84 771 läst ·
228 svar
85k läst
228 svar
Lurad av plattsättaren!
Hur tänker du nu? Menar du att man kan faktura vem som helst timmar tagna ur luften? Då får du gärna visa upp lite prejudicerande fall. Om TS betalar vad som anses som rimligt och bestrider resten så är det upp till entreprenören att i så fall ta det bestridna beloppet vidare rättsligt…. Det är inte så att man som entreprenör på något sätt har veto.Globetrot skrev:
Tyvärr är lagen nog lite trubbig. För att det skall dömmas som "skäligt" så räcker det tex inte att någon annan ger dig en offert på att denne hade kunnat göra samma för 100timmar isf 160timmar. Det skall vara helt p åtok orimligt, som tex ett arbete som tar 30min som du betalar 200tim för.
Så är det tyvärr. Jag lärde mig tidigt att alltid be om offerter. Även om man sedan kan landa i att köra på löpande räkning bör man be om en uppskattning och då mer detaljerad och i skrift. Det var kanske en lärdom, se det som läropengar.
Absolut inte. Jag har förusatt att TS har anlitat företaget och att var överens om att det skulle ske för XX kr/tim och på löpande räkning. Men man kan inte efter ett ingått avtal bara inte betala. Eller ja, kan o kan....det kanske landrar hos tingsrätten. OM det gör det skall man kunna visa att det är oskäligt. Som många sagt i tråden är det nog inte det i detta fallet, även om dyrt. När vi drev ett fall i tingsrätten om fel i fastighet var detta en sak vi diskuterade en del med vår Advokat.L Liljeros skrev:Hur tänker du nu? Menar du att man kan faktura vem som helst timmar tagna ur luften? Då får du gärna visa upp lite prejudicerande fall. Om TS betalar vad som anses som rimligt och bestrider resten så är det upp till entreprenören att i så fall ta det bestridna beloppet vidare rättsligt…. Det är inte så att man som entreprenör på något sätt har veto.
Jag kan kolla om det finns prejudikat, det vet jag finns.
Hittade detta:
I kommersiella entreprenader där AB 04/ABT 06 avtalats ska debitering ske enligt den sk självkostnadsprincipen. Någon skälighetsbedömning ska då inte ske på det sätt som gäller för konsumententreprenader.[1]
[1] Se Nybropalatsdomen, Svea Hovrätts dom i mål T 10408-14.
Nu är det oklart vad som avtalats, men det kanske inte är samma som för en konsument när det är två bolag.
I kommersiella entreprenader där AB 04/ABT 06 avtalats ska debitering ske enligt den sk självkostnadsprincipen. Någon skälighetsbedömning ska då inte ske på det sätt som gäller för konsumententreprenader.[1]
[1] Se Nybropalatsdomen, Svea Hovrätts dom i mål T 10408-14.
Nu är det oklart vad som avtalats, men det kanske inte är samma som för en konsument när det är två bolag.
Hittatr detta om denn princip somverkar gälla mellan bolag vid avtal om löpande räkning:
Självkostnadsprincipen innebär att beställaren betalar vad det kostat för entreprenören att uppföra exempelvis en byggnad. Det är alltså entreprenörens inköps-, anskaffningskostnad, verkligt betalade löner etc. som utgör självkostnaden. Utöver självkostnaderna får beställaren betala ett entreprenörsarvode. Arvodet brukar normalt utgöra ett procentpåslag på självkostnaden. Entreprenörsarvodet är tänkt att täcka entreprenörens indirekta kostnader som kostnader för räntor, centraladministration och vinsten. Betalar entreprenören X kr för ett paket skruvar, ska alltså beställaren betala X kr samt entreprenörsarvode. Vid tillämpningen av självkostnadsprincipen bär således beställaren risken för oväntade kostnadsstegringar, vilket entreprenören gör vid fast pris.
Det viktiga ur tidigare referens är att skälighetsbedömning inte verkar ens existera.
