Lukt 70-talshus trots bytta syllar!
Hej alla kunniga hjälpsamma skribenter!
Vi köpte för ca 1 år sedan ett på insidan helt nyligen totalrenoverat 1,5 plans hus byggt 1973 med platta på mark. Fasaden består av målat tegel och trä. Originaltak av eternit.
Huset besiktigades okulärt av två besiktningsmän innan köpet, säljarens och vår. Syllarna är bytta av tidigare ägare vet vi och säljaren som vi köpte huset av rev dessutom upp bottenplanets golv, rensade plattan från allt organiskt material och inspekterade då syllarna. Vi informerades vid köpet skriftligt att syllarna således var bytta och att ingen dålig lukt förekommer i huset. För det luktar i huset, utanför huset och våra kläder och övriga textilier har blivit luktsmittade. Denna lukt fanns med säkerhet inte vid visningarna eller vid besiktningen att upptäcka! Vi är förfärade!
Av vår välrenommerade besiktningsman informerades vi om att platta på mark med tryckimpregnerade syllar är en riskkonstruktion i dessa typer av hus men samtidigt försäkrades vi ju att just detta var åtgärdat på bästa sätt. Ingen annan riskkonstruktion påtalades. Vi gick därför glatt och utan oro vidare med köpet.
Har nu installerat både tilluft och mekanisk frånluft enligt konstens regler utan förbättring.
I vårt sökande efter luktkälla har vi upptäckt att fasadens trä består av tryckimpregnerat virke!
Vi har nu anlitat en ny besiktningsman som ska spåra luktkällan men han verkar kluven. Är det syllarna som luktar ändå som inte är bytta i tillräcklig utsträckning? Är det fasaden? Kanske råsponten på taket? Vi kommer liksom inte vidare.
Tacksam för alla råd och tips!
Vi köpte för ca 1 år sedan ett på insidan helt nyligen totalrenoverat 1,5 plans hus byggt 1973 med platta på mark. Fasaden består av målat tegel och trä. Originaltak av eternit.
Huset besiktigades okulärt av två besiktningsmän innan köpet, säljarens och vår. Syllarna är bytta av tidigare ägare vet vi och säljaren som vi köpte huset av rev dessutom upp bottenplanets golv, rensade plattan från allt organiskt material och inspekterade då syllarna. Vi informerades vid köpet skriftligt att syllarna således var bytta och att ingen dålig lukt förekommer i huset. För det luktar i huset, utanför huset och våra kläder och övriga textilier har blivit luktsmittade. Denna lukt fanns med säkerhet inte vid visningarna eller vid besiktningen att upptäcka! Vi är förfärade!
Av vår välrenommerade besiktningsman informerades vi om att platta på mark med tryckimpregnerade syllar är en riskkonstruktion i dessa typer av hus men samtidigt försäkrades vi ju att just detta var åtgärdat på bästa sätt. Ingen annan riskkonstruktion påtalades. Vi gick därför glatt och utan oro vidare med köpet.
Har nu installerat både tilluft och mekanisk frånluft enligt konstens regler utan förbättring.
I vårt sökande efter luktkälla har vi upptäckt att fasadens trä består av tryckimpregnerat virke!
Vi har nu anlitat en ny besiktningsman som ska spåra luktkällan men han verkar kluven. Är det syllarna som luktar ändå som inte är bytta i tillräcklig utsträckning? Är det fasaden? Kanske råsponten på taket? Vi kommer liksom inte vidare.
Tacksam för alla råd och tips!
Redigerat:
Om det luktar gammal stuga och inte kemiskt är det kanske annat än syllar eller både och. Var det obefintlig ventilation när ni flyttade in? Hade mäkklarn sett till att renovera alla ytskikt? Väggar, golv och innertak? Jag tror inte ytterpanelen är tjuven i dramat.
B boohoo skrev:
B boohoo skrev:
Tack för svar! Utifrån och in är det plastfärg, tryckt panel, luftspalt, asfaboard, ytterregelkonstuktion med isolering, ångspärr och sedan gips. Det luktar mest i söderläge utifrån och inomhus i alla rum. Även ovanvåningen.
Trist.
Ytterpanelen låter som osannolik kandidat. Det är ju lite som om ett tryckimpregnerat trädäck utomhus skulle ge lukt inomhus.
Jag tolkar det som att förre ägren har gjort en spekulationsrenovering? Alltid riskablet att köpa. Risken är stor att renoveringen gjorts på billigast möjliga sätt utan intresse för resultatet.
Jag skulle nog börja med att ta upp inspektionshål, för att kontrollera att syllarna verkligen är bytta, och hur de är bytta. Problemet med syllar på 70 tals hus är egentligen två, eller 3.
