Är väl bekant med hur både vatten och ångturbin er fungerar. Självklart är det inte frågan om att starta och snabbstoppa turbiner för att möta efterfrågan.

Det man i själva verket gör är att man minskar mängden vatten som man låter passera genom turbinen, för att turbinen skall ligga kvar på rätt varvtal då den via en generator är "fastkopplad" synkroniserad med elnätet så minskas uteffekten då från generatorn och mängden ström som den levererar blir genast lägre.

Turbinen ligger alltså kvar på ett konstant varvtal oavsett vilken effekt man tar ut och mår inte dåligt av att gå på en lägre last.
 
Robert-san01 skrev:
Det är stor skillnad på att vara reglerkraft år förbrukningssvängingar som är relativt förutsägbara mot att reglera sol och vind som svänger på minuter.
Det som jag läst om detta är att de snabba fluktuationerna inte är något problem eftersom de redan kan uppkomma och uppkommer vid variation av belastning. Det är systemet redan uppbyggt för att ta hand om. Det som kan bli en större utmaning är svårförutsägbara produktionssvängningar som spänner över timmar snarare än minuter.

Och vad är det som ger ett större slitage på turbinerna? De är ju inte så att de startar och stoppar, utan de går med konstant varvtal. Det varvtal som ger 50 Hz.

Vet du var man kan läsa mer om det?
 
Avemo skrev:
Det som jag läst om detta är att de snabba fluktuationerna inte är något problem eftersom de redan kan uppkomma och uppkommer vid variation av belastning. Det är systemet redan uppbyggt för att ta hand om. Det som kan bli en större utmaning är svårförutsägbara produktionssvängningar som spänner över timmar snarare än minuter.

Och vad är det som ger ett större slitage på turbinerna? De är ju inte så att de startar och stoppar, utan de går med konstant varvtal. Det varvtal som ger 50 Hz.

Vet du var man kan läsa mer om det?
Det är inte bara vattenflödet man styr med. Det är helt beroende på turbintyp hur man reglerar. En Francis styr man bara spjället på och de har en optimal driftspunkt. Går man för mycket utanför optimalt område så blir det kavitation som sliter hårt på turbinen. I mindre stationer med lägre fallhöjd är det vanligast med Kaplan snurror. De har ofta inget spjäll utan styrs bara med vinkeln på bladen. Även på en Kaplan är kavitation det som skadar.

Pelton tror jag inte finns någon i drift i Sverige. Har för mig att det fanns en i Älvdalen.

Oavsett typ vill man ha så jämn drift som möjligt för att hålla nere slitage på turbinen, lager osv.

Har tyvärr inga hänvisningar till böcker i minnet. Detta är sådant jag plockat med mig från skola och praktik.
 
  • Gilla
toolman77
  • Laddar…
Robert-san01 skrev:
Det är inte bara vattenflödet man styr med. Det är helt beroende på turbintyp hur man reglerar. En Francis styr man bara spjället på och de har en optimal driftspunkt. Går man för mycket utanför optimalt område så blir det kavitation som sliter hårt på turbinen. I mindre stationer med lägre fallhöjd är det vanligast med Kaplan snurror. De har ofta inget spjäll utan styrs bara med vinkeln på bladen. Även på en Kaplan är kavitation det som skadar.
Men varför ökar risken att komma långt ifrån optimal driftpunkt när man har mer solenergi? Är inte elförbrukningen högre på dagen när även solenergin ger mer?
 
En enkel beskrivning av hur vår vattenkraft fungerar och varför den är ypperligt bra som reglerkraft (utan att snöa in på en massa tekniska detaljer)
https://corporate.vattenfall.se/om-...oduktion/vattenkraft/sa-fungerar-vattenkraft/

Då vi sällan haft fyllda magasen under sommartid så ser jag ingen nackdel med att försöka spara mera vatten i magasinen under sommartid för att använda senare under året.

Känns som om det vore viktigare att se fördelarna med detta och i andra hand försöka fokusera på lösningar till de eventuella problemen!
istället för att bara hävda att det inte går eller att elsystemet kommer att haverera eller att det ej är lönsamt, vad nu lönsamt innebär? Kanske är ett hållbarare alternativ lönsamt på längre sikt? Eller måste alltIng "räknas hem" på 1 eller 5 år?
 
