Liten/mindre avvikelse, prickmark
Hej!
Min sambo och jag har köpt en tomt på ca 2500kvm, på tomten finns en sommarstuga(45kvm) som står mitt i tomtens byggrätt som är ca 95kvm, resterande mark är prickad. Enligt detaljplanen får det på en byggrätt med vår beteckning byggas ett hus på 120kvm,(1våning + inredd vind).
Enligt kommunen får vi bara bygga på byggrätten dvs 95kvm + eventuellt "liten" avvikelse om ca10% om vi kan motivera det väl.
Flertalet hus i området har fått bygglov på prickad mark men med betydligt större avvikelse för huset placering, uppemot ca 30-40%, men efter samtal med kommunen säger de att det tidigare var enklare att göra avsteg från detaljplanen och att reglerna nu tolkas hårdare. Tidigare lagstiftning benämndes det som "mindre avvikelse" men nu benämns det "liten avvikelse" men enligt Boverkets hemsida ska mindre o liten tolkas likadant.
Hursomhelst, vi har kontaktat en arkitekt för att rita ett hus som ska stå där sommarstugan nu står, men är osäkra på vilka frihetsgrader vi kan ge henne när hon utformar huset. Tomten är väldigt kuperad och det hade varit bra om vi kunde ge henne möjligheten att göra en större avvikelse än de 10% som kommunen sagt. Framför allt pga att vi vill slippa spränga berg.
Vi vill inte bygga större än 120kvm, kanske inte ens större än 95, men vi kanske vill bygga delvis på prickmark.
Någon som har erfarenhet av liknande utmaning?
/D
Min sambo och jag har köpt en tomt på ca 2500kvm, på tomten finns en sommarstuga(45kvm) som står mitt i tomtens byggrätt som är ca 95kvm, resterande mark är prickad. Enligt detaljplanen får det på en byggrätt med vår beteckning byggas ett hus på 120kvm,(1våning + inredd vind).
Enligt kommunen får vi bara bygga på byggrätten dvs 95kvm + eventuellt "liten" avvikelse om ca10% om vi kan motivera det väl.
Flertalet hus i området har fått bygglov på prickad mark men med betydligt större avvikelse för huset placering, uppemot ca 30-40%, men efter samtal med kommunen säger de att det tidigare var enklare att göra avsteg från detaljplanen och att reglerna nu tolkas hårdare. Tidigare lagstiftning benämndes det som "mindre avvikelse" men nu benämns det "liten avvikelse" men enligt Boverkets hemsida ska mindre o liten tolkas likadant.
Hursomhelst, vi har kontaktat en arkitekt för att rita ett hus som ska stå där sommarstugan nu står, men är osäkra på vilka frihetsgrader vi kan ge henne när hon utformar huset. Tomten är väldigt kuperad och det hade varit bra om vi kunde ge henne möjligheten att göra en större avvikelse än de 10% som kommunen sagt. Framför allt pga att vi vill slippa spränga berg.
Vi vill inte bygga större än 120kvm, kanske inte ens större än 95, men vi kanske vill bygga delvis på prickmark.
Någon som har erfarenhet av liknande utmaning?
/D
Inte något svar på din fråga men har liknande erfarenhet av den omsvängning som skett de senaste åren. Flera av våra grannar har också hela eller stora delar av sina hus på prickad mark och så sent som för ett par år sedan var det inga problem att få bygga på den prickade marken men nu är det nästan totalstopp. Kan få placera några procent av huset på prickad mark nu men inte mer än så.
Kommunen har rätt i att det idag tolkas hårdare. Det är inte kommunens egen idé utan generellt.
Hur har ni kommit fram till att byggarean är 95 kvm? Står det skrivet någonstans i planen eller är det en tolkning av kartan? Det enda jag kan tänka mig, men det beror ju mycket på hur detaljplanen ser ut, är om det går att argumentera för att planens syfte var att medge 120 kvm utifrån hur bestämmelserna är formulerad. Av vad du beskriver så låter det som en gammal handritad plan som har digitaliserats manuellt, och i sådant finns det ju också en felmarginal, ju större desto äldre. Även om 25 kvm låter mycket så kanske det går att knapra några kvadratmeter till?
Är det ett alternativ att hålla sig inom bef byggrätt och planera för attefallsutbyggnad?
Hur har ni kommit fram till att byggarean är 95 kvm? Står det skrivet någonstans i planen eller är det en tolkning av kartan? Det enda jag kan tänka mig, men det beror ju mycket på hur detaljplanen ser ut, är om det går att argumentera för att planens syfte var att medge 120 kvm utifrån hur bestämmelserna är formulerad. Av vad du beskriver så låter det som en gammal handritad plan som har digitaliserats manuellt, och i sådant finns det ju också en felmarginal, ju större desto äldre. Även om 25 kvm låter mycket så kanske det går att knapra några kvadratmeter till?
Är det ett alternativ att hålla sig inom bef byggrätt och planera för attefallsutbyggnad?
Jag uppfattar första inlägget som att detaljplanen tillåter 120 kvm. Men på just den här tomten är allt utom 95 kvm prickat?
Skall man då följa planen strikt så är det ju just den "oprickade" ytan som får bebyggas. Inte 95 kvm någon annanstans på tomten.
Men om detaljplanen specificerar att du får bygga 120 kvm. Så är det ett starkt argument för att få bygga på en del av den prickade marken. Det är nödvändigt för att utnyttja den byggrätt man har. Prickning är inte avsett att begränsa en byggrätt, utan bara för att hindra bebyggelse på vissa delar av tomten. Det kan handla om stråk som reserveras i planen för ev.- framtida vägutbyggnad, framtida ledningsdragningar osv, eller att man vill "linjera" husen efter en viss linje, och ha en bestämd fri yta på samma ställe på alla tomter osv. Men din detaljplaneenliga byggrätt är en stark rättighet, om prickmark gör det omöjligt (inte bara svårt) att utnyttja din rätt att bygga, så kan det vara ett argument för att få göra en avvikelse.
Ang. att tolkningen skärps. Officiellt har den inte skärpts. Men i vissa kommuner hade man tidigare släppt igenom en hel del bygglov som var grovt planstridiga. Det öppnade för ryktesspridning om korruption (som det nog dessutom var i en del fall), finns exempel på att någon fick bygglov för ett treplanshus där planen tillät enplanshus, mindre avvikelse.
Det var egentligen extra allvarligt med den äldre lagstiftningen, för då vann ett bygglov aldrig laga kraft. En granne kunde överklaga 9 år efter att huset var byggt och genomdriva ett rivningsföreläggande. Detta pga att bygglov inte delgavs på den tiden. Du har rätt att överklaga ett kommunalt beslut 3v efter att du blivit informerad om beslutet. Blir du då aldrig formellt informerad, så kan du "upptäcka" 9 år senare att eländet hos grannen faktiskt har bygglov (som du trodde var ett svartbygge i alla år), och överklaga.
Numera finns det klara delgivningsregler, så att ingen kan komm långt senare och hävda att man upptäckt beslutet först nu.
Skall man då följa planen strikt så är det ju just den "oprickade" ytan som får bebyggas. Inte 95 kvm någon annanstans på tomten.
Men om detaljplanen specificerar att du får bygga 120 kvm. Så är det ett starkt argument för att få bygga på en del av den prickade marken. Det är nödvändigt för att utnyttja den byggrätt man har. Prickning är inte avsett att begränsa en byggrätt, utan bara för att hindra bebyggelse på vissa delar av tomten. Det kan handla om stråk som reserveras i planen för ev.- framtida vägutbyggnad, framtida ledningsdragningar osv, eller att man vill "linjera" husen efter en viss linje, och ha en bestämd fri yta på samma ställe på alla tomter osv. Men din detaljplaneenliga byggrätt är en stark rättighet, om prickmark gör det omöjligt (inte bara svårt) att utnyttja din rätt att bygga, så kan det vara ett argument för att få göra en avvikelse.
Ang. att tolkningen skärps. Officiellt har den inte skärpts. Men i vissa kommuner hade man tidigare släppt igenom en hel del bygglov som var grovt planstridiga. Det öppnade för ryktesspridning om korruption (som det nog dessutom var i en del fall), finns exempel på att någon fick bygglov för ett treplanshus där planen tillät enplanshus, mindre avvikelse.
Det var egentligen extra allvarligt med den äldre lagstiftningen, för då vann ett bygglov aldrig laga kraft. En granne kunde överklaga 9 år efter att huset var byggt och genomdriva ett rivningsföreläggande. Detta pga att bygglov inte delgavs på den tiden. Du har rätt att överklaga ett kommunalt beslut 3v efter att du blivit informerad om beslutet. Blir du då aldrig formellt informerad, så kan du "upptäcka" 9 år senare att eländet hos grannen faktiskt har bygglov (som du trodde var ett svartbygge i alla år), och överklaga.
Numera finns det klara delgivningsregler, så att ingen kan komm långt senare och hävda att man upptäckt beslutet först nu.
Vad boverket skriver spelar ingen roll utan det är praxis från domstolar som avgör vad man får göra. Vet ej hur domstolarna dömde med gamla lagen och om det från deras sida blivit någon större skillnad eller om det bara är kommunerna som blivit hårdare när praxis blivit tydligare. Kan i vart fall aldrig varit tanken att man som vissa av våra grannar fått bygga 40-50% större än byggrätten och till stor del på prickadmark. Då fyller ju ej dp något syfte. Givetvis har de byggloven aldrig testats i domstol utan bara kommunen som var generös och alla var nöjda!
