har ingen bergvärmepump med borrhål och jag känner inte till bergvärmepumpsystem, utan snarare andra energisystem.
Med "brine" eller "värmebärare" menas tydligen rättare etanol-vattenblandning med ca 28 % etanol, eller en glykol-vattenblandning med 28 % glykol. Oklart om volyms-% eller vikts-%. Oklart vad de menar med "glykol". Propylenglykol är ogiftig medan etylenglykol(bilkylarglykol) är mycket giftig, så därför bör man nog använda propylenglykol.
Vad vätskan ska kallas som pumpas runt i borrhålet, bör väl ha att göra med vad man vill hämta från borrhålet, kyla eller värme. Hämtar man värme, borde den kallas värmebärare.
Tack ånyo för ordet.
Om vi istället antar 5 volym-% luft i värmebäraren. Det är enklare att föreställa sig volym-% luft.
Vi antar vidare att värmebärarcirkulationspumpen har en kapacitet på 1000 Liter/h (= 0,278 Liter/s), och att värmebäraren har en värmekapacitet på 4,2 kJ/(kg C) och en densitet på 1000 kg/m3 (= 1,00 kg/Liter). Jag antar alltså att värmebäraren har samma egenskaper som vatten. Vi antar att värmebäraren inloppstemperatur till borrhålet är 0 grader C och utloppstemperaturen 5 grader C.
Vid luftfri värmebärare:
Värmeeffekt= 0,278 x 1,00 x 4,2 x (5 - 0) = 5,833 kW
Vid 5 volym-% luft i värmebäraren:
Vi antar att värmekapaciteten för luften i värmebäraren kan försummas.
Luft har en värmekapacitet på 1,0 kJ/(kg C) och och dessutom pumpas viktmässigt(alltså kg luft/s) sett, i stort sett inget alls.
Nu pga 5 % luft i värmebäraren blir det rena värmebärarflödet 0,95 x 1000 = 950 Liter/h(=0,264 Liter/s).
Värmeffekt= 0,264 x 1,00 x 4,2 x (5 - 0) = 5,544 kW
Vi får alltså ut 5 % lägre värmeeffekt ur borrhålet för att det är 5 volym-% luft i värmebäraren.
Men om cirkulerade flödet kan ökas med 5 % till 1053 L/h då får vi samma värmeeffekt som för helt luftfri värmebärare. Man kan alltså kompensera genom ökat flödet, såvida cirkulationspumpen kan ge högre flöde. Tryckfallet i rörledningarna borrhålsslingan ökar givetvis vid högre cirkulationsflöde, vilket kostar pumpenergi, dvs ström.
Vid strängaste vinterkylan kan man behöva maxflödet på värmebärarcirculationspumpen och just då kan det vara bra att inte ha för mycket luft i värmebäraren. Men övrig tid på året borde det inte vara så tragiskt. Men vi har ingen bergvärmepump med borrhål och jag känner inte till bergvärmepumpsystem, utan snarare andra energisystem.
Med "brine" eller "värmebärare" menas tydligen rättare etanol-vattenblandning med ca 28 % etanol, eller en glykol-vattenblandning med 28 % glykol. Oklart om volyms-% eller vikts-%. Oklart vad de menar med "glykol". Propylenglykol är ogiftig medan etylenglykol(bilkylarglykol) är mycket giftig, så därför bör man nog använda propylenglykol.
Vad vätskan ska kallas som pumpas runt i borrhålet, bör väl ha att göra med vad man vill hämta från borrhålet, kyla eller värme. Hämtar man värme, borde den kallas värmebärare.
Tack ånyo för ordet.
Redigerat:
I dag är det nog ovanligt att nån använder glykol man brukar använda etanol och tror att värme upptagningen skiljer mellan dom. Men tror att skillnaden är väldigt liten eftersom det är värmemotståndet i slangen som hindrar värme upptagandet till stor del.
Egenskaper:
ren 1,2-propylenglykol vid 5 grader C:
Densitet: 1048 kg/m3
Värmeledningsförmåga: 0,20 J/( s m K)
Värmekapacitet: 2,39 kJ/(kg K)
Viskositet: 164 mPas
ren etanol vid 5 grader C:
Densitet: 802 kg/m3
Värmeledningsförmåga: 0,176 J/(s m K)
Värmekapacitet: 2,27 kJ/(kg K)
Viskositet: ca 1,65 mPas
Baserat på egenskaperna borde etanol vara något bättre på att hämta värme från borrhålet.
Etanol har nämligen lägre viskositet. Men de föreligger i värmebäraren utspädda med vatten, så skillnaden mellan dem blir mindre. Man kan nog därför säga de är likvärdiga. Största värmeledningsmotståndet är genom plastslangens väggar(kanske 3 mm tjock?) och värmeövergången på utsidan av plastslangen, som föregående talare nämner. På utsidan av plastslangen finns nämligen inte någon strömning, utan där gäller då ren värmeledning. Man får då hoppas att borrhålet är vattenfyllt annars blir det värmeledning genom luft, som är erbarmligt dålig.
ren 1,2-propylenglykol vid 5 grader C:
Densitet: 1048 kg/m3
Värmeledningsförmåga: 0,20 J/( s m K)
Värmekapacitet: 2,39 kJ/(kg K)
Viskositet: 164 mPas
ren etanol vid 5 grader C:
Densitet: 802 kg/m3
Värmeledningsförmåga: 0,176 J/(s m K)
Värmekapacitet: 2,27 kJ/(kg K)
Viskositet: ca 1,65 mPas
Baserat på egenskaperna borde etanol vara något bättre på att hämta värme från borrhålet.
Etanol har nämligen lägre viskositet. Men de föreligger i värmebäraren utspädda med vatten, så skillnaden mellan dem blir mindre. Man kan nog därför säga de är likvärdiga. Största värmeledningsmotståndet är genom plastslangens väggar(kanske 3 mm tjock?) och värmeövergången på utsidan av plastslangen, som föregående talare nämner. På utsidan av plastslangen finns nämligen inte någon strömning, utan där gäller då ren värmeledning. Man får då hoppas att borrhålet är vattenfyllt annars blir det värmeledning genom luft, som är erbarmligt dålig.
Redigerat:
