Lura till sig eller sälja någon annas hus.
Trodde inte det här gick att göra längre, http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/82217
Minns jag rätt skulle det sättas stop för sådana bedrägerier för rätt många år sedan.
Blir inte klok på när det där inträffade men tycks varit förra året.
De 2 gånger jag köpt hus var det ett krav att namnteckningarna på kontraktet bevittnades vid underskift, behövs det inte längre?
Minns jag rätt skulle det sättas stop för sådana bedrägerier för rätt många år sedan.
Blir inte klok på när det där inträffade men tycks varit förra året.
De 2 gånger jag köpt hus var det ett krav att namnteckningarna på kontraktet bevittnades vid underskift, behövs det inte längre?
Det värsta är att det gjordes av en polis och att han bara fick drygt 30 tusen kr i böter, om jag mins rätt så sålde han huset till sig själv för 2 miljoner, behöll de två miljonerna som han "köpte" huset för och sålde sedan det vidare för 4 miljoner.. Man blir ju mörkrädd att straffet inte blev fängelse.. Jag undrar om mannen jobbar kvar som polis..
Såvitt jag förstod av artikeln, så gällde åtalet "bara" urkundsförfalskning. Alltså den felaktiga bevittningen.
Jag tror inte att det är bevisat att den gamle mannen aldrig fick betalt för huset.
Åldringen är tydligen nu avliden, så tyvärr misstänker jag att gärningsmannen kommer att få behålla åtminstonde de två mijonerna han påstod sig ha betalat för huset. men iom. domen så måste ju rimligen lagfarten vara ogiltig. Därmed bör dödsboet bli ägare till huset, och nuvarande ägare som (troligen) köpt i god tro, får kräva sina pengar åter från tjuven. Lyckas inte det så antar jag att staten blir skadeståndsskyldig gentemot nuvarande ägare.
Av det som står i artikeln så låter det som brottsoffret inte har några arvingar. Därmed blir det allmänna arvsfonden som får reda ut det här.
Jag tror inte att det är bevisat att den gamle mannen aldrig fick betalt för huset.
Åldringen är tydligen nu avliden, så tyvärr misstänker jag att gärningsmannen kommer att få behålla åtminstonde de två mijonerna han påstod sig ha betalat för huset. men iom. domen så måste ju rimligen lagfarten vara ogiltig. Därmed bör dödsboet bli ägare till huset, och nuvarande ägare som (troligen) köpt i god tro, får kräva sina pengar åter från tjuven. Lyckas inte det så antar jag att staten blir skadeståndsskyldig gentemot nuvarande ägare.
Av det som står i artikeln så låter det som brottsoffret inte har några arvingar. Därmed blir det allmänna arvsfonden som får reda ut det här.
Men hur är det möjligt? Det betyder ju att någon kan sälja mitt hus utan att jag vet något förrän den nye ägaren ska flytta in. Man borde åtminstone få frågan från myndigheter om det är i sin ordning innan nya lagfartsbevis utfärdas.
Ja, det kravet har diskuterats länge, att inskrivningsmyndigheten borde vara skyldiga att kontakta nuvarande lagfarna ägarna om att det kommit in en ansökan om ändrad lagfart. Men inget resultat än, antar att riksdagen har högre prioriterade frågor på agendan.ion skrev:
Men har de inte ändrat sig där, har för mig att jag läst att de skickar ut den informationen numera.
Men den gamle mannen kanske inte hanterade sin egen post.
Man skall komma ihåg att polismannen hävdar ju att de var vänner och att mannen ville gjälpa honom. Det är en fullt tänkbar historia. Om de var vänner, polismannen kanske hjälpte honom med diverse saker, verkar inte finnas andra släktingar osv.
Dvs. det är ju fullt möjligt att de hade ngn. form av muntlig överenskommelse att polismannen skulle få ta över huset, och "ärva" mannens tillgångar. Att polisen i så fall dessutom fixade med namnteckningen och bevittning är ju givertvis grovt fel under alla omständigheter. Men det KAN ha varit i enlighet med vad de var överens om.
En bekant till mig bodde som barn på somrarna i en stuga de hyrde under många år. Hyresvärden saknade anhöriga. Min kompis pappa var läkare. De hade en väldigt nära förbindelse med hyresvärden, som bodde i grannhuset.
Värden blev akut sjuk, och när han ligger där på sjukhuset, så hälsar pappan, läkaren på. Hyresvärden säger då att när han kommer ut från sjukhuset skall de ordna pappren så att de skall få stugan de hyrt i många år. Pappan, läkaren vet då att mannen inte kommer att lämna sjukhuset levande, men kan inget säga.
Så stugan såldes av allmänna arvsfonden till ngn. som styckade upp tomten i 20 små tomter osv.
Men den gamle mannen kanske inte hanterade sin egen post.
Man skall komma ihåg att polismannen hävdar ju att de var vänner och att mannen ville gjälpa honom. Det är en fullt tänkbar historia. Om de var vänner, polismannen kanske hjälpte honom med diverse saker, verkar inte finnas andra släktingar osv.
Dvs. det är ju fullt möjligt att de hade ngn. form av muntlig överenskommelse att polismannen skulle få ta över huset, och "ärva" mannens tillgångar. Att polisen i så fall dessutom fixade med namnteckningen och bevittning är ju givertvis grovt fel under alla omständigheter. Men det KAN ha varit i enlighet med vad de var överens om.
En bekant till mig bodde som barn på somrarna i en stuga de hyrde under många år. Hyresvärden saknade anhöriga. Min kompis pappa var läkare. De hade en väldigt nära förbindelse med hyresvärden, som bodde i grannhuset.
Värden blev akut sjuk, och när han ligger där på sjukhuset, så hälsar pappan, läkaren på. Hyresvärden säger då att när han kommer ut från sjukhuset skall de ordna pappren så att de skall få stugan de hyrt i många år. Pappan, läkaren vet då att mannen inte kommer att lämna sjukhuset levande, men kan inget säga.
Så stugan såldes av allmänna arvsfonden till ngn. som styckade upp tomten i 20 små tomter osv.
I inslaget sa de att " gode man" var hans brorson så arvingar fanns tydligen.