67 549 läst ·
426 svar
68k läst
426 svar
Lek med hund på andras samfällighet...
Att de står som tomtmark i detaljplanen betyder inte att det kan behandlas som det man normal kallar tomtmark. Dvs, hemfridszon.K Kaninjan skrev:Så behöver det inte vara. Jag bor i friköpt radhus med samfällighet som ursprungligen var en BRF. Våra gräsytor är klassade som tomtmark. För några år sedan hade vi en galen debatt där dåvarande styrelsen satte upp skyltar i gult med svart ram: "Denna gräsmatta tillhör samfälligheten xxx och får endast nyttjas av boende". Det blev fruktansvärt. Små barn på 10 år började leka polis och säga åt ungar som lekte att de skulle hålla sig borta. Givetvis var dessa barn till några i styrelsen... Så länge folk har trevligt och inte kör brännboll 3 på morgonen eller lämnar skräp så ser jag inget problem med att folk kommer hit. Då hade jag köpt ett gods i skogen och stängslat in min mark.
Det är väl den utsatte som har tolkningsföreträde...Alfredo skrev:
Fast den andra sidan har heller inte tolkningsföreträde. Alldeles oavsett hur den sidan uppfattar situationen ska nog "avsevärd olägenhet" bedömas efter något slags allmänna normer. Något som objektivt sett är relativt harmlöst blir inte en "avsevärd olägenhet" bara för att någon är extremt hundrädd.
Du kan jämföra med exempelvis rekvisiten för misshandel, det vill säga "kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd". Om jag råkar stöta till en extremt "räddhågad och asocial" människa på bussen kan denne mycket väl känna "vanmakt eller något annat sådant tillstånd", kort sagt tycka det jag gör är fruktansvärt obehagligt och plågsamt. Trotts dennes upplevelse kan jag dock objektivt inte anses ha begått misshandel.
Det du tycker var en skarp tillsägelse kan en annan uppfatta som ett mordhot.
/ATW
Då är du välkommen hem hit på ett studiebesök. Vi har fåglar, harar, råddjur överallt runt oss när vi går på promenad och min hund går där jag går, ingen annanstans. Vi passerar fåglar på armlängds avstånd utan att kröka en fjäder på dessa. Harar som plötsligt springer är svårt men så länge jag är tydlig händer inget.S snickar skrev:
Min hund är en "jakthund" (fågel) och ingen "familjehund".
Det är djurplågeri att ha hundar kopplade i den omfattning lagen kräver så man får helt enkelt ta lagen i egna händer och anpassa sig. Min hund hälsar inte på någon som inte vill och går inte fram till andra hundar heller. Finns det en risk att hundrädda ser min okopplade hund 50m bort? Ja, och där drar jag också gränsen för hur mycket jag anpassar mig till andra.
Nja, det måste vara en verklig orsak. Vissa hundrädda kan ju känna extremt obehag av att bara se en hund. Det är ju något svårt att göra något åt som hundägare. Men att hålla sin hund från att hoppa och slicka folk i ansiktet är definitivt inget orimligt krav. Klarar man inte det utan koppel skaman ha koppel.
Precis, man får mer se det som att det finns en legal möjlighet att gränsa av marken (till skillnad mot allmän plats) och därmed skapa en hemfridszon som begränsar allemansrätten. Ofta sammanfaller ju hemfridszonen i tätare bebyggelse men tomtplatsen men det behöver inte vara så. Men hemfridszonen går aldrig in på allmän plats.D Daniel 109 skrev:
Så om man har en yta alldeles utanför sina hus och som är samfälld i form av en gemensamhetsanläggning på tomtmark/kvartersmark med t ex syftet trädgård för de boende så får man se till att markera ytan om man inte vill ha allmänheten springandes där. Plantera en häck, sätt upp ett staket o s v. Anlägg en rabatt. Hjälp folk att uppleva att ytan är en hemfridszon.
Har man istället någon motsvarande samfälld gräsyta som ligger en rejäl bit ifrån bostadshusen så måste utgångspunkten vara att allemansrätten gäller där. Vill man avhålla allmänheten får man väl sätta taggig häck och stängsla in. Det är den lösning som jag har sett på t ex samfällda tennis och liknande.
