Linoljeblåsor på stenvägg?
Hej!
Köpte en skola från 1800 talet för 1 år sedan.
Vi började i höst renovera den gamla delen där det ej gjorts något sedan 40 talet.
Alla väggar är teglade och putsade. Bilderna är från hallen som är orörd. Jag började med att Skrapa rent, sen spärrfärg och sedan bredspackling. När spacklet kom på så började ca 10 procent att bubbla sig. Jag skrapade bort, spärrade igen och spacklade på nytt. Har nästan åtgärdat alla bubblor. Ska därefter microlita och sedan måla. Men nu lever jag i skräcken att dessa linoljeblåsor(eller vad det är) ska komma underifrån när solen ligger på. Händer det även på stenväggar såsom man läst att det händer på trä?
Ska även göra vid hallen utanför och funderar på att slänga på renoveringsgips direkt för att slippa framtida bekymmer. Vill dock försöka behålla väggarna pga att vi vill behålla den orginala hålkälen.
Några tips på hur vi kan gå tillväga?
Köpte en skola från 1800 talet för 1 år sedan.
Vi började i höst renovera den gamla delen där det ej gjorts något sedan 40 talet.
Alla väggar är teglade och putsade. Bilderna är från hallen som är orörd. Jag började med att Skrapa rent, sen spärrfärg och sedan bredspackling. När spacklet kom på så började ca 10 procent att bubbla sig. Jag skrapade bort, spärrade igen och spacklade på nytt. Har nästan åtgärdat alla bubblor. Ska därefter microlita och sedan måla. Men nu lever jag i skräcken att dessa linoljeblåsor(eller vad det är) ska komma underifrån när solen ligger på. Händer det även på stenväggar såsom man läst att det händer på trä?
Ska även göra vid hallen utanför och funderar på att slänga på renoveringsgips direkt för att slippa framtida bekymmer. Vill dock försöka behålla väggarna pga att vi vill behålla den orginala hålkälen.
Några tips på hur vi kan gå tillväga?
Gissar att linolja och linoljefärger på cement/kalkbruk inte är speciellt lyckat
Cement/kalk/putsbruk är basisk (har mer eller mindre högt pH-värde beroende på blandning kalk och bränd och släkt kalk samt ålder) och linolja består av fettsyror som lätt förtvålas i ytan mot underlaget över tiden när de läggs på pH-mässigt basiska ytor som cementbaserad putsbruk av olika slag.
gips bör gå bättre då dess pH är runt pH 7 - alltså neutralt och väldigt lite jonisk aktiv (sulfat och kalcium är väldigt hård bunden mot varandra) och bör inte påverka linolja i någon större grad.
Cement/kalk/putsbruk är basisk (har mer eller mindre högt pH-värde beroende på blandning kalk och bränd och släkt kalk samt ålder) och linolja består av fettsyror som lätt förtvålas i ytan mot underlaget över tiden när de läggs på pH-mässigt basiska ytor som cementbaserad putsbruk av olika slag.
gips bör gå bättre då dess pH är runt pH 7 - alltså neutralt och väldigt lite jonisk aktiv (sulfat och kalcium är väldigt hård bunden mot varandra) och bör inte påverka linolja i någon större grad.
Det är nog inga linoljeblåsor det handlar om utan att färgen eller spacklet inte fäster på underlaget eller nåt.
Kan det vara så att skolan stått tom och oanvänd länge, dvs ouppvärmd eller bara frostfritt?
Tänker att det kan vara fuktrelaterat.
Färgen ser tät/plastig ut. Är den från senare delen av 40-t så kanske det är alkydoljefärg. Tyskarna tag fram den som substitut för linolja som de hade brist på under 2:a världskriget. Med tanke på ransonering och allt annat som kriget förde med sig så hade säkert även vi brist på linolja. Och, efter mångårig omställning av produktion, på åkrarna liksom inom industrin, och användning av nya färgtyper så återgick vi inte till linoljefärgen utan alkydoljefärgen tog dess plats.
Tegel och puts anpassar sin fukthalt efter omgivningen. Kanske är detta resultatet med en allt för tät färg, dvs fukten blir instängd och med tiden av fukvariation pga årstiderna så blir detta resultatet?
Om dessa spekulationer är mer eller mindre med sanningen överensstämmande så bör problemen försvinna med uppvärmning till normal inomhustemperatur. Dock, det tar lång tid för fukt att vandra ut från massiva murverk. För de hus som detta som förr murades upp med massiva väggar så räknade man med minst ett års uttorkningstid (med uppvärmning och ventilation) innan inneklimatet började bli acceptabelt. Antagligen behövdes 2-3 år innan det var helt uttorkat. Då var visserligen fukthalten högre, men det indikerar att det tar lång tid att torka ut massiva murade väggar med förhöjd fukthalt.
Tänker att det kan vara fuktrelaterat.
Färgen ser tät/plastig ut. Är den från senare delen av 40-t så kanske det är alkydoljefärg. Tyskarna tag fram den som substitut för linolja som de hade brist på under 2:a världskriget. Med tanke på ransonering och allt annat som kriget förde med sig så hade säkert även vi brist på linolja. Och, efter mångårig omställning av produktion, på åkrarna liksom inom industrin, och användning av nya färgtyper så återgick vi inte till linoljefärgen utan alkydoljefärgen tog dess plats.
Tegel och puts anpassar sin fukthalt efter omgivningen. Kanske är detta resultatet med en allt för tät färg, dvs fukten blir instängd och med tiden av fukvariation pga årstiderna så blir detta resultatet?
Om dessa spekulationer är mer eller mindre med sanningen överensstämmande så bör problemen försvinna med uppvärmning till normal inomhustemperatur. Dock, det tar lång tid för fukt att vandra ut från massiva murverk. För de hus som detta som förr murades upp med massiva väggar så räknade man med minst ett års uttorkningstid (med uppvärmning och ventilation) innan inneklimatet började bli acceptabelt. Antagligen behövdes 2-3 år innan det var helt uttorkat. Då var visserligen fukthalten högre, men det indikerar att det tar lång tid att torka ut massiva murade väggar med förhöjd fukthalt.
Tack för svar!
Det stämmer att denna delen av skolan har stått utan uppvärmning sedan oljepannan revs ut för ca 30 år sedan. Så din teori låter rimligt.
Vårt stora problem är att även om vi skrapar bort all gammal färg, spärrar och spacklar så dyker det upp nya bubblor på sina ställen.
Vi har nog kommit fram till att det blir 6mm renoveringsgips som sätts upp. Vi slipper väldigt många moment på det viset.
Det stämmer att denna delen av skolan har stått utan uppvärmning sedan oljepannan revs ut för ca 30 år sedan. Så din teori låter rimligt.
Vårt stora problem är att även om vi skrapar bort all gammal färg, spärrar och spacklar så dyker det upp nya bubblor på sina ställen.
Vi har nog kommit fram till att det blir 6mm renoveringsgips som sätts upp. Vi slipper väldigt många moment på det viset.
