peternicklas
Då skulle man kunna bygga ett hus långt ut i skogen där ingen kommer, inte ens markägaren. När det gått 10 år så kan ingen riva huset?
 
A
Som hempularen varit inne på så gäller det inte om inkräktandet skedde med avsikt. Men byggdes det på fel fastighet oavsiktligen, så verkar det som att byggnaden kan få stå kvar. Nu står tillbyggnaden där och det är inte mycket att göra åt saken. Men det känns ju som att nuvarande upplägg är gjort för att grannen ska tro att den lånade gräsmattan också skulle tillhöra honom och då finns det kanske en risk för fler felbyggen.

Jordabalken 3 kap:
12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
 
Det bästa är att göra en omfördelning mellan fastigheterna så att grannens hus hamnar på den egna fastigheten.
Lantmäterikostnaden bör då grannen stå för och sedan få ni avgöra om/vilken ersättning ni önskar för marken.
Att behålla nuvarande lösning riskerar att kunna skapa problem med nya framtida ägare, men även vid en försäljning då ev. intressenter kan bli tveksamma och även påverka priset pga att man inte reglerat nyttjande av mark med grannfastigheten.
 
  • Gilla
Allinug och 2 till
  • Laddar…
M
Utan att ha sett någon ritning så kan jag väl tycka att man kan hålla med AndersS till viss del. Bästa lösningen är väl om grannen kan få utöka sin tomtgräns så att den innefattar utbyggnaden plus kanske 2m runt om så att han kan komma åt alla delar av den på ett vettigt sätt?

Sälj den delen till lite under marknadspris så borde det väl inte vara några problem? Lantmäteriets kostnader bör väl grannen stå för kan jag tycka.
Sen är det klart att grannen säkert kommer gnälla, det är ju aldrig roligt när något som vart gratis helt plötsligt kommer att kosta pengar.

Jag tycker även att man skall sätta upp, i alla fall något litet, som markerar tomtgränsen på gräsmattan, då blir det aldrig något snack om vem som äger vad.

Om grannen nu vägrar att köpa loss den biten tomt så får man väl ställa motkrav på att tillbyggnaden måste rivas så fort den är uttjänt. Men då blir det väl som med den gamla boden att tak och regelverk kommer hållas tipptopp så att den aldrig faller ihop.
 
Varför är den bästa lösningen att vika sig för en tjuv? När det stormar går du dit med motorsåg och kapar upp hela sidan av huset så det rasar. Du kan säga att det blåste omkull. Eller säg fast att det alltid sätt ut så där, han har ju inga papper på det. Sen får grannen processa bäst han vill och försöka hävda att du rivit hans svartbygge som han byggt på stulen mark.
 
  • Gilla
oliva
  • Laddar…
Nu vet vi ju iofs. inte hur stulen marken är. Det kan ju tom. ha funnits någon form av muntligt avtal om placeringen redan innan den byggdes in på marken. Även om det är osannolikt.

Men den nuvarande situationen är negativ för fastighetsägaren, som är ett dödsbo (?). Oklarheten kommer att påverka ett försäljningspris negativt.

Jag håller med Anders, bästa lösningen (såvida inte grannen frivilligt river det som går över gränsen), är att sälja av en bit av marken till inkräktaren. Alternativt, om det inte går att komma överens, att man begär en fastighetsreglering. Då tror jag (men är osäker) att lantmäteriet kan tvinga grannen att köpa, eller byta mark. Det är inte helt uppenbart att hela förrättningskostnaden hamnar på inkräktaren, men troligen.
 
Muntliga avtal gjorda av en tidigare ägare saknar värde. Man råkar inte i "misstag" ta 50 meter av grannens mark i besittning om man inte är totalt blåst. Två meter kanske om man är osäker på gränsdragningarna inte femtio.
 
Finndjävel skrev:
Muntliga avtal gjorda av en tidigare ägare saknar värde. Man råkar inte i "misstag" ta 50 meter av grannens mark i besittning om man inte är totalt blåst. Två meter kanske om man är osäker på gränsdragningarna inte femtio.
Muntliga avtal gjorda med tidigare ägare även nuvarande ägare, speciellt om man kan påvisa att det muntliga avtalet är gjort xx år tillbaka i tiden kan bli bindande. I vissa fall kan det hamna i någon processform där man bedömer trovärdigheten också, i vissa fall kan man enligt vissa reglar/lagar tyckas ha rätt men vid en process få beslut mot sig. Tidsaspekten har betydelse vid sannolikhetsbedömning utifrån att ingen har reagerat och agerat tidigare så då skulle jag gissa på att det finns skäl för att ett muntligt godkännande erhållits.