  • Gilla
13th Marine och 1 till
  • Laddar…
Avemo skrev:
Men varför ökar risken att komma långt ifrån optimal driftpunkt när man har mer solenergi? Är inte elförbrukningen högre på dagen när även solenergin ger mer?
Vi använder inte så mycket kyla i vårt land så vi har inte så mycket förbrukning som följer solen.

Får vi in mer energi än vad vi gör av med så sjunker priserna och det ger än mindre anledning till att fylla magasinen mer.
 
magnetens skrev:
En enkel beskrivning av hur vår vattenkraft fungerar och varför den är ypperligt bra som reglerkraft (utan att snöa in på en massa tekniska detaljer)
[länk]

Då vi sällan haft fyllda magasen under sommartid så ser jag ingen nackdel med att försöka spara mera vatten i magasinen under sommartid för att använda senare under året.

Känns som om det vore viktigare att se fördelarna med detta och i andra hand försöka fokusera på lösningar till de eventuella problemen!
istället för att bara hävda att det inte går eller att elsystemet kommer att haverera eller att det ej är lönsamt, vad nu lönsamt innebär? Kanske är ett hållbarare alternativ lönsamt på längre sikt? Eller måste alltIng "räknas hem" på 1 eller 5 år?
Klart det går. Det funkar i liten skala som ex laddbara batterier och regnvattentunnan så det är klart att det funkar även om vi skalar upp det 1 miljon gånger.

Problemen är varken tekniska eller praktiska, det är 100% ekonomiska.

På vad som är "lönsamt" frågar du helt fel panel. Jag sitter ofta i sitsen att presentera solcellssystem för stora fastighetsägare. Efter man avhandlat CO2, Leed, Breem osv är i 9,9 fall av 10 alltid sista frågan på hur lång tid den är betald. Många som äger både fastigheter (och energi bolag) är riskkapitalister och de har på sista raden inget annat än avkastning som mål.
 
magnetens skrev:
Då vi sällan haft fyllda magasen under sommartid så ser jag ingen nackdel med att försöka spara mera vatten i magasinen under sommartid för att använda senare under året.
Nej för du ignorerar ju den stora nackdelen, vilket är lönsamheten.
Det du pratar om kräver insatser på nationalekonomisk nivå. Vi pratar inte om att gå och smälla upp solceller på ett par tre hustak, utan på ett par tre hundra tusen hustak. Det blir meningslöst att prata om investeringar på flera tiotals / hundratals miljarder om man inte kan prata om hur man ska få det lönsamt.

Din anläggning är lönsam på grund av en subvention. Om vi bortser från den rent ideologiska delen av den subventionen har subventionen till syfte att driva utvecklingen av solcellstekniken. Det är i sig ett gott syfte, men vi kan inte ha en subvention på 60-80 öre per kWh om vi ska ha tillräckligt stora anläggningar för att ha en inverkan på vattenkraften. Statskassan tar slut då.

Jag förstår att du är nöjd över din anläggning, men om vi sätter den i relation till produktionen vi får från vattenkraften är den bokstavligt talat en piss i havet. Tusen nya anläggningar som din kommer inte påverka nivån i magasinen ett enda dugg.
 
  • Gilla
KnockOnWood och 1 till
  • Laddar…
Robert-san01 skrev:
Vi använder inte så mycket kyla i vårt land så vi har inte så mycket förbrukning som följer solen.

Får vi in mer energi än vad vi gör av med så sjunker priserna och det ger än mindre anledning till att fylla magasinen mer.
Det var ett svar på den mindre viktiga sekundära frågan.

Varför ökar risken att komma långt ifrån optimal driftpunkt för turbinen när man har mer solenergi? Att det sker vid andra tillfällen är uppenbart, men varför skulle det bli oftare?
 
Avemo skrev:
Det var ett svar på den mindre viktiga sekundära frågan.

