Sant. Såvitt jag uppfattade det framgick det inte i videon att ljusflödet är sämre än "vår" standard. Det är i och för sig mer en klassificeringsfråga om man bortser från att man inte kan ersätta de mest ljusstarka lamporna. Det är fortfarande nästan dubbla verkningsgraden.
Vad gäller färgtemperaturen gissar jag dock att det går utmärkt att bygga en lika effektiv lampa med varmare ljus och att färgtemperaturen i detta fall är vald utifrån den marknadens preferenser. Man brukar ju säga att man vill ha kallare ljus i varmare delar av världen.
Likväl tycker jag det är intressant att det i princip inte finns en enda produkt på vår marknad som är optimerad utifrån maximal verkningsgrad.
Hej, cpalm
Du skrev, ”Såvitt jag uppfattade det framgick det inte i videon att ljusflödet var sämre än "vår" standard.”
Tacksam till dig för det datablad som du länkade till, det gav kortfattat mer information, än vad jag orkade lyssna på en ”Youtube-video”.
Vill man berätta något bör man göra det på ett mer kortfattat sätt. Bild använder man när det sammanfattar många ord och därigenom ger tydlighet och snabbare informationsöverföring. Likaså med video. Så upplever jag det inte vara i detta fallet, ditt datablad sa mycket på kort tid.
Du skriver ”Likväl tycker jag det är intressant att det i princip inte finns en enda produkt på vår marknad som är optimerad utifrån maximal verkningsgrad.”
Kan vara så, men samtidigt så kan vi inte ”få allt” som önskas i en enda produkt. Många är irriterade att inte alla LED-lampor på marknaden kan styras med en dimmer (som ofta är avsedd för en glödlampa).
Många testar med sin mobiltelefon om de kan se ljusmodulation från LED-lampor.
Jag har inte sett att man kan förena möjlighet att styra ljuset med en dimmer, frihet från ljusmodulation och maximal verkningsgrad.
När jag, i forskningssammanhang, tog upp med lamptillverkarna att de borde skapa tydliga klasser på LED-lampor styrbara med dimmer och inte styrbara, så svarade de att det inte gick, marknaden vill att allt skall kunna styras. Nu ser det ut att finnas en klass för icke styrbara, i alla fall är inte alla avsedda att styras med dimmer.
Vill du ha en klass optimerad utifrån maximal verkningsgrad så är det inte säkert att den egenskapen kan förena möjlighet att styra ljuset med en dimmer och frihet från ljusmodulation.
Sant. Såvitt jag uppfattade det framgick det inte i videon att ljusflödet är sämre än "vår" standard. Det är i och för sig mer en klassificeringsfråga om man bortser från att man inte kan ersätta de mest ljusstarka lamporna. Det är fortfarande nästan dubbla verkningsgraden.
Vad gäller färgtemperaturen gissar jag dock att det går utmärkt att bygga en lika effektiv lampa med varmare ljus och att färgtemperaturen i detta fall är vald utifrån den marknadens preferenser. Man brukar ju säga att man vill ha kallare ljus i varmare delar av världen.
Likväl tycker jag det är intressant att det i princip inte finns en enda produkt på vår marknad som är optimerad utifrån maximal verkningsgrad.
Hej cpalm
Du skriver ”Likväl tycker jag det är intressant att det i princip inte finns en enda produkt på vår marknad som är optimerad utifrån maximal verkningsgrad.”
När jag första gången hördes talas om ”smart elektronik”, på 1980-talet, arbetade jag på ABB bl.a. med att utreda när teknik inte fungerade eller gick sönder.
Man berättade att man skulle kunna placera teknik innehållande mikrodatorer, som inte totalt behövde mer än 1W driveffekt eller mindre direkt i ”vägguttaget”. Min spontana reaktion då var klarar de av de påkänningar i form av åska, överspänningar etc, som kan uppstå i elnäten och som jag ibland mötte vid mina ”utredningar”
Jag har fortfarande den uppfattningen att desto energisnålare och mindre vi kan bygga den elektronik som vi ansluter direkt i elnätet desto större är risken att hållbarheten (tåligheten) minskar.
Ar apparaterna små, så kan maximal verkningsgrad ibland innebära risk för kort livslängd (plötslig död).