Det tidigare förslaget att göra åverkan på annans egendom är ännu mera brottsligt, vilket man inte ska ge som som råd även om det ska ses från den humoristiska sidan.:)
 
Redigerat:
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
Marcussjogren skrev:
Om grannen nu vägrar att köpa loss den biten tomt så får man väl ställa motkrav på att tillbyggnaden måste rivas så fort den är uttjänt. Men då blir det väl som med den gamla boden att tak och regelverk kommer hållas tipptopp så att den aldrig faller ihop.
Nu var det väl inte grannens bod utan den drabbade fastighetsägaren som höll liv i uthuset. :)
 
A
Tack för alla synpunkter!
Ja, den fallfärdiga byggnaden på fastighetsägarens mark har hållts vid liv (förr det ursprungliga bostadshuset, nu ett uthus), av rädsla för att grannen skulle kunna ta mer mark. Men jag kan tro att det förutom detta handlade om att slippa se eländet. Utifrån det har jag svårt att se att det skulle ha funnits något samtycke i form av ett muntligt avtal.

Men om t ex en nyttjanderätt skulle kunna uppstå för att det inte protesterats tillräckligt högljutt eller genom att "tiga och samtycka", då blir det intressant. Likaså om det kommer fram dokument i denna röra.

När man googlar på benefika nyttjanderätter så är det ofta intressanta objekt med i bilden, t ex en brunn eller en väg. Men om man bortser ifrån det felaktiga husbygget, så är det en gräsmatta som har använts av grannen. En gräsmatta kan väl inte vara så pass intressant att grannen skulle ha någon nyttjanderätt på den?
 
M
Allinug skrev:
Tack för alla synpunkter!
Ja, den fallfärdiga byggnaden på fastighetsägarens mark har hållts vid liv (förr det ursprungliga bostadshuset, nu ett uthus), av rädsla för att grannen skulle kunna ta mer mark. Men jag kan tro att det förutom detta handlade om att slippa se eländet. Utifrån det har jag svårt att se att det skulle ha funnits något samtycke i form av ett muntligt avtal.

Men om t ex en nyttjanderätt skulle kunna uppstå för att det inte protesterats tillräckligt högljutt eller genom att "tiga och samtycka", då blir det intressant. Likaså om det kommer fram dokument i denna röra.

När man googlar på benefika nyttjanderätter så är det ofta intressanta objekt med i bilden, t ex en brunn eller en väg. Men om man bortser ifrån det felaktiga husbygget, så är det en gräsmatta som har använts av grannen. En gräsmatta kan väl inte vara så pass intressant att grannen skulle ha någon nyttjanderätt på den?
Gräsmattan är ju bara att "ta tillbaka", det var där jag menade att man skulle bygga någon liten mur eller buskage för att göra en gränsdragning.
Det svåra är ju där det står en byggnad som man inte kan riva hur som helst.
 
M
Finndjävel skrev:
Varför är den bästa lösningen att vika sig för en tjuv? När det stormar går du dit med motorsåg och kapar upp hela sidan av huset så det rasar. Du kan säga att det blåste omkull. Eller säg fast att det alltid sätt ut så där, han har ju inga papper på det. Sen får grannen processa bäst han vill och försöka hävda att du rivit hans svartbygge som han byggt på stulen mark.
Därför att man inte måste bete sig som en rabiat idiot bara för att man har juridisk rätt till det. Speciellt inte om man själv inte ägt marken när intrånget ägde rum.

Nu ska ju förmodligen marken och fastigheten säljas, så grannsämjan är kanske inget man behöver ta hänsyn till och då fungerar ju ovan metod.

Min metod var att få betalt för den mark som grannen tagit (där byggnaden står, inte övriga 50m) och på så vis få betalt både för den marken och den man säljer tillsammans med fastigheten.

Då är alla nöjda och glada utan att behöva lägga pengar på advokater.
 
Redigerat:
M
AndersS skrev:
Nu var det väl inte grannens bod utan den drabbade fastighetsägaren som höll liv i uthuset. :)
Ja jag menade bara att då blir det kanske samma sak fast åt andra hållet med utbyggnaden :)
 
Tror de flesta har svarat på frågan gällande huset som byggts utanför egen fastighet.
En gräsmatta eller annan trädgårdsdel kan man enklare ta tillbaka, det är i princip bara att ta en dialog med grannen och förklara hur ni ser på den del som är gräsmatta och var fastighetsgränsen går.
Hur ni sedan går vidare är helt beroende av hur grannen reagerar och deras bild av vad som lovats.
Gå inte händelserna i förväg med argument och "lagtext" innan grannen fått beskriva hur man uppfattar situationen.
 
  • Gilla
Hyltran från Veglemyren
  • Laddar…
AndersS skrev:
Muntliga avtal gjorda med tidigare ägare även nuvarande ägare, speciellt om man kan påvisa att det muntliga avtalet är gjort xx år tillbaka i tiden kan bli bindande. I vissa fall kan det hamna i någon processform där man bedömer trovärdigheten också, i vissa fall kan man enligt vissa reglar/lagar tyckas ha rätt men vid en process få beslut mot sig. Tidsaspekten har betydelse vid sannolikhetsbedömning utifrån att ingen har reagerat och agerat tidigare så då skulle jag gissa på att det finns skäl för att ett muntligt godkännande erhållits.

Det tidigare förslaget att göra åverkan på annans egendom är ännu mera brottsligt, vilket man inte ska ge som som råd även om det ska ses från den humoristiska sidan.:)
Jaja, lycka till med att bevisa det då.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.