Det spelar ingen roll vad hundar kan få för sig. Kan du hålla hunden runt dig är det ok även mars till augusti. Sprang hunden iväg efter ett djur har du gjort fel. Så enkelt är det. Du behöver inte kunna utfärda en 100% garanti att hunden inte springer iväg, men du ska ha väldigt bra koll på hunden. Ingenting är 100% med djur och lagstiftaren har inte det kravet på dig heller.N Nilsson i Boda skrev:
Där är kärnan som jag ser det. Är man hundrädd så får man lära sig att stå ut med att det finns hundar. Har man hund får man se till att ens hund inte hälsar på någon som inte gett sitt godkännande. Det är inte svårare än så.D Daniel 109 skrev:Nja, det måste vara en verklig orsak. Vissa hundrädda kan ju känna extremt obehag av att bara se en hund. Det är ju något svårt att göra något åt som hundägare. Men att hålla sin hund från att hoppa och slicka folk i ansiktet är definitivt inget orimligt krav. Klarar man inte det utan koppel skaman ha koppel.
Slutsats:Claes Sörmland skrev:
Precis, man får mer se det som att det finns en legal möjlighet att gränsa av marken (till skillnad mot allmän plats) och därmed skapa en hemfridszon som begränsar allemansrätten. Ofta sammanfaller ju hemfridszonen i tätare bebyggelse men tomtplatsen men det behöver inte vara så. Men hemfridszonen går aldrig in på allmän plats.
Så om man har en yta alldeles utanför sina hus och som är samfälld i form av en gemensamhetsanläggning på tomtmark/kvartersmark med t ex syftet trädgård för de boende så får man se till att markera ytan om man inte vill ha allmänheten springandes där. Plantera en häck, sätt upp ett staket o s v. Anlägg en rabatt. Hjälp folk att uppleva att ytan är en hemfridszon.
Har man istället någon motsvarande samfälld gräsyta som ligger en rejäl bit ifrån bostadshusen så måste utgångspunkten vara att allemansrätten gäller där. Vill man avhålla allmänheten får man väl sätta taggig häck och stängsla in. Det är den lösning som jag har sett på t ex samfällda tennis och liknande.
Om marken var offentlig eller allmän är det ordningslagen som reglerar, i detta fall fanns inget förbud i kommunen ifråga, dvs ok med lös hund.
Om marken inte var offentlig eller allmän är det föreningen som bestämmer om hundar får vara lösa där.
Gott att höra hur kränkt en arrogant, ömhudad hundägare ser på saken. När jag går in till grannen och sparkar boll mot hans fasad så har även han mage att säga till mig, usch för honom! Men nu är det ju DU som valt att skaffa hund, kanske försöka visa hänsyn och inte vara lika egenkära och berättigade som dom flesta andra hundägare. Du TS färgar dina inlägg med mycket nedsättande ordval om de som inte älskar din lilla råtta lika mycket som dig, så jag försöker prata till bönder på bönders språk här, hoppas du förstår? Men wow vilken upprättelse du fick mot skymfen, nu när du skrivit av dig anonymt på ett forum... för husbyggare...
Nu hade väl TS en boll också..D Daniel 109 skrev:Nja, det måste vara en verklig orsak. Vissa hundrädda kan ju känna extremt obehag av att bara se en hund. Det är ju något svårt att göra något åt som hundägare. Men att hålla sin hund från att hoppa och slicka folk i ansiktet är definitivt inget orimligt krav. Klarar man inte det utan koppel skaman ha koppel.
Så en del ligger ju i kastskickligheten hos TS.
Tar TS ingen hänsyn till andra är jag tveksam till kast med boll om det finns andra personer i närheten hundrädda eller ej.
/ATW
Check på den.MathiasS skrev:
Njae. Allemansrätten ger ju envar rätten att passera eller tillfälligt uppehålla sig på yta som inte skadas av det (brottsbalken) och som inte är en hemfridszon och då även med en okopplad hund (allemansrätten tycks ju också omfatta hund). Så är det inte en hemfridszon, d v s i praktiken en yta nära bostadshus så hade TS all rätt att uppehålla sig där tillfälligt. Ligger ytan alldeles utanför bostadshusen så är det troligen en hemfridszon, i alla fall om ytan var skött som en tomt/trädgård, t ex med klippt gräsmatta.MathiasS skrev: