136 622 läst ·
273 svar
137k läst
273 svar
Luftsolfångare av ölburkar
När jag läser mitt inlägg ser jag att jag kanske blandar ihop korten lite och motsäger mig själv.Mikael_L skrev:
Omvandla till infraröd och sen leda den till luften är kanske fel mekanism ...
Men i vilket fall vill vi väl värma plåten maximalt med infallande solstrålning, dvs reflektera så lite ljus som möjligt. Sen vill vi kyla plåten så effektivt som möjligt med den förbipasserande luften.
Men jag är som sagt ingen fysikpr ... så jag kan inte klä det mer vetenskapligt än så.
Drar man luften över absorbatorn (t.ex mellan plåt och glas) fungerar din tanke. Då är det ytan som avger värme till förbipasserande luft och värmen behöver inte nödvändigtvis ledas genom metallen.
Drar man å andra sidan luften från baksidan av absorbatorn, eller genom rör/ölburkar är det önskvärt med ett värmeledande material, men inte bara det, man vill att materialet snabbt ska lämna ifrån sig värmen också, vilket aluminium är bra på i båda fallen.
Fördelen med att ta luften bakom absorbatorn eller inne i ett rör är att man får en isolerande luftkudde mellan glas och absorbator.
Drar man å andra sidan luften från baksidan av absorbatorn, eller genom rör/ölburkar är det önskvärt med ett värmeledande material, men inte bara det, man vill att materialet snabbt ska lämna ifrån sig värmen också, vilket aluminium är bra på i båda fallen.
Fördelen med att ta luften bakom absorbatorn eller inne i ett rör är att man får en isolerande luftkudde mellan glas och absorbator.
Det är helt sant.Bruzze skrev:
Det är just denna sak jag försöker erhålla klarhet i, i just överföringen plåt -> luft, ... är alu bättre än stål t.ex. Var hittar man sådan info?
Personligen misstänker jag att t.ex. ytstrukturen har mycket större inverkan än vilken metall det är.
Så att man i princip erhåller ett skikt till, har man 2-glas-kassett framför blir det i praktiken en treglas-kassett...
Men är det inte ännu mer effektivt att så snabbt som möjligt föra bort varm luft framför absorbatorn och använda denna till ändamålet, än att låta det bli en rejält varm luftkudde mellan plåt och glas som därigenom ökar värmeförlusterna ut genom glaset?
Det viktigaste för en effektiv luftsolfångare är inte vilket material det är i absorbtionsplåten. Det har endast ringa betydelse i sammanhanget. Vad som verkligen har betydelse för effektiviteten är arean och fläktens kapacitet.
Det man vet, är att aluminium har mycket goda egenskaper både som värmeledande och värme-avledande material.
Ytstrukturen som Mikael_L nämner är intressant. Kan man kanske höja effekten ytterligare med viss ytstruktur? Har du några idéer kring detta?
Luften framför eller bakom absorbatorn. Här råder delade meningar. Jag tror på bakom eller genom rör/burkar. Min LSF är dessutom helt tät mot yttervärlden, just med tanke på den isolerande luftspalten. Se det även som en förvärmare. När LSF:en blåser in 55-60-gradig luft en fin dag nu i april, kan jag lägga handen på plastglaset och det är helt svalt. Detta beror dels på att yttertemperaturen kyler ner plastglaset, samt att jag har högt luftflöde genom burkarna.
Precis som tompas11 skriver, är fläktkapaciteten en mycket avgörande faktor för hur effektiv luftsolfångaren är.
Ytstrukturen som Mikael_L nämner är intressant. Kan man kanske höja effekten ytterligare med viss ytstruktur? Har du några idéer kring detta?
Luften framför eller bakom absorbatorn. Här råder delade meningar. Jag tror på bakom eller genom rör/burkar. Min LSF är dessutom helt tät mot yttervärlden, just med tanke på den isolerande luftspalten. Se det även som en förvärmare. När LSF:en blåser in 55-60-gradig luft en fin dag nu i april, kan jag lägga handen på plastglaset och det är helt svalt. Detta beror dels på att yttertemperaturen kyler ner plastglaset, samt att jag har högt luftflöde genom burkarna.
Precis som tompas11 skriver, är fläktkapaciteten en mycket avgörande faktor för hur effektiv luftsolfångaren är.
detta va mycket intressant-väldigt snyggt arbete bruzze! har jag förstått de rätt så blåser det in i källaren elle?? har du någon före/ efter temp. i källaren-alltså på morgonen 12grader i källaren och typ under dagen 20?
Vedklyven,
Ja, från början hade jag utblåset enbart ute i källaren. Nu i efterhand har jag även dragit vidare med rör ut till entrén som ligger i samma plan. Detta innebär att jag kan välja att värma källaren, entrén eller både ock.
Källaren har vi tidigare haft helt ouppvärmd, då den ligger under jord till större delen (sluttningshus). Detta innebär kalla betongväggar som kyler och är otroligt svåra att värma upp. Vintertid ligger temperaturen kring 10-11 plusgrader. Med luftsolfångaren hamnar man runt 15 - 16 grader en fin dag. Nu i april ligger temperaturen dagtid med hjälp av luftsolfångaren kring 18 - 19 grader i källaren. Nattetid går den ner till 13-14 grader.
Ute i entrén som består av tapetserade betongväggar, men normalt är uppvärmt, har vi sedan mars kunnat stänga av den vanliga värmen helt. Där kan det med luftsolvärmen bli 22 - 24 grader en fin dag. Mycket av värmen går dock upp till övre planet, så nattetid ligger tempen i entrén på ca 16 - 17 grader. Övre planet får också med av luftsolvärmen på det viset.
Om det blir en varm sommar, är tanken att täcka över luftsolfångaren med markisväv. Då kan det vara skönt att ha en sval källare att fly till.
Ja, från början hade jag utblåset enbart ute i källaren. Nu i efterhand har jag även dragit vidare med rör ut till entrén som ligger i samma plan. Detta innebär att jag kan välja att värma källaren, entrén eller både ock.
Källaren har vi tidigare haft helt ouppvärmd, då den ligger under jord till större delen (sluttningshus). Detta innebär kalla betongväggar som kyler och är otroligt svåra att värma upp. Vintertid ligger temperaturen kring 10-11 plusgrader. Med luftsolfångaren hamnar man runt 15 - 16 grader en fin dag. Nu i april ligger temperaturen dagtid med hjälp av luftsolfångaren kring 18 - 19 grader i källaren. Nattetid går den ner till 13-14 grader.
Ute i entrén som består av tapetserade betongväggar, men normalt är uppvärmt, har vi sedan mars kunnat stänga av den vanliga värmen helt. Där kan det med luftsolvärmen bli 22 - 24 grader en fin dag. Mycket av värmen går dock upp till övre planet, så nattetid ligger tempen i entrén på ca 16 - 17 grader. Övre planet får också med av luftsolvärmen på det viset.
Om det blir en varm sommar, är tanken att täcka över luftsolfångaren med markisväv. Då kan det vara skönt att ha en sval källare att fly till.
Snyggt bygge, men inte den godaste ölen. 
Varför är din LSF i två kammare och inte tre, eller fyra, eller rent av varje rör som enskild kammare? Antar det måste finnas ett optimalt förhållande mellan flödeskapacitet och passeringstid för luften i LSF, ju längre luften stannar i LSF desto varmare borde den bli?
Väldigt kul projekt!
Varför är din LSF i två kammare och inte tre, eller fyra, eller rent av varje rör som enskild kammare? Antar det måste finnas ett optimalt förhållande mellan flödeskapacitet och passeringstid för luften i LSF, ju längre luften stannar i LSF desto varmare borde den bli?
Väldigt kul projekt!
Tobbe Arnesson skrev:Snyggt bygge, men inte den godaste ölen.
Varför är din LSF i två kammare och inte tre, eller fyra, eller rent av varje rör som enskild kammare? Antar det måste finnas ett optimalt förhållande mellan flödeskapacitet och passeringstid för luften i LSF, ju längre luften stannar i LSF desto varmare borde den bli?
Väldigt kul projekt!
Intressant fråga Tobbe. Att jag endast delade den i 2 delar har med luftflödet att göra och därmed också effekten. Det är å andra sidan helt riktigt som du skriver, att det blir varmare ju längre luften får finnas kvar inne i luftsolfångaren.
Om luften skulle ha fått gått fram och tillbaka genom samtliga 18 rör, skulle det säkerligen blivit mellan 90-100 grader i utblåset vid minsta lilla solglimt. Detta på bekostnad av utebliven effekt (Watt) pga. det stora tryckfall som en sådan konstruktion skulle innebära.
Ett litet exempel, så blir det lättare att förstå.