Självkostnadsprincipen innebär att beställaren betalar vad det kostat för entreprenören att uppföra exempelvis en byggnad. Det är alltså entreprenörens inköps-, anskaffningskostnad, verkligt betalade löner etc. som utgör självkostnaden. Utöver självkostnaderna får beställaren betala ett entreprenörsarvode. Arvodet brukar normalt utgöra ett procentpåslag på självkostnaden. Entreprenörsarvodet är tänkt att täcka entreprenörens indirekta kostnader som kostnader för räntor, centraladministration och vinsten. Betalar entreprenören X kr för ett paket skruvar, ska alltså beställaren betala X kr samt entreprenörsarvode. Vid tillämpningen av självkostnadsprincipen bär således beställaren risken för oväntade kostnadsstegringar, vilket entreprenören gör vid fast pris.
Det viktiga ur tidigare referens är att skälighetsbedömning inte verkar ens existera.
Det gäller nog inte TS och inte de flesta mindre uppdrag / mindre firmor heller. Utan där är det nog ett fast timpris och då kommer skälighetsbedömningen tillbaka igen.Globetrot skrev:
Hittatr detta om denn princip somverkar gälla mellan bolag vid avtal om löpande räkning:
Självkostnadsprincipen innebär att beställaren betalar vad det kostat för entreprenören att uppföra exempelvis en byggnad. Det är alltså entreprenörens inköps-, anskaffningskostnad, verkligt betalade löner etc. som utgör självkostnaden. Utöver självkostnaderna får beställaren betala ett entreprenörsarvode. Arvodet brukar normalt utgöra ett procentpåslag på självkostnaden. Entreprenörsarvodet är tänkt att täcka entreprenörens indirekta kostnader som kostnader för räntor, centraladministration och vinsten. Betalar entreprenören X kr för ett paket skruvar, ska alltså beställaren betala X kr samt entreprenörsarvode. Vid tillämpningen av självkostnadsprincipen bär således beställaren risken för oväntade kostnadsstegringar, vilket entreprenören gör vid fast pris.
Det viktiga ur tidigare referens är att skälighetsbedömning inte verkar ens existera.
TS har såvitt jag förstår inte fast pris, utan löpande räkning. Eller har jag missat något?P PHPersson skrev:
Texten gäller vid löpande inte fast.
Bevisbördan är den omvända. Entreprenören i detta fall ska bevisa att fakturan är skälig.Globetrot skrev:
Absolut inte. Jag har förusatt att TS har anlitat företaget och att var överens om att det skulle ske för XX kr/tim och på löpande räkning. Men man kan inte efter ett ingått avtal bara inte betala. Eller ja, kan o kan....det kanske landrar hos tingsrätten. OM det gör det skall man kunna visa att det är oskäligt. Som många sagt i tråden är det nog inte det i detta fallet, även om dyrt. När vi drev ett fall i tingsrätten om fel i fastighet var detta en sak vi diskuterade en del med vår Advokat.
Jag kan kolla om det finns prejudikat, det vet jag finns.
Om du tänker på det ett varv, skulle det inte vara väldigt konstigt om bevisbördan låg på den som fått fakturan? Då skulle man ju kunna skicka fakturor hur som helst med massa påhittade belopp….Globetrot skrev:
Nej, det tycker jag inte. För faktura är i sig laglig. Utifall de ingått avtal på dessa premisser. Det är ju inte samma sak som att en part påstår att tiden är oskälig.L Liljeros skrev:
Om du tänker ett varv till så kan man inte beställa saker vitt och brett och sen inte betala.
Well, it's probably a joke, 27 m2 bathroom (bathroom salon, actually) 140k SEK with materials? I don't believe.Globetrot skrev:
Har jag väl aldrig sagt.P PHPersson skrev:
Entreprenören använder den ofta som ett stöd i sitt arbete ett komplement för bland annat ätor, fakturering, betalningsplan, kvalitetsarbete etcetera.
Men det var inte det frågan handlade om, utan du hävdade att entreprenören måste delge beställaren dagboken vilket inte sant, finns inga sådana krav.
After all, TS mentioned here that they worked long hours (early mornings, late evenings, slow work). He didn't question it before, so now it's all bullshit. I suspect that he found people who would do this job cheaply and on short notice, and now he's trying to figure out how to get even more money out of it. Despite being asked how much he should pay for the whole thing, he still didn't say anything.trenchcoat skrev:
