102 289 läst ·
424 svar
102k läst
424 svar
Markannekteringen i Täby
Om man leker med tanken att badgästerna enbart är i vattnet och inte använder strand eller brygga, hur ser situationen ut då?
Jag tror att övergångsbestämmelserna som maijckel hänvisar till kan göras att strandremsan hör till fastigheten. I allafal för de äldre fastigheter.A Arne_Planka skrev:
M Maijckel skrev:
Det är min bedömning också.harry73 skrev:
På sidan 10 i 1947 års förslag till ny jordabalk kan man läsa:
(Lagberedningens förslag till jordabalk I (SOU 1947:38) (filedn.com))
11 §
"Har fastighet, som innefattar strand, bildats genom jordavsöndring, skall avsöndringen, där ej annat framgår av omständigheterna, anses hava inbegripit det utanför stranden liggande vattenområdet, såframt detta tillhört stamfastigheten."
Således betraktades vattenområdet utanför stranden tillhöra avsöndringen vid tiden för utfyllnaden. Utfyllnaden gjordes alltså i vattenområde som tillhörde avsöndringen.
Edit:
Lagstiftarens mening vid denna tid var alltså att en strandfastighet även äger vattnet utanför. (300-meters gränsen från strandkant nämns även 1947). Att fastigheten TÄBY VIGGBYHOLM 74:1 har sin gräns så nära land som den har idag, kan bero på att man vid denna tid hade svårigheter att märka ut fastighetsgränser ute i vatten.
Redigerat:
Överraskad, nej. Men ändå lika anmärkningsvärt när stormedia kastar sten i glashus och hoppar över faktakollen.Jonatan79 skrev:
Hade en mejlväxling för inte alltför länge sedan med en av SVT:s reportrar som hade hoppat på en "spinn", men han menade att eftersom de inblandade parterna hade läst texten innan publicering och inte hade något att anmärka så var faktakollen gjord, trots att han själv tidigare gjort en dokumentär i ämnet och måste varit väl medveten om att uppgifterna inte var sanna.
Ojoj, ja du ser vilken kvalitet det INTE är numera på s.k journalister. Skrämmande!C cpalm skrev:Överraskad, nej. Men ändå lika anmärkningsvärt när stormedia kastar sten i glashus och hoppar över faktakollen.
Hade en mejlväxling för inte alltför länge sedan med en av SVT:s reportrar som hade hoppat på en "spinn", men han menade att eftersom de inblandade parterna hade läst texten innan publicering och inte hade något att anmärka så var faktakollen gjord, trots att han själv tidigare gjort en dokumentär i ämnet och måste varit väl medveten om att uppgifterna inte var sanna.
Ja, i gamla förättningssM Maijckel skrev:Det är min bedömning också.
På sidan 10 i 1947 års förslag till ny jordabalk kan man läsa:
(Lagberedningens förslag till jordabalk I (SOU 1947:38) (filedn.com))
11 §
"Har fastighet, som innefattar strand, bildats genom jordavsöndring, skall avsöndringen, där ej annat framgår av omständigheterna, anses hava inbegripit det utanför stranden liggande vattenområdet, såframt detta tillhört stamfastigheten."
Således betraktades vattenområdet utanför stranden tillhöra avsöndringen vid tiden för utfyllnaden. Utfyllnaden gjordes alltså i vattenområde som tillhörde avsöndringen.
Edit:
Lagstiftarens mening vid denna tid var alltså att en strandfastighet även äger vattnet utanför. (300-meters gränsen från strandkant nämns även 1947). Att fastigheten TÄBY VIGGBYHOLM 74:1 har sin gräns så nära land som den har idag, kan bero på att man vid denna tid hade svårigheter att märka ut fastighetsgränser ute i vatten.
akter följs oftast gränslinjen ut i vattnet tills dom möts eller max 300 m från "strandkant".
Många gråzoner och omständigheter som inte lagstiftarna hade anledning att ta hänsyn till för 100+ år sen. Blir intressant vad Täby kommuns utredning kommer fram till men skulle tro att det behövs några domar i Mark och miljö(över)domstolen för att få relevant juridisk vägledning inför framtiden
B b8q skrev:Tyvärr, jag vägrar att tro att allemansrätten ger mig rätt att objuden gå in och uppehålla mig på vilken villatomt som helst. Det får du nog ge källor på.[/QU
Hold your horses. Vi talar om allemansrätten inte egendomsbrott.M Manfreds skrev:Sergels torg är tillgängligt för allmänheten eftersom det är planlagt som allmän plats.