Varför ökar risken att komma långt ifrån optimal driftpunkt för turbinen när man har mer solenergi? Att det sker vid andra tillfällen är uppenbart, men varför skulle det bli oftare?
Ju mer osäker produktion man har i näten ökar risken/chansen för att behöva ändra på den kraft som skall kompensera. Vissa dagar är solel väldigt stabil (molnfria) andra dagar växlar det mycket. Så ju mer sol och vind som vattenkraften skall kompensera för desto oftare kommer det att ske.
 
Robert-san01. Du skrev tidigare att problemet var kavitation i turbinen vid vissa låga lastpunkter. Om annan produktion (och / eller konsumtionen) fluktuerar kommer dessa lastpunkter sannolikt att inträffa under delar av dagen. Om produktion och konsumtion är stabil under hela dagen så kommer turbinen i vissa fall ligga på ogynnsam låglast hela dagen och inte alls andra dagar. Blir det verkligen en stor skillnad? Det måste väl till en extrem ökning av solel innan det alls kan bli ett problem? Jag är helt med på att det finns nackdelar för elnäten med att ha för stor andel icke styrbar produktion, men har vi inte ganska långt dit i dagsläget?
 
Är det verkligen så TS? Kan vi med solel på sommaren påverka elpriset på vintern? Eller har vi andra faktorer som spelar in?

Det är inte bara el-behovet som styr genomströmningen av vatten i våra dammar. De finns vattendomar som bestämmer hur mycket vatten som måste släppas förbi bara för att älvar och vattendrag inte ska torrläggas. Så har vi 100% solel så måste vi ändå släppa förbi vatten. Så vi kan inte lagra all sommar el till vintern.

Sen beror ju elpriset på den dyraste produktionsformen som är inkopplad.
Då vattenkraften i Sverige knappt klarar av halva vårt effektbehov så måste andra (dyrare) källor kopplas in. Så även där så fallerar idèen om att lagra billig energi från sommaren till vintern.

Så vi kan inte stoppa genomströmningen i våra kraftverk och det är inte vattenkraften som dikterar priset på vintern. Därför hjälper tyvärr inte solcellerna till nämnvärt.
 
Det är ju som sagt inte meningen att genomströmmmningen skall stoppas upp helt vilket borde vara en självklarhet för de flesta då det ju inte är frågan om att vi ens närmelsevis kommer att producera dessa energimängder med solenergi. Dock så är det väl ändå i vattenmagasinen som solelsproduktionen ändå hamnar i förlängningen oavsett hur många eller få kwh det nu handlar om (även om det ju inte är just mina specifika elektroner som hamnar där då de ju kommr att konsumeras av andra abbonenter i närområdet)
 
Avemo skrev:
Robert-san01. Du skrev tidigare att problemet var kavitation i turbinen vid vissa låga lastpunkter. Om annan produktion (och / eller konsumtionen) fluktuerar kommer dessa lastpunkter sannolikt att inträffa under delar av dagen. Om produktion och konsumtion är stabil under hela dagen så kommer turbinen i vissa fall ligga på ogynnsam låglast hela dagen och inte alls andra dagar. Blir det verkligen en stor skillnad? Det måste väl till en extrem ökning av solel innan det alls kan bli ett problem? Jag är helt med på att det finns nackdelar för elnäten med att ha för stor andel icke styrbar produktion, men har vi inte ganska långt dit i dagsläget?
Nej, då kan man spilla.
 
Omega1 skrev:
Är det verkligen så TS? Kan vi med solel på sommaren påverka elpriset på vintern? Eller har vi andra faktorer som spelar in?
Det går ju självklart inte att säga säkert, men troligen hade elpriset varit högre om vattenmagasinen varit tomma idag, hade magasinfyllnadsgraden varit 100% så hade troligen elpriset å andra sidan varit lägre, eller?

Sen innebär det ju inte heller att 0% fyllnadsgrad innebär att älvarna är torrlagda och kraftverken stoppade. Dessa 0-100% är ju faställda i våra vattendommar och är ju de nivåerna vi måste hålla oss inom då vi använder vår vattenkraft som reglerkraft.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.