I inlägg (#11) skrev jag om olika metoder att använda som serieimpedans till lysröret;
”Man prövade använda resistans respektive en kondensator i stället för en induktans som serieimpedans till lysrör. Men resistansen gav för mycket förlusteffekt och kondensatorn gav (minsta effektförlusterna) men en transient i strömmen. Jag utesluter inte att har ersatt ett seriemotstånd som strömbegränsare med en kondensator i nätdelen (en induktans går även det men är betydligt större och dyrare). Möjligen en kombination av kondensator och resistans”
Det ser ut som man har en kondensator som huvudsaklig ”förimpedans” i serie med ett 10 ohm motstånd.
Det ger låga förluster men risk för transient i strömmen.
Kommer det transienter (åska, frånkoppling av nåt med induktiva laster) på elnätet är denna lösning mindre tålig eftersom kondensatorns impedans är lägre för transienten än för, 50 Hz frekvensen.
Jag är nog tveksam till att köpa elapparater med den typen av nätdel.
I inlägg (#11) skrev jag om olika metoder att använda som serieimpedans till lysröret;
”Man prövade använda resistans respektive en kondensator i stället för en induktans som serieimpedans till lysrör. Men resistansen gav för mycket förlusteffekt och kondensatorn gav (minsta effektförlusterna) men en transient i strömmen. Jag utesluter inte att har ersatt ett seriemotstånd som strömbegränsare med en kondensator i nätdelen (en induktans går även det men är betydligt större och dyrare). Möjligen en kombination av kondensator och resistans”
Det ser ut som man har en kondensator som huvudsaklig ”förimpedans” i serie med ett 10 ohm motstånd.
Det ger låga förluster men risk för transient i strömmen.
Kommer det transienter (åska, frånkoppling av nåt med induktiva laster) på elnätet är denna lösning mindre tålig eftersom kondensatorns impedans är lägre för transienten än för, 50 Hz frekvensen.
Jag är nog tveksam till att köpa elapparater med den typen av nätdel.
I stort sett all nätansluten hemelektronik med standbyfunktion har denna typ av nätdel till just standbydelen. Detta på grund av kravet att en apparat inte får dra mer än 0,5W i standby. Kondensatorerna i dessa får sina transientsmällar från nätet och efter en tid har kapacitansen minskat så mycket att standbydelen lägger av, apparaten startar inte från fjärrkontrollen. Jag kan tänka mig att samma sak kan ske med en del LED. Transientskydd i elcentralen kan kanske löna sig.
I stort sett all nätansluten hemelektronik med standbyfunktion har denna typ av nätdel till just standbydelen. Detta på grund av kravet att en apparat inte får dra mer än 0,5W i standby. Kondensatorerna i dessa får sina transientsmällar från nätet och efter en tid har kapacitansen minskat så mycket att standbydelen lägger av, apparaten startar inte från fjärrkontrollen. Jag kan tänka mig att samma sak kan ske med en del LED. Transientskydd i elcentralen kan kanske löna sig.
Hej Logad
Bra synpunkt.
Det finns ett gammalt uttryck, att; ”snålheten bedrar visheten”. Ibland kan man ana, att de myndighetskrav, eller de krav vi konsumenter ställer, inte ger rimliga prestanda (t.ex. hållbarhet) i förhållande till de krav vi ställer på andra områden, t.ex. elanvändning.
Jagar vi det ”sista unset” av effektförluster, så riskerar vi ibland att hållbarheten äventyras. Får vi t.ex. resonanssvängningar i supratonsområdet (2–150 kHz) och det samtidigt inte finns ”förluster” som dämpar amplituden då ökar risken för kortare livslängd och haverier.
”Transientskydd i elcentralen” kan naturligtvis dämpa höga amplituder men inte alla odämpade resonanssvängningar.
Vi får hålla ögonen på att inte kräva att de apparater och komponenter som vi kopplar in i elnäten skall miniatyriseras så långt att de inte tål att uppta den energi som kan uppstå i apparaten eller komponenten. Likaså gällande, ”aktiva förluster” som kan dämpa resonanssvängningar vid olämpliga frekvenser.
Du kan ju kolla här om du hittar någon annan kretslösning för LED-drivare som känns mindre tveksam: [länk]
Hej cpalm
Det var ingen lätt utmaning.
Även om bara den sista hade en serie kondensator för att begränsa strömmen så fanns det ett antal som var dåliga på att undvika störningar (högfrekventa) i strömmen eller gav ”stroboskopiskt ljus”, (ljusmodulation), ibland bara vid lägre spänning.
Biltema 46–3112 har stabilt ljus och mjuk kurvform på strömmen och resistiv/induktiv inimpedans. Av urvalet, och med det indata som finns, tar jag den utifrån kriteriet, den ”som känns mindre tveksam”.
Tack för alla inlägg / svar i tråden !
Anledningen till den var att jag konstaterade att vissa lampor gick en tidig död
obduktionen visade på att värme var en orsak ,kondensator som gett upp en annan
är ingen elektronik expert, förvånades över att en del BTema lampor tycks hålla längre än sk.premiummärken
Ja, lite märkligt att biltema och andra billiga lampor kan vara såpass bra konstruerade. Men dom brukar å andra sidan inte ha särskilt bra färgåtergivning. Inte lätt att hitta bra lampor...
Inte särskilt svårt att hitta bra lampor heller. Mina IKEA Trådfri med ställbar ljuston och inbyggd dimning, mjukstart och mjuksläckning lyser fortfarande, ingen gått sönder efter snart 5 år är det väl sedan Trådfri kom? Har ca 40 lampor, många till rörelsesensorer som släcks och tänds många, många gånger per dag (flera katter). Är hemma relativt mycket så alla används ofta och länge.
IKEA må göra mycket annat skräp men deras LED har varit bra länge, möjligen med undantag för om man alltid letar lägsta priset, men inte heller där har jag haft någon som gått sönder än. Osram däremot t ex, urk.
Inte särskilt svårt att hitta bra lampor heller. Mina IKEA Trådfri med ställbar ljuston och inbyggd dimning, mjukstart och mjuksläckning lyser fortfarande, ingen gått sönder efter snart 5 år är det väl sedan Trådfri kom? Har ca 40 lampor, många till rörelsesensorer som släcks och tänds många, många gånger per dag (flera katter). Är hemma relativt mycket så alla används ofta och länge.
IKEA må göra mycket annat skräp men deras LED har varit bra länge, möjligen med undantag för om man alltid letar lägsta priset, men inte heller där har jag haft någon som gått sönder än. Osram däremot t ex, urk.
Delvis håller jag med. Jag har både ganska många trådfri lampor och några vanliga. ”Ledare” serien brukar ha bra ra-värde, framförallt bra r9. Effektfaktorn är hygglig. I början var dom väldigt bra, då rekommenderade jag dom till många. Men jag har några invändningar;
Ra anges inte för alla trådfri, kanske på grund av att man kan ställa färgtemperaturen? Jag skulle vilja veta det, så jag kan välja dom med >95, jag tycker att allt under det ger ett obehagligt ljus.
Vissa lampor flimrar, framförallt när man dimmar dom. Pwm frekvensen är bara 600hz (jämfört med Philips hue som har 1kHz), vilket gör att man kan bli störd av flimret.
Färgavvikelsen mellan lamporna kan vara ganska stor, det ser inte så bra ut om man drabbas av det. Där är också Philips hue bättre.
Jag har drabbats av att några (3 har jag för mig) lampor har gått sönder inom två år, dom ska hålla längre än så.
Vissa lampor ger ifrån sig ett högfrekvent ljud, ”coil whine”. Mycket störande när det händer.
Det är ett helvete att para ihop trådfri lamporna med gatewayen, och gatewayen har ganska ostabil mjukvara. Jag har tappat alla lamporna två gånger, inte kul att klättra runt och para ihop alla taklampor igen. Det funkar dock hyggligt att styra allt genom homekit.
Jag har börjat gå över till Philips hue när det är möjligt, men vissa fjärrstyrda lamptyper finns bara hos Ikea (1000 lumen lampor, vissa bänkbelysningar och lite annat).
Så jag har fortfarande massa ikealampor, men om dom inte blir bättre kommer jag bit för bit byta ut dom mot Philips hue. En stor fördel har dock Ikea, priset är lägre.
@lnilsson Konstruktivt inlägg som jag inte kan bemöta i alla delar. Var framgår PWM-frekvensen för olika Trådfri? Jag har aldrig störts av det, men är normalt sett känslig för flimmer i perifera synfältet med andra ljuskällor (t ex bildskärmar), så något problem i det avseendet har det inte varit för mig.
