Luftspalt bakom fasad
Hej, snabb fråga, hur nära kan fasad hamna mot kantelement/betongplatta?
Jag tänkte sätta väggreglarna och läkt så att fasaden hamnar väldigt nära plattan. Luftspalt lika bred som läkten kommer då finnas men då blir det ju nästan stängt nederst där fasad möter kantelement. Är det dumt? Hur stor öppning/springa bör jag ha för att inte hindra luftspaltens funktion
Jag tänkte sätta väggreglarna och läkt så att fasaden hamnar väldigt nära plattan. Luftspalt lika bred som läkten kommer då finnas men då blir det ju nästan stängt nederst där fasad möter kantelement. Är det dumt? Hur stor öppning/springa bör jag ha för att inte hindra luftspaltens funktion
Om luftspalten är viktig så bör springan nertill vara lika stor som den minsta springan bakom panelen.
Det normala på nyare hus är väl annars att panelen går utanför plattan/sockeln. Om då vindduk/väggskivor livar med sockeln så blir springan automatiskt samma överallt.
Det normala på nyare hus är väl annars att panelen går utanför plattan/sockeln. Om då vindduk/väggskivor livar med sockeln så blir springan automatiskt samma överallt.
Tack för svar!Oldboy skrev:
anledningen till frågan är just för att jag vill flytta in den tänkta (och inte allt för tjocka väggen) en aning för att flytta belastning från frigoliten-delen av kantelementet, så då skulle den inte liva med kanten, men det kanske inte är någon risk med att köra kant-i-kant.
Medlem
· Västernorrland
· 11 692 inlägg
vad är det du bygger? Det normala är väl ändå att väggarna är så tjocka att man kommer utanför kantelementet?
det är carport, hobbyrum/förrådsdelen står på platta, och väggen där får väl bli nått mellan 120-170 stående (så att jag kan ha läkt och stående panel på det) och liggande 45 invändigt tänkte jag... den liggande invändiga har jag dock inte förstått om den ska vila/ligga på syll och hjälpa bära allt, då förflyttas ju belastningspunkten bort från frigoliten såklart.. eller brukar det "hänga" i luften på primärregeln?S Stefan1972 skrev:
Du vill inte ha frigoliten åtkomlig för gnagare och/eller myror. Båda älskar att boa i varm och mjuk frigolit.
Hur tjock är frigoliten på den vertikala sidan? 10 cm? Då bör en syll/väggtjocklek om 120 mm vara tillräckligt för att syllen ska gå ända ut till den yttre cementskivan och ändå tar betongen väggens last, väl? Ju tjockare syll och stående väggreglar desto längre in på plattan tas lasten upp.
Det inre isoleringslagret (liggande 45 mm reglar) brukar nog aldrig ta ngn last.
Hur tjock är frigoliten på den vertikala sidan? 10 cm? Då bör en syll/väggtjocklek om 120 mm vara tillräckligt för att syllen ska gå ända ut till den yttre cementskivan och ändå tar betongen väggens last, väl? Ju tjockare syll och stående väggreglar desto längre in på plattan tas lasten upp.
Det inre isoleringslagret (liggande 45 mm reglar) brukar nog aldrig ta ngn last.
När jag byggde garage med kallförråd så användes till garaget lättbetongsten 200 mm bred i ett lager .
Kallförrådet användes lecasten , 190 mm bred .
De limmades / murades i liv med kantelementen .
Kantelementen / betongplattan låg ca 50 mm över marknivå .
Till kallförrådet som är oisolerat användes 120 mm reglar till stomme / syll .
Kallförrådet användes lecasten , 190 mm bred .
De limmades / murades i liv med kantelementen .
Kantelementen / betongplattan låg ca 50 mm över marknivå .
Till kallförrådet som är oisolerat användes 120 mm reglar till stomme / syll .