Jag tänker att eftersom ändamålet för markanvändningen prövas för en detaljplan, och att kvartersmark per definition är för enskilt ändamål, så gäller inte allemansrätten inom kvartersmark (möjligtvis i undantagsfall). Kommunen har i och med detaljplanen prövat och beslutat vilken mark som är för enskilt ändamål och allmänt.
Det finns fall där kommunen inte upphävt strandskydd inom plan och bygglov inom kvartersmark därför nekats. Om bedömningen är att strandskyddet inom planen är upphävt torde allmänheten heller inte ha tillgång till området.
Edit:
Detta också viktigt att ha i åtanke:
"• Det allemansrättsligt otillåtna området är större än det straffbelagda området! Jfr BrB 4:6: hemfridsbrott att olovligen intränga eller kvarstanna där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Det skyddade området omfattar ibland en gårdsplan eller kringliggande villaträdgård, men behöver inte omfatta mer än själva bostaden."
[länk]
Snömos för mig.M Manfreds skrev:Sergels torg är tillgängligt för allmänheten eftersom det är planlagt som allmän plats.
Jag tänker att eftersom ändamålet för markanvändningen prövas för en detaljplan, och att kvartersmark per definition är för enskilt ändamål, så gäller inte allemansrätten inom kvartersmark (möjligtvis i undantagsfall). Kommunen har i och med detaljplanen prövat och beslutat vilken mark som är för enskilt ändamål och allmänt.
Det finns fall där kommunen inte upphävt strandskydd inom plan och bygglov inom kvartersmark därför nekats. Om bedömningen är att strandskyddet inom planen är upphävt torde allmänheten heller inte ha tillgång till området.
Edit:
Detta också viktigt att ha i åtanke:
"• Det allemansrättsligt otillåtna området är större än det straffbelagda området! Jfr BrB 4:6: hemfridsbrott att olovligen intränga eller kvarstanna där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Det skyddade området omfattar ibland en gårdsplan eller kringliggande villaträdgård, men behöver inte omfatta mer än själva bostaden."
[länk]
M Manfreds skrev:Sergels torg är tillgängligt för allmänheten eftersom det är planlagt som allmän plats.
Jag tänker att eftersom ändamålet för markanvändningen prövas för en detaljplan, och att kvartersmark per definition är för enskilt ändamål, så gäller inte allemansrätten inom kvartersmark (möjligtvis i undantagsfall). Kommunen har i och med detaljplanen prövat och beslutat vilken mark som är för enskilt ändamål och allmänt.
Det finns fall där kommunen inte upphävt strandskydd inom plan och bygglov inom kvartersmark därför nekats. Om bedömningen är att strandskyddet inom planen är upphävt torde allmänheten heller inte ha tillgång till området.
Edit:
Detta också viktigt att ha i åtanke:
"• Det allemansrättsligt otillåtna området är större än det straffbelagda området! Jfr BrB 4:6: hemfridsbrott att olovligen intränga eller kvarstanna där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Det skyddade området omfattar ibland en gårdsplan
Detta borde inte gälla för huset med helikopterplattan eftersom det vid avsöndring exakt bestämde hur mycket vatten följde med i köpet och det området är mindre än dagens utfyllning. Nej ända möjlighet för fastigheten att hävda strandremsan borde vara den paragraf i övergångsregler till nya jordabalken som du hänvisade till.M Maijckel skrev:
Du har rätt - men därmed inte sagt att jag har felharry73 skrev:
Detta borde inte gälla för huset med helikopterplattan eftersom det vid avsöndring exakt bestämde hur mycket vatten följde med i köpet och det området är mindre än dagens utfyllning. Nej ända möjlighet för fastigheten att hävda strandremsan borde vara den paragraf i övergångsregler till nya jordabalken som du hänvisade till.
18 § JP är verktyget fastighetsägaren idag kan använda för att fastställa att gränsen inte alls går där kartan visar. Fastighetsägaren kan visa att gränsen hävdats oklandrat vid den utfyllda strandkanten (alternativt upp till 300m ut i vattnet) i åtminstone 20 år sedan före år 1972 (då nya jordabalken trädde ikraft), dvs. sedan åtminstone 1952 med god marginal.
Men, 18 § JP tar också hänsyn till ”omständigheterna”.
1947 års förslag till ny jordabalk visar på synsättet kring ”omständigheterna” vid denna tid. Huvudregeln (och praxis) vid tiden var att en avsöndring från stamfastighet med vattenområde blev ägare till 300m av detta vatten från strandkant. Detta var en självklarhet för människorna som levde då, och behövde därför inte särskilt redovisas.
Istället behövde man redovisa om detta vatten inte tillföll avsöndringen. Jag kan inte se i handlingarna du åberopar att så är fallet, men å andra sidan kanske jag inte letat tillräckligt noga…