Aldrig upplevt coilwhine med någon av de 5 olika sorters Trådfri jag har, men jag var över 50 när jag startade så kan bero på det.
Som väldigt många saker med IKEA så lanseras väldigt välgjorda produkter som sedan kommer i nya version med samma eller något lägre pris, men mycket sämre kvalitet. Det har delvis drabbat även Trådfri, där jag märkt flera försämringar. Samtliga lampor jag köpte de första åren hade hela botten fylld med någon tung massa, troligen dels för att minska coil whine och dels för bättre värmeavledning, möjligen fanns det också tjockare aluminiumdelar. Lamporna jag köpt senaste 1-1,5 året har kanske halva vikten, väger som en billig Osram och verkar sakna fyllningen. Ingen av de nyare har gått sönder än dock, så det är för tidigt att säga något om livslängden.
Den runda pucken var till för 2 år sedan helt klarlackerad och trycket låg skyddat under lacken, nöttes aldrig av. De nyare puckarna saknar lack och är matt plast med trycket blottat. Lär nötas bort och bli fult betydligt fortare.
Rörelsesensorn har bytts till en förenklad variant som saknar steglöst inställbar tändtid.
Aldrig tappat mer än någon enstaka lampa trots att jag startade redan 2016 med den första gatewayen som IKEA fick in. Däremot har gatewayen behövt startats om några gånger vid mjukvaruuppdateringar eftersom den då hängt sig. Någon rörelsesensor har behövt paras om efter batteribyte, men det är sällsynt, kan bara komma ihåg att det hänt en gång.
Har som mest 7 lampor bredvid varandra i samma rum, alla med färgtemperaturjustering och med både stor och liten sockel. Inte lagt märke till några störande nyansskillnader.
Jag vet inte om IKEA bytt utvecklingspersonal för Trådfri då det senaste halvåret har kommit nya mjukvaror (som sägs vara för nya delar i Trådfri-systemet) som krånglat ibland och lett till främst osynkade lampor men även att puckar helt slutat fungera. Ungefär som med dött batteri fast det är helt nytt. Jag har då fått liv i den genom att para om den med en av lamporna i aktuellt rum, då var den vaknat igen och funkat med alla lampor. Märkligt och dåligt. Lite som de första månaderna med Trådfri 2016, men då kunde man ju ha viss förståelse för inkörningsproblem, men nu efter 5 år är det inte bra, om än mer irriterande än katastrofalt.
Jag har inte använt Hue men tvivlar inte på att det är märkbart bättre efter att ha läst och sett många tester, dock var prisskillnaderna för att utrusta ett helt hus med lampor, brytare, reglerbara uttag och rörelsesensorer alldeles för stor för min smak. Sett till hur mycket och länge jag använt Trådfri är jag mycket nöjd med funktionen, särskilt i relation till insatt kapital.
Pwm frekvensen specificeras inte, men några har mätt upp den, bland annat på http://sle.se/led/e27/
Frekvensen för Philips hue hittade jag nånstans på nätet, det finns en del amerikaner som testar led-lampor. 600hz är inte synbart, men det kan vara irriterande för vissa, dock inte alla. 1kHz är bättre, men inte helt bra. Dock finns det en trådfri lampa, den på 800lumen med synliga ””plattor” i två olika färger, som pwm-dimmar dom olika färgerna växelvis, vilket gör att den faktiska frekvensen blir 1,2kHz. Ganska smart! Sedan är frågan om hur irriterande flimmer är också en fråga om mellan vilka nivåer ljuset varierar och hur branta flankerna mellan nivåskillnaderna är. Det är dock nåt nytt krav som tar hänsyn till detta på gång inom eu, så det blir nog bättre.
Färgskillnaderna mellan olika exemplar av lampor kan man ha tur och slippa, ifall alla lampor kommer från samma batch till exempel. Det tillverkarna specificerar är maximal avvikelse som tolereras.
Mjukvaruproblemen drabbar nog ganska slumpmässigt, jag hade mycket problem ett tag, men har inte haft några problem den senaste tiden, såsom du pratade om.
Slutligen tror jag att många av våra skilda erfarenheter ligger i det du säger om Ikeas kvalitetssänkningar. Du hoppade på tåget tidigare än jag gjorde, så du fick bättre produkter. Lite orättvist
blackarrow skrev:
Logad skrev:
MultiMan skrev:
