Är inte denna faktan från 2014?
 
Delar av faktan var från 2014, men den födjupade undersökningen har gjorts nu. My bad.
 
Jag gillar verkligen konceptet lågenergihus, men för oss blev det ett "vanligt" prefabhus från en stor tillverkare istället. Varför då kan man fråga sig? Jo för att utbudet på lågenergihusmarknaden är så liten och priserna så höga att det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga ett lågenergihus, speciellt inte när man dessutom måste bekosta huset med lånade pengar
 
K
Det skulle vara intressant att få veta om de prefabhus som precis klarar nybyggnadskraven för "vanligt" hus klarar en kontroll efter ett par dagar?
 
K
Asch läste och skrev lite slarvigt. Att lågenergihus inte fixar de högt ställda krav som de är tänkta för är väl inte någon större överraskning. Det som hade varit intressant att se är huruvida nybyggda "vanliga" hus håller sin energikalkyler.
 
Jag finner det märkligt att man räknar bort "hushållsel" från elförbrukningen, utan endast räknar "värmemaskin", varmvatten och kanske ventilationsfläktar.

Precis som om inte en kyl och en frys, som ju är igång 24/7 året runt, bidrar till uppvärmningen.
Med detta räknesätt kan man ju sätta en brödrost att gå kontinuerligt,
så minskar den "mätta" elförbrukningen med 1 - 1,5 kW.

Ett feltänk enligt mig i alla fall :cool:
 
Ändrades rubriken?
 
Någon som är förvånad? Du får ett sämre hus (små futtiga fönster, tjocka väggar, sämre ventilation, mögelrisk osv.) till högre pris för en bara något lägre uppvärmningskostnad per år. Bygger på spekulationer om mångdubbelt högre energipris i framtiden, något som troligen aldrig kommer (modern extremt säker kärnkraft producerar el för 20-25 öre/kwh). Skulle jag elda med ved skulle jag med en släpkärra, motorsåg och klyvyxa värma huset nästan gratis (finns många som skänker ved mot avhämtning). Skulle vara perfekt gratis träning också för en kontorsråtta som mig :-)
 
KnockOnWood skrev:
Jag finner det märkligt att man räknar bort "hushållsel" från elförbrukningen, utan endast räknar "värmemaskin", varmvatten och kanske ventilationsfläktar.

Precis som om inte en kyl och en frys, som ju är igång 24/7 året runt, bidrar till uppvärmningen.
Med detta räknesätt kan man ju sätta en brödrost att gå kontinuerligt,
så minskar den "mätta" elförbrukningen med 1 - 1,5 kW.
I energiberäkningen ingår ett schablonvärde för det tillskott du får från hushållsapparater.
 
Mainstream skrev:
I energiberäkningen ingår ett schablonvärde för det tillskott du får från hushållsapparater.
OK, bra! Hur stort är det schablonvärdet?
Det har jag faktiskt aldrig förstått.
 
Skillnaden mellan "lågenergi-hus" och ett vanligt nybygge är snart så liten att den inte känns relevant att diskutera. Däremot tycker jag det är relevant att belysa hur få hus det är som uppfyller sin energiberäkning! Den där 2-årskontrollen verkar ju inte utföras alls?

Nä, rimligare hade varit att historisk data ska presenteras för varje hus istället för gissningar om förbrukning. Att som köpare kunna kräva att få ta del av total el-, ved(?) och vattenförbrukning de senaste 36(?) månaderna så man kan bilda sig en egen uppfattning om energiprestanda med hänsyn till om det bott en ensam dam i huset eller en 6-barnsfamilj.
 
?
"Stefan Norrman räknar upp exempel på anledningar som kan vara orsaken till att huset inte når sin fulla potential:"

" Köldbryggor och läckage
Svaga punkter i isoleringen "
- Dessa åtgärdar man ju redan i planeringsstadiet.
Dåligt utförande
- Botas med regelbunden kontroll på byggplatsen.
För hög ventilation
- Ventilationen skall ju faktiskt justeras in.
Att innertemperaturen skiljer någon grad från beräkning
- Brukarens beteende kan bara brukaren styra.

Jag har en energibyrå i Schweiz där jag planerar för bl a "Minergie"-hus, och som sagt det är ju redan i energikalkylmjukvaran som man optimaliserar projektet.
 
Mainstream skrev:
Inte heller säker på det. Googlade lite och hittade denna: [länk]

Här ser det ut som att man sätter "intervärme" som 70% av hushållselen som i sin tur beror på antal boende.
Tack! Jag hittade det till slut:
Internvärme från hushållsel
Det är endast under uppvärmningssäsongen som värme från elanvändning kan tillgodogöras i huset.
Dessutom kommer inte all el som används tillgodo som värme, utan en del försvinner direkt bort från
huset eller ger övertemperaturer som vädras bort. En del av användningen av elenergi för tvätt, matlagning
och disk försvinner ut med avloppsvattnet enligt (Svensson och Kåberg, 1991):
• 20% av energin till tvättmaskinen kan anses bli spillvärme
• För en torktumlare som inte har någon återvinning kommer 10 % av torktumlarens
energianvändning bli värme
• Ungefär 20% av diskmaskinens energi kan tillgodogöras som spillvärme
• 30% av spisens energi kan tillgodogöras som värme i lägenheten
• 53% av ugnens energin kan bli nyttig värme
• 30 % av kaffebryggarens energi kan bli nyttig värme.
En barnfamilj beräknas tvätta 364 tvättar per år, diska ca 8 kuvert per dag och använda 568 kWh/år
för matlagning, Lövehed (1995). Baserat på ovanstående undersökningar har beräkning gjorts för fyra
olika familjers beteenden med resultatet att 70 % av hushållselanvändningen kan komma byggnaden
till godo i form av värme som kan nyttiggöras under uppvärmningssäsongen om behov finns (Eriksson
och Wahlström, 2001).
Även i en av underlagsrapporterna för implementering av byggnaders energiprestanda indikeras
att 70 % är en lämplig siffra för att beskriva hur stor del av hushållselanvändningen kan komma byggnaden
tillgodo i form av fri värme (Sandberg, 2005).
I Boverkets handbok Termiska Beräkningar från 2003, beskrivs att 80 % av hushållselanvändningen
kan komma byggnaden tillgodo i form av fri värme.
Baserat på ovanstående underlag rekommenderas att:
• 70 % av hushållselanvändningen kan komma byggnaden till godo i form av värme som, om
behov finns, kan nyttiggöras under uppvärmningssäsongen.
Och jag tycker att det är ett fånigt resonemang.
"Det är endast under uppvärmningssäsongen som värme från elanvändning kan tillgodogöras i huset."
Det gäller väl i så fall samma förhållande med t. ex. golvvärme i badrummet, som är på under sommaren.
Och spillvärme från varmvattenberedaren, som också är igång under sommaren.
Osv.

Och
"30% av spisens energi kan tillgodogöras som värme i lägenheten"
"30 % av kaffebryggarens energi kan bli nyttig värme"
"53% av ugnens energin kan bli nyttig värme"
Jaha!
Och vart tar övriga 70%, 70% resp. 47% av värmen vägen då?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.