finns alltid nån som säger att det jag praktiskt varit med kommer inte att ske. för det funkar ej i teori.B bossespecial skrev:
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Ditt inlägg talar för sig själv..
men det är ju den mentalitet här. JAG KAN ALLT, DU KAN INGET.B bossespecial skrev:
Jag har själv sett de gropar som blir mestadels där det är som mest trafikerat.
Tex båda sidorna om köksdörren, innanför ytterdörren osv.
Uppbyggnaden har varit golvskiva på en sandbädd ca 10cm tjock samt ibland plast i mellan.
Detta har jag sett i flerfamiljshus och villor byggda omkring 1960-70 talet.
Att samma fenomen kan drabba bjälklag i cellplast förvånar mig inte alls.
Dock är jag förvånad av att inte fler känner till detta?
Tex båda sidorna om köksdörren, innanför ytterdörren osv.
Uppbyggnaden har varit golvskiva på en sandbädd ca 10cm tjock samt ibland plast i mellan.
Detta har jag sett i flerfamiljshus och villor byggda omkring 1960-70 talet.
Att samma fenomen kan drabba bjälklag i cellplast förvånar mig inte alls.
Dock är jag förvånad av att inte fler känner till detta?
Bor själv ett -70 tals hus med spånskiva på c/c 60 45x70 reglar, med plastmatta från byggåret.KnockOnWood skrev:
Så du menar att alla 100- tals, eller snarare 10.000-tals spånskivegolv, som ligger på reglar med c-c 600 mm, har djupa gropar och diken mellan reglarna? De har ju oftast inte ens cellplast som stöd under!
Trams
I regelverket har jag 70 stenull.
Och har en tydlig "synlig" ned böjning mellan reglarna när man går på golvet.
Att det underliggande materialet påverkas över tid tycker inte jag är konstigt.
På detta golv ser man tydligt var reglarna ligger i plastmattans yta trots att skivorna är både limmade och spacklade.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 789 inlägg
Frågan är vad det är som deformeras, är det sanden som packas om och förflyttas eller cellplasten som sjunker ihop. Om det är cellplasten så lär det skilja en del beroende på vilken kvalitet som används. Ett styvare toppskikt kommer ju sprida ut lasten mer.
Ja de fall jag sett så är det så att sanden både packas och flyttas på hög trafikerade ytor som tex en dörr.
På vissa ställen har jag också sett att sand saknas utefter väggar / i hörn.
Då är det dammsugaren som har varit boven.
det skiljer i tid bara.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Spånskivor kan bli permanent deformerade om de utsätts för alltför stor last i förhållande till spännvidden under lång tid. Det räcker att titta på gamla bokhyllor av fanerad spånskiva, som lastats för tungt. Elasticitetsmodulen för spånskiva anges idag till 1,8-2,0 GPa. När jag tittar i en gammal handbok från slutet på 60-talet så anges E-modulen för spånskiva (omräknat till GPa) till 3,4. Man var kanske för optimistisk i början av 70-talet? Plywood är ur många synpunkter (dock inte alla) bättre och styvare med en E-modul på 6,9-8,7 GPa, beroende på hållf klass.
det är inte någon spånskiva som blir deformerad. det är epsn.J justusandersson skrev:
å ska vi vara såna så böjer sig också betong.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Gick ett program på tv förut. Husdrömmar? Där var det ett par som byggde ett runt passivhus. Tror dom använde någon form av cellglas och foamglas i stället för betong och cellplast. Inte för att cellglas och foamglas ger bättre isolerimgvärden men för att det ger mindre klimatpåverkan då det utvinns ur återvunnet glas.
Paret driver för övrigt intressegrupp passihus i sverige.
Paret driver för övrigt intressegrupp passihus i sverige.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 789 inlägg
Det är väl kojlern element som det huset är byggt av. Runda formen är ju mer en gimmick, det är normalt yteffektivare med rektangulära hus och därav mer klimatsmart
Ur isoleringhänseende och energieffektivitet är ett hus med så liten omslutande yta bäst, det blir alltså en sfär. Men eftersom vi lever i värld med räta vinklar är det ju lättare att möblera kvadratiska rum. Ett runt hus kräver givetvis mindre energi att värma upp än ett kvadratiskt i förhållande till golvyta.
