Lägga råspont på spåntak
Ska byta tak på timmerhuset i sommar, och är lite fundersam hur jag ska göra.
Idag är det gammal plank som går vägrätt längs hel taket, med glipor i varierande storlek emellan, sen är det spåntak och på det bärläkt och sen plåt, spåntaket är inte i något vidare bra skick och det finns hål här och var direkt till plåten.
Har läst runt lite och det lutar åt dessa alternativ
Alternativ 1
Lägga ut ströläkt som luftspalt på spåntaket på cc60 typ?? och sen lägga oljehärdad board, sen strö och bärläkt, och sen pannplåt.
Personligen är jag lite skeptisk till board, känns lite billigt, och står den verkligen emot eventuella läckage, hur tätar man vid skarvar vid genomföring av ventilation,avluftning,skorsten mm? funkar den bra om man använder plåt som yttertak?
Alternativ 2
Lägga ströläkt sen spänna diffusionsöppen trampsäker duk, sen läkt och sen pannplåt
Känns nog mest osäkert, väldigt tveksam om duken kommer hålla i längden?
Alternativ 3
Sen funderar jag på om man skulle kunna lägga kanske 45x45 reglar på cc 120 på det gamla brädtaket, om man river bort spåntaket på sina ställen, sen på det spikar man råspont, sen lägger man duk ( kanske diffusionsöppen? ) sen bär och ströläkt och sen pannplåt.
Borde ju bli den rejälaste lösningen, men man har ju i princip 2 undertak tak då vilket kanske är onödigt?
Vad skulle ni ha gjort?
Idag är det gammal plank som går vägrätt längs hel taket, med glipor i varierande storlek emellan, sen är det spåntak och på det bärläkt och sen plåt, spåntaket är inte i något vidare bra skick och det finns hål här och var direkt till plåten.
Har läst runt lite och det lutar åt dessa alternativ
Alternativ 1
Lägga ut ströläkt som luftspalt på spåntaket på cc60 typ?? och sen lägga oljehärdad board, sen strö och bärläkt, och sen pannplåt.
Personligen är jag lite skeptisk till board, känns lite billigt, och står den verkligen emot eventuella läckage, hur tätar man vid skarvar vid genomföring av ventilation,avluftning,skorsten mm? funkar den bra om man använder plåt som yttertak?
Alternativ 2
Lägga ströläkt sen spänna diffusionsöppen trampsäker duk, sen läkt och sen pannplåt
Känns nog mest osäkert, väldigt tveksam om duken kommer hålla i längden?
Alternativ 3
Sen funderar jag på om man skulle kunna lägga kanske 45x45 reglar på cc 120 på det gamla brädtaket, om man river bort spåntaket på sina ställen, sen på det spikar man råspont, sen lägger man duk ( kanske diffusionsöppen? ) sen bär och ströläkt och sen pannplåt.
Borde ju bli den rejälaste lösningen, men man har ju i princip 2 undertak tak då vilket kanske är onödigt?
Vad skulle ni ha gjort?
Varför inte riva bort allt gammalt sen börja från noll? Visserligen mer jobb för stunden men du kommer garanterat sova gott sen. Kan samtidigt räta upp det en aning om man vill.
Jag rev bort allt på flygelbyggnaden för 2 år sedan. Låg typ 3x3 från nock till takfot, 1x6-7 vågrätt som takspånet var spikad på, läkt sen tegel.
45x70 som pallades i nock, mitt och takfot. Råspont sen nytt lertegel på. Rev av allt och fick på råspont på samma dag på två man. En sida 17x4m.
Jag rev bort allt på flygelbyggnaden för 2 år sedan. Låg typ 3x3 från nock till takfot, 1x6-7 vågrätt som takspånet var spikad på, läkt sen tegel.
45x70 som pallades i nock, mitt och takfot. Råspont sen nytt lertegel på. Rev av allt och fick på råspont på samma dag på två man. En sida 17x4m.
Ja där sa du nåt! Kanske några som inte skulle uppskatta att man tar bort det historiska spåntaket. Men men,
Det som jag funderar på är hur jag ska få till dom nya takstolarna isåfall, det går idag tre timmerstockar längs med huset, på dom vilar dom korsande "takstolarna" som också är plank på typ 4cm.
Som denna bild: https://www.byggahus.se/forum/attachment.php?attachmentid=19498&d=1216823244
Så jag jag kommer inte kunna lägga några takstolar på höjden för då kommer ju taket bygga en hel del mer+ att jag kan inte flytta ner takstolarna i huser för då har jag snedtaket innanför som tar emot. Men om man lägger reglarna ner typ 45x170 istället på cc 120, skulle det funka, blir dom försvagade då?
Det som jag funderar på är hur jag ska få till dom nya takstolarna isåfall, det går idag tre timmerstockar längs med huset, på dom vilar dom korsande "takstolarna" som också är plank på typ 4cm.
Som denna bild: https://www.byggahus.se/forum/attachment.php?attachmentid=19498&d=1216823244
Så jag jag kommer inte kunna lägga några takstolar på höjden för då kommer ju taket bygga en hel del mer+ att jag kan inte flytta ner takstolarna i huser för då har jag snedtaket innanför som tar emot. Men om man lägger reglarna ner typ 45x170 istället på cc 120, skulle det funka, blir dom försvagade då?
Hade liknande på våran flygel, stock i takfot, en på mitten sen i nock. Snörade upp och använde 45x145 och 45x70 som "takstol" och pallande upp dom mot längsgående stockar.
https://entimmermansdagbok.files.wordpress.com/2014/03/hildas06.jpg
Såg liknande ut fast inte rakt på en fläck pga byggd tidigt 1800 tal samt flyttad en vända på slutet av 1800 talet. Original "takstolarna" låg mellan cc110 och 150cm, där användes 45x145 sen 45x70 mellan dom för att få ett cc runt 60.
https://entimmermansdagbok.files.wordpress.com/2014/03/hildas06.jpg
Såg liknande ut fast inte rakt på en fläck pga byggd tidigt 1800 tal samt flyttad en vända på slutet av 1800 talet. Original "takstolarna" låg mellan cc110 och 150cm, där användes 45x145 sen 45x70 mellan dom för att få ett cc runt 60.
Jag var upp på vinden i förrgår och kände efter lite, kollade skicket på spånet och planket, på det stora hela är det i bra skick, på vissa delar av planket har det blivit röta, har kommit fram till att jag nog endast kommer försöka byta ut dom dåliga partierna, sen bärläkt direkt på spåntaket, sen oljehärdad masonit sen ströläkt och sen pannplåt. Dels för spara tid och pengar och dels för att det tar emot om man skulle riva bort så mycket från den ursprungliga byggnaden.
Hittade en bra beskrivning hur jag tänkte:
http://www.jamtli.com/core/files/fjallglim_2012.pdf
Frågan är bara hur man gör bäst runt skorsten och vid genomföringar(vent,avluftning) om man använder masonit, går det att komplettera med någon duk runt dom partierna?
Hittade en bra beskrivning hur jag tänkte:
http://www.jamtli.com/core/files/fjallglim_2012.pdf
Frågan är bara hur man gör bäst runt skorsten och vid genomföringar(vent,avluftning) om man använder masonit, går det att komplettera med någon duk runt dom partierna?
Det ordnar man med plåtinklädnader av skorsten och annat.byggot skrev:
Eventuellt får du byta någon ventilationshuv till en som passar den nya takbeläggningen.
Jag hade ett liknande tak, inte med spån, men uppbyggt på liknande sätt med åsar.
Ovanpå det "vertikala" brädor med hyvlade rillor i kanterna, s.k. skurtak.
Jag lade 10 mm konstruktionsplywood över hela ytan, sedan takpapp, strö-och bärläkt och tegelimitation i plåt.
Ville inte belasta konstruktionen med tungt tegel.
Och huset står kvar än tror jag, efter 30 år
Jag tycker du skall skotta ned hela pärttaket (spåntaket). Då hela taket är nedskottat får du ett slätt och stadigt underlag för din masonit utan att behöva krångla med ännu ett lager bärläkt på ett gungigt underlag av ruttna pärtor.
Det går enkelt och behändigt att skotta ned ett ruttet pärttak (spåntak) med skyffel eller raka ändan på en stor kofot och slå omkull pärtspikarna. Första kvadratmetrarna tar tid sedan går det som en dans.
Annars tycker jag att du är på helt rätt väg. Om de gamla karvilarna (takstolarna) och trödet (bräderna som pärtorna ligger på) går att reparera och annars är någotsånär välgjorda skall de absolut ligga kvar. Allting blir bara sämre av att modernisera den bärande konstruktionen. Den där konstruktionen är nämligen optimerad för att fungera på ett timmerhus. Moderna konstruktioner är mycket sämre.
Nedersta trödbrädan på utskiftet brukar löna sig att byta för den är alltid rutten och då får man dåligt fäste för allt som skall fästas nedtill.
Jag har aldrig träffat på någon som har använt masonit som undertak under ett plåttak men eftersom masonit används under tegeltak så duger den garanterat under plåt. Tegeltak läcker ju in vatten och snö på ett helt annat vis än plåt. Jag tror att folk undviker masonit under plåt helt enkelt för att det finns billigare material. Å andra sidan är nog masonit det enda som håller i ditt fall då du har en gammal konstruktion under.
Då masoniten och ströläkten är på plats och man spikar nytt tröd (börläkt) ovanpå så brukar man tätbräda ett litet område kring skorstenar och i girar. Med tätbrädat underlag (inga springor mellan bräderna) blir det enklare för plåtslagaren att få tätt kring skorstenen. Annars kan man ju ha 10-20 cm springor mellan trödbräder under pannplåt. Hemgjorda skorstensgenomföringar i pannplåt läcker 9 gånger av 10 så även om du gör resten själv kan det löna sig att leja plåtslagare för skorstensgenomföringarna.
Om du är van att forma plåt kan du ju försöka själv men jag är väl medveten om mina egna begränsningar i det där fallet så jag skulle inte försöka själv.
Det går enkelt och behändigt att skotta ned ett ruttet pärttak (spåntak) med skyffel eller raka ändan på en stor kofot och slå omkull pärtspikarna. Första kvadratmetrarna tar tid sedan går det som en dans.
Annars tycker jag att du är på helt rätt väg. Om de gamla karvilarna (takstolarna) och trödet (bräderna som pärtorna ligger på) går att reparera och annars är någotsånär välgjorda skall de absolut ligga kvar. Allting blir bara sämre av att modernisera den bärande konstruktionen. Den där konstruktionen är nämligen optimerad för att fungera på ett timmerhus. Moderna konstruktioner är mycket sämre.
Nedersta trödbrädan på utskiftet brukar löna sig att byta för den är alltid rutten och då får man dåligt fäste för allt som skall fästas nedtill.
Jag har aldrig träffat på någon som har använt masonit som undertak under ett plåttak men eftersom masonit används under tegeltak så duger den garanterat under plåt. Tegeltak läcker ju in vatten och snö på ett helt annat vis än plåt. Jag tror att folk undviker masonit under plåt helt enkelt för att det finns billigare material. Å andra sidan är nog masonit det enda som håller i ditt fall då du har en gammal konstruktion under.
Då masoniten och ströläkten är på plats och man spikar nytt tröd (börläkt) ovanpå så brukar man tätbräda ett litet område kring skorstenar och i girar. Med tätbrädat underlag (inga springor mellan bräderna) blir det enklare för plåtslagaren att få tätt kring skorstenen. Annars kan man ju ha 10-20 cm springor mellan trödbräder under pannplåt. Hemgjorda skorstensgenomföringar i pannplåt läcker 9 gånger av 10 så även om du gör resten själv kan det löna sig att leja plåtslagare för skorstensgenomföringarna.
Om du är van att forma plåt kan du ju försöka själv men jag är väl medveten om mina egna begränsningar i det där fallet så jag skulle inte försöka själv.
Trösta dig med att ett hyvlat pärttak har en normal brukstid på 15-20 år upp till 30 år i något extremfall så det taket som ligger där nu är med största sannolikhet aldra högst 30 år äldre än plåten ovanpå.
Handskurna (späntade) pärtor höll betydligt längre men de är ytterst ovanliga i Sverige och helt okända i Finland. Har du ett sådant tak kan det vara värt att försöka rädda några kvadratmeter för eftervärlden för de existerar nästan inte.
Om huset är gammalt (före ungefär 1850 med stora lokala variationer) är hela pärttaket med tröd och karvilar och allt sannolikt nyare än huset. Före det fanns billig tvåtums trådspik (pärtspik) att köpas så var det nävertak och brädtak som gällde på boningshus.
Om du vill kan du ju skriva upp hur taket var lagt och sätta in i ditt privatarkiv med övrig dokumentation gällande huset. Längden på pärtorna. Träslaget. Storleken på ögonen (längden på den delen av pärtan som syns). Fanns det överlapp i sidled och i så fall i samma riktning på hela taket eller i olika riktningar på varannat pärtvarv. Med de detaljerna kända plus ett fotografi eller två vet en yrkesman hur taket var lagt.
De andra flesta pärttak är antingen tredubbla med 16 tum länga pärtor varav 5 tum är ögon eller fyrdubbla med 17 tum långa pärtor varav 4 tum är ögon. Tredubbla tak hade alltid ungefär en tums överlapp i sidled medan fyrdubbla kunde vara lagda med eller utan överlapp i sidled.
Handskurna (späntade) pärtor höll betydligt längre men de är ytterst ovanliga i Sverige och helt okända i Finland. Har du ett sådant tak kan det vara värt att försöka rädda några kvadratmeter för eftervärlden för de existerar nästan inte.
Om huset är gammalt (före ungefär 1850 med stora lokala variationer) är hela pärttaket med tröd och karvilar och allt sannolikt nyare än huset. Före det fanns billig tvåtums trådspik (pärtspik) att köpas så var det nävertak och brädtak som gällde på boningshus.
Om du vill kan du ju skriva upp hur taket var lagt och sätta in i ditt privatarkiv med övrig dokumentation gällande huset. Längden på pärtorna. Träslaget. Storleken på ögonen (längden på den delen av pärtan som syns). Fanns det överlapp i sidled och i så fall i samma riktning på hela taket eller i olika riktningar på varannat pärtvarv. Med de detaljerna kända plus ett fotografi eller två vet en yrkesman hur taket var lagt.
De andra flesta pärttak är antingen tredubbla med 16 tum länga pärtor varav 5 tum är ögon eller fyrdubbla med 17 tum långa pärtor varav 4 tum är ögon. Tredubbla tak hade alltid ungefär en tums överlapp i sidled medan fyrdubbla kunde vara lagda med eller utan överlapp i sidled.