Renovering av Lamino från 1960-talet, med tygklädsel istället för fårskinn.
Fick en gammal Lamino av min morfar. Stolen är från 1960-talet och var i mycket dåligt skick.
Stolen var ranglig och kändes instabil när man satt på den. När jag tog bort fårskinnet och linneväven så fick jag svar på varför: en bit av träramen var så pass sprucken och lös att den gick att plocka bort utan kraft.
Arbetet började således med att limma ihop den trasiga delen. För att den inte skulle spricka igen fräste jag efter limningen upp ett spår i ramen där jag limmade i nytt trä. Därefter sågade jag av det som stack ut och slipade ner så att det blev jämnt längs med ramen.
Nästa problem var att limmet som håller samman de tunna ekskikten i konstruktionen hade börjat släppa i böjen vid sätet. Det gamla torkade limmet togs bort för att nytt skulle kunna fästa. Jag brände på med värmepistol och skrapade bort limmet som bubblade upp till ytan. För att skikten sedan skulle sitta ordentligt gick det åt en hel del epoxy och tvingar.
Efter detta slipades hela stolen trären. En lagning behövde göras i biten som fäster benen i sittramen, där en gammal mässingsskruv satt fast. Jag borrade ut skruven och slog in en ekstav. Blev dock inte nöjd, eftersom träfibrerna inte hamnade i linje och pluggen var för ljus. Jag testade igen genom att stämma ur en fyrkantig ficka med stämjärn och såga ut en passbit med rätt fiberriktning. Då blev resultatet betydligt bättre.
När stolen var helt ren oljades den in. Problemet var att det som på möbelvaruhuset kallades “möbelolja” visade sig vara paraffinolja. Paraffinolja är till för skärbrädor och dylikt och härdar aldrig, så alla framtida sittare hade fått oljefläckar på ärmarna. Det var bara att inse faktum och skrubba stolen som tusan med vatten och diskmedel. Detta fick upprepas ett antal gånger med några dagars mellanrum, eftersom oljan som hunnit sugas upp av träet sipprade upp till ytan igen. När stolen äntligen var redo använde jag istället hårdvaxolja.
Det sista steget var att spänna väven med tillhörande tyg på ramen. Det visade sig vara svårare än jag trott. På en Lamino med fårskinn spänner man väven på ramen och limmar sedan på skinnet. Med tygvarianten funkar det inte så, utan här måste tyget som ska vara på framsidan sys på redan innan. Det är uppdelat i tre sektioner som stoppas med skumgummi för att stolen ska bli skön att sitta i, och på baksidan sätts matchande tyg. Tyget och ändbitarna för nacke och ben köpte jag på en tapetserarverkstad.
Om någon funderar på att göra det här är mitt tips att låta bli. Det tog ofantligt mycket tid, blev knappast billigare än att lämna in den, och resultatet blev bara helt ok.
Fast det var väl rätt kul ändå…
Mot nästa projekt!
Fick en gammal Lamino av min morfar. Stolen är från 1960-talet och var i mycket dåligt skick.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Stolen var ranglig och kändes instabil när man satt på den. När jag tog bort fårskinnet och linneväven så fick jag svar på varför: en bit av träramen var så pass sprucken och lös att den gick att plocka bort utan kraft.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Arbetet började således med att limma ihop den trasiga delen. För att den inte skulle spricka igen fräste jag efter limningen upp ett spår i ramen där jag limmade i nytt trä. Därefter sågade jag av det som stack ut och slipade ner så att det blev jämnt längs med ramen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nästa problem var att limmet som håller samman de tunna ekskikten i konstruktionen hade börjat släppa i böjen vid sätet. Det gamla torkade limmet togs bort för att nytt skulle kunna fästa. Jag brände på med värmepistol och skrapade bort limmet som bubblade upp till ytan. För att skikten sedan skulle sitta ordentligt gick det åt en hel del epoxy och tvingar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Efter detta slipades hela stolen trären. En lagning behövde göras i biten som fäster benen i sittramen, där en gammal mässingsskruv satt fast. Jag borrade ut skruven och slog in en ekstav. Blev dock inte nöjd, eftersom träfibrerna inte hamnade i linje och pluggen var för ljus. Jag testade igen genom att stämma ur en fyrkantig ficka med stämjärn och såga ut en passbit med rätt fiberriktning. Då blev resultatet betydligt bättre.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
När stolen var helt ren oljades den in. Problemet var att det som på möbelvaruhuset kallades “möbelolja” visade sig vara paraffinolja. Paraffinolja är till för skärbrädor och dylikt och härdar aldrig, så alla framtida sittare hade fått oljefläckar på ärmarna. Det var bara att inse faktum och skrubba stolen som tusan med vatten och diskmedel. Detta fick upprepas ett antal gånger med några dagars mellanrum, eftersom oljan som hunnit sugas upp av träet sipprade upp till ytan igen. När stolen äntligen var redo använde jag istället hårdvaxolja.
Det sista steget var att spänna väven med tillhörande tyg på ramen. Det visade sig vara svårare än jag trott. På en Lamino med fårskinn spänner man väven på ramen och limmar sedan på skinnet. Med tygvarianten funkar det inte så, utan här måste tyget som ska vara på framsidan sys på redan innan. Det är uppdelat i tre sektioner som stoppas med skumgummi för att stolen ska bli skön att sitta i, och på baksidan sätts matchande tyg. Tyget och ändbitarna för nacke och ben köpte jag på en tapetserarverkstad.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Om någon funderar på att göra det här är mitt tips att låta bli. Det tog ofantligt mycket tid, blev knappast billigare än att lämna in den, och resultatet blev bara helt ok.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Fast det var väl rätt kul ändå…
Mot nästa projekt!
Snyggt!L Ludde31 skrev:Renovering av Lamino från 1960-talet, med tygklädsel istället för fårskinn.
Fick en gammal Lamino av min morfar. Stolen är från 1960-talet och var i mycket dåligt skick.
[bild][bild]
Stolen var ranglig och kändes instabil när man satt på den. När jag tog bort fårskinnet och linneväven så fick jag svar på varför: en bit av träramen var så pass sprucken och lös att den gick att plocka bort utan kraft.
[bild][bild]
Arbetet började således med att limma ihop den trasiga delen. För att den inte skulle spricka igen fräste jag efter limningen upp ett spår i ramen där jag limmade i nytt trä. Därefter sågade jag av det som stack ut och slipade ner så att det blev jämnt längs med ramen.
[bild][bild]
Nästa problem var att limmet som håller samman de tunna ekskikten i konstruktionen hade börjat släppa i böjen vid sätet. Det gamla torkade limmet togs bort för att nytt skulle kunna fästa. Jag brände på med värmepistol och skrapade bort limmet som bubblade upp till ytan. För att skikten sedan skulle sitta ordentligt gick det åt en hel del epoxy och tvingar.
[bild]
Efter detta slipades hela stolen trären. En lagning behövde göras i biten som fäster benen i sittramen, där en gammal mässingsskruv satt fast. Jag borrade ut skruven och slog in en ekstav. Blev dock inte nöjd, eftersom träfibrerna inte hamnade i linje och pluggen var för ljus. Jag testade igen genom att stämma ur en fyrkantig ficka med stämjärn och såga ut en passbit med rätt fiberriktning. Då blev resultatet betydligt bättre.
[bild][bild][bild]
När stolen var helt ren oljades den in. Problemet var att det som på möbelvaruhuset kallades “möbelolja” visade sig vara paraffinolja. Paraffinolja är till för skärbrädor och dylikt och härdar aldrig, så alla framtida sittare hade fått oljefläckar på ärmarna. Det var bara att inse faktum och skrubba stolen som tusan med vatten och diskmedel. Detta fick upprepas ett antal gånger med några dagars mellanrum, eftersom oljan som hunnit sugas upp av träet sipprade upp till ytan igen. När stolen äntligen var redo använde jag istället hårdvaxolja.
Det sista steget var att spänna väven med tillhörande tyg på ramen. Det visade sig vara svårare än jag trott. På en Lamino med fårskinn spänner man väven på ramen och limmar sedan på skinnet. Med tygvarianten funkar det inte så, utan här måste tyget som ska vara på framsidan sys på redan innan. Det är uppdelat i tre sektioner som stoppas med skumgummi för att stolen ska bli skön att sitta i, och på baksidan sätts matchande tyg. Tyget och ändbitarna för nacke och ben köpte jag på en tapetserarverkstad.
[bild]
Om någon funderar på att göra det här är mitt tips att låta bli. Det tog ofantligt mycket tid, blev knappast billigare än att lämna in den, och resultatet blev bara helt ok.
[bild]
Fast det var väl rätt kul ändå…
Mot nästa projekt!
Administrator
· Skåne
· 8 684 inlägg
Vilket jobb och så bra det blev! Extra kul att det var morfars fåtölj du räddade och gjorde så fin.
Wow! Bra jobbatL Ludde31 skrev:Renovering av Lamino från 1960-talet, med tygklädsel istället för fårskinn.
Fick en gammal Lamino av min morfar. Stolen är från 1960-talet och var i mycket dåligt skick.
[bild][bild]
Stolen var ranglig och kändes instabil när man satt på den. När jag tog bort fårskinnet och linneväven så fick jag svar på varför: en bit av träramen var så pass sprucken och lös att den gick att plocka bort utan kraft.
[bild][bild]
Arbetet började således med att limma ihop den trasiga delen. För att den inte skulle spricka igen fräste jag efter limningen upp ett spår i ramen där jag limmade i nytt trä. Därefter sågade jag av det som stack ut och slipade ner så att det blev jämnt längs med ramen.
[bild][bild]
Nästa problem var att limmet som håller samman de tunna ekskikten i konstruktionen hade börjat släppa i böjen vid sätet. Det gamla torkade limmet togs bort för att nytt skulle kunna fästa. Jag brände på med värmepistol och skrapade bort limmet som bubblade upp till ytan. För att skikten sedan skulle sitta ordentligt gick det åt en hel del epoxy och tvingar.
[bild]
Efter detta slipades hela stolen trären. En lagning behövde göras i biten som fäster benen i sittramen, där en gammal mässingsskruv satt fast. Jag borrade ut skruven och slog in en ekstav. Blev dock inte nöjd, eftersom träfibrerna inte hamnade i linje och pluggen var för ljus. Jag testade igen genom att stämma ur en fyrkantig ficka med stämjärn och såga ut en passbit med rätt fiberriktning. Då blev resultatet betydligt bättre.
[bild][bild][bild]
När stolen var helt ren oljades den in. Problemet var att det som på möbelvaruhuset kallades “möbelolja” visade sig vara paraffinolja. Paraffinolja är till för skärbrädor och dylikt och härdar aldrig, så alla framtida sittare hade fått oljefläckar på ärmarna. Det var bara att inse faktum och skrubba stolen som tusan med vatten och diskmedel. Detta fick upprepas ett antal gånger med några dagars mellanrum, eftersom oljan som hunnit sugas upp av träet sipprade upp till ytan igen. När stolen äntligen var redo använde jag istället hårdvaxolja.
Det sista steget var att spänna väven med tillhörande tyg på ramen. Det visade sig vara svårare än jag trott. På en Lamino med fårskinn spänner man väven på ramen och limmar sedan på skinnet. Med tygvarianten funkar det inte så, utan här måste tyget som ska vara på framsidan sys på redan innan. Det är uppdelat i tre sektioner som stoppas med skumgummi för att stolen ska bli skön att sitta i, och på baksidan sätts matchande tyg. Tyget och ändbitarna för nacke och ben köpte jag på en tapetserarverkstad.
[bild]
Om någon funderar på att göra det här är mitt tips att låta bli. Det tog ofantligt mycket tid, blev knappast billigare än att lämna in den, och resultatet blev bara helt ok.
[bild]
Fast det var väl rätt kul ändå…
Mot nästa projekt!
Jag blir extra glad när jag läser detta och att du gett stolen ett nytt liv ❤️
Bor granne med Swedese, där min son jobbar med att tillverka just dessa trädelar, och på 50-talet legotillverkade min far delar åt Yngve Ekström.
Bor granne med Swedese, där min son jobbar med att tillverka just dessa trädelar, och på 50-talet legotillverkade min far delar åt Yngve Ekström.
Hej MagHam, vad kul att du gillade inlägget, och att du har en koppling till Swedese! Om du visar den för din son så kan han säkert se lite brister i mitt snickeri, men den verkar hålla i alla fall!😄M MagHam skrev:
Helt rätt!L Ludde31 skrev:
Idag kör dom ganska mycket ljusa eller vitbetsade träslag och ljus klädsel. Din färgkombination är mycket mer 50-60-tal vilket jag tycker är snyggast.
Vi har själva några Lamino och några Primo. En av stolarna är ur serien "Honey" från företagets 75-års jubileum 2020. Den är i vitbetsad ek med honungsfärgat fårskinn. I min smak alldeles för ljus och saknar kontrast mellan materialen (och golv/väggar).
Bra jobbat!
Det blev ju jättebra, nästa gång skulle du kunna rispa fram ett mönster i biten du passar in så att den mer liknar träet som sitter intill.L Ludde31 skrev:Renovering av Lamino från 1960-talet, med tygklädsel istället för fårskinn.
Fick en gammal Lamino av min morfar. Stolen är från 1960-talet och var i mycket dåligt skick.
[bild][bild]
Stolen var ranglig och kändes instabil när man satt på den. När jag tog bort fårskinnet och linneväven så fick jag svar på varför: en bit av träramen var så pass sprucken och lös att den gick att plocka bort utan kraft.
[bild][bild]
Arbetet började således med att limma ihop den trasiga delen. För att den inte skulle spricka igen fräste jag efter limningen upp ett spår i ramen där jag limmade i nytt trä. Därefter sågade jag av det som stack ut och slipade ner så att det blev jämnt längs med ramen.
[bild][bild]
Nästa problem var att limmet som håller samman de tunna ekskikten i konstruktionen hade börjat släppa i böjen vid sätet. Det gamla torkade limmet togs bort för att nytt skulle kunna fästa. Jag brände på med värmepistol och skrapade bort limmet som bubblade upp till ytan. För att skikten sedan skulle sitta ordentligt gick det åt en hel del epoxy och tvingar.
[bild]
Efter detta slipades hela stolen trären. En lagning behövde göras i biten som fäster benen i sittramen, där en gammal mässingsskruv satt fast. Jag borrade ut skruven och slog in en ekstav. Blev dock inte nöjd, eftersom träfibrerna inte hamnade i linje och pluggen var för ljus. Jag testade igen genom att stämma ur en fyrkantig ficka med stämjärn och såga ut en passbit med rätt fiberriktning. Då blev resultatet betydligt bättre.
[bild][bild][bild]
När stolen var helt ren oljades den in. Problemet var att det som på möbelvaruhuset kallades “möbelolja” visade sig vara paraffinolja. Paraffinolja är till för skärbrädor och dylikt och härdar aldrig, så alla framtida sittare hade fått oljefläckar på ärmarna. Det var bara att inse faktum och skrubba stolen som tusan med vatten och diskmedel. Detta fick upprepas ett antal gånger med några dagars mellanrum, eftersom oljan som hunnit sugas upp av träet sipprade upp till ytan igen. När stolen äntligen var redo använde jag istället hårdvaxolja.
Det sista steget var att spänna väven med tillhörande tyg på ramen. Det visade sig vara svårare än jag trott. På en Lamino med fårskinn spänner man väven på ramen och limmar sedan på skinnet. Med tygvarianten funkar det inte så, utan här måste tyget som ska vara på framsidan sys på redan innan. Det är uppdelat i tre sektioner som stoppas med skumgummi för att stolen ska bli skön att sitta i, och på baksidan sätts matchande tyg. Tyget och ändbitarna för nacke och ben köpte jag på en tapetserarverkstad.
[bild]
Om någon funderar på att göra det här är mitt tips att låta bli. Det tog ofantligt mycket tid, blev knappast billigare än att lämna in den, och resultatet blev bara helt ok.
[bild]
Fast det var väl rätt kul ändå…
Mot nästa projekt!
Klicka här för att svara