I början på 70-talet (eller slutet av 60 talet) började man att gjuta in syllarna i betongplattan. Det var ett rationeltt sätt att förankra huset i betongplattan. Problemet var att OM betongplattan blir fuktig (och det blir betongplattor med den konstruktion man hade på den tiden, problem 1), då suger det ingjutna träet upp fukt. Trä i kontakt med en betonggrund skall alltid skyddas från betongen med ex. tjärpapp mellan. De ingjutna syllarna är alltid bara ingjutna utan något skydd.
Detta var då problem nummer två. Syllarna blir fuktiga i de flesta hus från den här tiden. De murknar, fukt vandrar vidare upp i väggen, man får mögelproblem.
I mitten av 70 talet insåg man att detta går inte, något måste göras. Då väljer man att använda "moderna material" för att lösa problemet. Man börjar gjuta in tryckimpregnerade syllar. De skall tåla att bli fuktiga. Det löser ju en del av problemet, men det blev fortfarande en fuktvanding upp i väggarna (gäller bara en del av husen med extra fuktig grund). Mögelproblemen fortsatte.
Men så efter en del år, så visade sig ett nytt problem. Tryckt virke börjar lukta illa om det långvarigt utsätts för fukt, det är en kemisk reaktion med impreneringsmedlet. Detta är då problem nr. 3.
Det är fullt möjligt att huset var mögelskadat vid köpet, men att man tillfälligt åtgärdat med en ozonbehandling. Men det är också möjligt att man gjort något (i god tro) vid renoveringen som på något sätt ökat fuktproblemet.
Du kommer att behöva fuktexperter som tittar på problemet. När du sedan vet vad som är problem, så kan man överväga att utreda om detta kan vara ett dolt fel, så ni kan få ersättning från säljaren. Det är nog en viss uppförsbacke, för detta är en riskkonstruktion, vilket ökar kravet på undersökningsplikt.
Det primära problemet med i stort sett alla hus som byggdes på 70 talet är den konstruktion med betongplatta på mark som man då använde. Den skall inte förväxlas med dagens plattor på mark, som gjuts ovanpå 30 cm frigolit. Dåtidens plattor var oisolerade eller felaktigt isolerade på undersidan, den huvudsakliga isoleringen låg på översidan av betongen. Därför är betongen kall. Och vattenånga som avdunstar nere i marken kommer att kondensera på undersidan av betongen, och sugs sedan uppåt i betongen.
Detta förstärks av att man i många fall fuskade något enormt vid byggena. När jag gick på gymnasiet på 70- talet, byggdes 200 "serie-villor" i närheten på åkermark. Man jämnade till matjorden, lade ut ca 5cm mackadam som trycktes ned i jorden, utan fiberduk. Och gjöt betongplattan på det. Marken var vattensjuk. De hade året innan byggt ut gymnasieskolan, vi såg när man pålade, en 6m betongpåle bara ställdes på marken och sjönk av sin egentyngd med ett djudlig "plofff", nästa påle sjönk inte förrän de lade pålningshammaren på den utan att slå. Först när de var uppe i 5 eller 6 pålar fick maskinen börja arbeta lite. Pålningsmaskinen stod på en flotte i leran, annars sjönk den. Villorna byggdes ca 200m från det spektaklet.
Ytterpanelen låter som osannolik kandidat. Det är ju lite som om ett tryckimpregnerat trädäck utomhus skulle ge lukt inomhus.
Jag tolkar det som att förre ägren har gjort en spekulationsrenovering? Alltid riskablet att köpa. Risken är stor att renoveringen gjorts på billigast möjliga sätt utan intresse för resultatet.
Jag skulle nog börja med att ta upp inspektionshål, för att kontrollera att syllarna verkligen är bytta, och hur de är bytta. Problemet med syllar på 70 tals hus är egentligen två, eller 3.
I början på 70-talet (eller slutet av 60 talet) började man att gjuta in syllarna i betongplattan. Det var ett rationeltt sätt att förankra huset i betongplattan. Problemet var att OM betongplattan blir fuktig (och det blir betongplattor med den konstruktion man hade på den tiden, problem 1), då suger det ingjutna träet upp fukt. Trä i kontakt med en betonggrund skall alltid skyddas från betongen med ex. tjärpapp mellan. De ingjutna syllarna är alltid bara ingjutna utan något skydd.
Detta var då problem nummer två. Syllarna blir fuktiga i de flesta hus från den här tiden. De murknar, fukt vandrar vidare upp i väggen, man får mögelproblem.
I mitten av 70 talet insåg man att detta går inte, något måste göras. Då väljer man att använda "moderna material" för att lösa problemet. Man börjar gjuta in tryckimpregnerade syllar. De skall tåla att bli fuktiga. Det löser ju en del av problemet, men det blev fortfarande en fuktvanding upp i väggarna (gäller bara en del av husen med extra fuktig grund). Mögelproblemen fortsatte.
Men så efter en del år, så visade sig ett nytt problem. Tryckt virke börjar lukta illa om det långvarigt utsätts för fukt, det är en kemisk reaktion med impreneringsmedlet. Detta är då problem nr. 3.
Det är fullt möjligt att huset var mögelskadat vid köpet, men att man tillfälligt åtgärdat med en ozonbehandling. Men det är också möjligt att man gjort något (i god tro) vid renoveringen som på något sätt ökat fuktproblemet.
Du kommer att behöva fuktexperter som tittar på problemet. När du sedan vet vad som är problem, så kan man överväga att utreda om detta kan vara ett dolt fel, så ni kan få ersättning från säljaren. Det är nog en viss uppförsbacke, för detta är en riskkonstruktion, vilket ökar kravet på undersökningsplikt.
Det primära problemet med i stort sett alla hus som byggdes på 70 talet är den konstruktion med betongplatta på mark som man då använde. Den skall inte förväxlas med dagens plattor på mark, som gjuts ovanpå 30 cm frigolit. Dåtidens plattor var oisolerade eller felaktigt isolerade på undersidan, den huvudsakliga isoleringen låg på översidan av betongen. Därför är betongen kall. Och vattenånga som avdunstar nere i marken kommer att kondensera på undersidan av betongen, och sugs sedan uppåt i betongen.
Detta förstärks av att man i många fall fuskade något enormt vid byggena. När jag gick på gymnasiet på 70- talet, byggdes 200 "serie-villor" i närheten på åkermark. Man jämnade till matjorden, lade ut ca 5cm mackadam som trycktes ned i jorden, utan fiberduk. Och gjöt betongplattan på det. Marken var vattensjuk. De hade året innan byggt ut gymnasieskolan, vi såg när man pålade, en 6m betongpåle bara ställdes på marken och sjönk av sin egentyngd med ett djudlig "plofff", nästa påle sjönk inte förrän de lade pålningshammaren på den utan att slå. Först när de var uppe i 5 eller 6 pålar fick maskinen börja arbeta lite. Pålningsmaskinen stod på en flotte i leran, annars sjönk den. Villorna byggdes ca 200m från det spektaklet.
Tack Hempularen för svar med utförlig beskrivning. Syllarna ska ju vara bytta av tidigare ägare tidigt 2000-tal som senast och den familjen renoverade för egen del och brydde sig om huset. Vi blir därför förvirrade, kan det lukta så från den delen av konstruktionen ändå?
Ett passivt ventilerat golv riskerar att trycka ut fukt mot ytterväggarna. Har ni ventilerade socklar?
Står mellanväggar direkt på plattan eller har man lagt syllisolering även där?
Jag skulle leta efter ev lukt/fukt i ytterhörn bakom ev golvlist. Framförallt om ni har någon tapet som går ned bakom listerna.
Står mellanväggar direkt på plattan eller har man lagt syllisolering även där?
Jag skulle leta efter ev lukt/fukt i ytterhörn bakom ev golvlist. Framförallt om ni har någon tapet som går ned bakom listerna.
Om syllen är bytt och plattan är rensad från eventuella ingjutna reglar så ligger min gissning på att asfaboarden och isolering har blivit luktsmittade.
Främsta boven är då nog asfaboarden, och när du skriver att söderväggen är värst så bör det vara för att värmen frigör lukten.
För att vara säker bör man ta öppna en bit av väggen och ta ut en bit board och stoppa i en plastpåse och sen bege sig från hemmet så luktsinnet nollställs och sen lukta på boarden för att se om den luktar.
Ni har även bytt till mekanisk ventilation, hur balanserat är flödet? Ett sort undertryck i huset kommer dra luft från alla olika springor i huset, så då finns risken att det kommer luft med lukt genom springor i väggarna.
Främsta boven är då nog asfaboarden, och när du skriver att söderväggen är värst så bör det vara för att värmen frigör lukten.
För att vara säker bör man ta öppna en bit av väggen och ta ut en bit board och stoppa i en plastpåse och sen bege sig från hemmet så luktsinnet nollställs och sen lukta på boarden för att se om den luktar.
Ni har även bytt till mekanisk ventilation, hur balanserat är flödet? Ett sort undertryck i huset kommer dra luft från alla olika springor i huset, så då finns risken att det kommer luft med lukt genom springor i väggarna.