Vi tänker oss att insuget har +12 och utblåset +55, vilket ger en tempskillnad på 43 grader. Med ett luftflöde på 170 m3/h kommer vi att ha en effekt på ca 2000 watt.
Vi tänker oss nu istället att vi kör luften fram och tillbaka genom alla 18 rör, vilket ger ett rejält tryckfall, men en temperatur på 100 grader i utblåset. Med +12 i insuget ger det en tempskillnad på 88 grader. Luftflödet hamnar uppskattningsvis kring max 30 m3/h. oavsett hur stark fläkten är. Detta innebär, att trots den höga temperaturen i utblåset, så ger inte luftsolfångaren mer än ca 700 Watt.
Samt att stark fläkt ofta ger kraftigt ljud vilket i alla fall jag inte vill ha.Bruzze skrev:Vi tänker oss nu istället att vi kör luften fram och tillbaka genom alla 18 rör, vilket ger ett rejält tryckfall, men en temperatur på 100 grader i utblåset. Med +12 i insuget ger det en tempskillnad på 88 grader. Luftflödet hamnar uppskattningsvis kring max 30 m3/h. oavsett hur stark fläkten är. Detta innebär, att trots den höga temperaturen i utblåset, så ger inte luftsolfångaren mer än ca 700 Watt.
En tanke som slog mig idag är att man kanske skulle ha en massiv tung plåt som håller kvar värmen lite länge.
På dagen är det ofta varmt ändå och det är ju ofta på kvällen/natten man vill ha värme.
Vad har ni förresten isolerat med och hur tjockt?
Redigerat av moderator:
Oljud från starka fläktar är inte kul. Jag byggde en enkel ljuddämpare som blev otroligt effektiv. Tog max en halvtimme att bygga. Du kan se den på sista sidan på min sida.
En tung plåt, ja varför inte. Bra idé John J!
På min LSF isolerades sidorna med 10mm aluminiumfolieklädda skumplastplattor avsedda för motorrum (tål 120 grader). Bakstycket isolerades med 50mm aluminiumfolieklädd mineralull. Skumplastplattorna på sidorna valdes av utseendemässiga skäl, då kanten på den isoleringen ligger synlig framåt. Mineralull eller stenull är att föredra.
En tung plåt, ja varför inte. Bra idé John J!
På min LSF isolerades sidorna med 10mm aluminiumfolieklädda skumplastplattor avsedda för motorrum (tål 120 grader). Bakstycket isolerades med 50mm aluminiumfolieklädd mineralull. Skumplastplattorna på sidorna valdes av utseendemässiga skäl, då kanten på den isoleringen ligger synlig framåt. Mineralull eller stenull är att föredra.
Kanske skulle fixa lite krypgrundsisolering och en 10 mm aluplåt :xBruzze skrev:På min LSF isolerades sidorna med 10mm aluminiumfolieklädda skumplastplattor avsedda för motorrum (tål 120 grader). Bakstycket isolerades med 50mm aluminiumfolieklädd mineralull. Skumplastplattorna på sidorna valdes av utseendemässiga skäl, då kanten på den isoleringen ligger synlig framåt. Mineralull eller stenull är att föredra.
Krypgrundsisolering... Vi kanske tänker på olika material, men kanske du skulle testa att den tål hög värme och isolerar värmen enligt önskemål.
Har du möjlighet, så välj mineralull eller stenull till bakstycket. Det är beprövat och fungerar mycket bra. Gärna aluminiumfolieklädd.
Har du möjlighet, så välj mineralull eller stenull till bakstycket. Det är beprövat och fungerar mycket bra. Gärna aluminiumfolieklädd.
Dessutom ökar förlusterna till omgivningen ju varmare det är i fångaren.Bruzze skrev:Intressant fråga Tobbe. Att jag endast delade den i 2 delar har med luftflödet att göra och därmed också effekten. Det är å andra sidan helt riktigt som du skriver, att det blir varmare ju längre luften får finnas kvar inne i luftsolfångaren....
<klipp, klipp, klipp>
... Detta innebär, att trots den höga temperaturen i utblåset, så ger inte luftsolfångaren mer än ca 700 Watt.
Förlusterna genom glaset samt fångarlådans sidor och bakstycke.
Av den anledningen är det ju bäst att sätta en herrejösses fläkt som håller ner tempen jättelågt, men det måste ju i vilket fall vara tillräckligt varm luft så den gör någon nytta inomhus.
Undrar hur man avgör den perfekta lufttemperaturen in? Ifall man skulle vara sugen på lite varvtalsreglering av fläkten.