Laga puts på hus från 1929
Renoveringsnovis
· Östergötland
· 53 inlägg
Hej,
Vi har ett putsat hus från 1929 där stommen består av stående plank. Efter att vi upptäckte en skada på syllstocken fick vi byta ut en knapp meter av den. Nu skulle jag vilja laga putsen som vi fick knacka bort, samt laga några mindre sprickor på andra delar av fasaden.
När jag knackade bort putsen satt det någon form av röda tegel plattor som underlag till putsen (under plattorna satt en papp på planket/syllen) men när jag försöker läsa på om puts så hittar jag inte något om dessa plattor. Någon som vet vad för typ av plattor detta kan vara och vart kan man få tag i nya?
Sedan undrar jag även hur jag borde tänka kring vilken färg jag ska måla med. I färghandeln testade de en liten bit jag knackat loss och trodde det översta färglagret var en akrylat färg, de tippsate om att använda en sillikon baserad färg, (tanken är att måla om hela huset när alla lagningar är klara). Är sillikon baserade färger bra? De påstod iaf att den var diffusions öppen men skulle det inte vara bättre att måla med en kalkfärg? Eller är det en dålig ide om de någon gång målat om med akrylat baserad färg.
/Anders
Vi har ett putsat hus från 1929 där stommen består av stående plank. Efter att vi upptäckte en skada på syllstocken fick vi byta ut en knapp meter av den. Nu skulle jag vilja laga putsen som vi fick knacka bort, samt laga några mindre sprickor på andra delar av fasaden.
När jag knackade bort putsen satt det någon form av röda tegel plattor som underlag till putsen (under plattorna satt en papp på planket/syllen) men när jag försöker läsa på om puts så hittar jag inte något om dessa plattor. Någon som vet vad för typ av plattor detta kan vara och vart kan man få tag i nya?
Sedan undrar jag även hur jag borde tänka kring vilken färg jag ska måla med. I färghandeln testade de en liten bit jag knackat loss och trodde det översta färglagret var en akrylat färg, de tippsate om att använda en sillikon baserad färg, (tanken är att måla om hela huset när alla lagningar är klara). Är sillikon baserade färger bra? De påstod iaf att den var diffusions öppen men skulle det inte vara bättre att måla med en kalkfärg? Eller är det en dålig ide om de någon gång målat om med akrylat baserad färg.
/Anders
Det är spiktegel du är ute efter.
Med tanke på årtalet och bilden så är uppbyggnaden och ytan antagligen plankvägg, förhydringspapp, spiktegel, kalkbruk, ärtsingel och kalkfärg.
Sen kan den ha målats med akrylat i ett senare skede vilket inte är optimalt för det underliggande. Kalkfärg är det bästa i detta läge, men fäster inte på akrylat. Ibland får man göra tekniska avsteg för att det inte ska kosta skjortan, men då är man ju medveten om det.
Vill ni inte fixa hela huset utan bara smådelar så kör med samma färg som resten av huset, men känn till risken och underhållsbehovet. Ibland är det billigare att "fortsätta göra fel".
Med tanke på årtalet och bilden så är uppbyggnaden och ytan antagligen plankvägg, förhydringspapp, spiktegel, kalkbruk, ärtsingel och kalkfärg.
Sen kan den ha målats med akrylat i ett senare skede vilket inte är optimalt för det underliggande. Kalkfärg är det bästa i detta läge, men fäster inte på akrylat. Ibland får man göra tekniska avsteg för att det inte ska kosta skjortan, men då är man ju medveten om det.
Vill ni inte fixa hela huset utan bara smådelar så kör med samma färg som resten av huset, men känn till risken och underhållsbehovet. Ibland är det billigare att "fortsätta göra fel".
Framför allt så skall det vara rent kalkbruk utan cementtillsats. Alla "kalkbruk" som säljs färdigblandade har cementtillsats och de flesta yrkesmän vägrar att befatta sig med rent kalkbruk för att det är tidskrävande.
Om man putsar med modernt kalkcementbruk på trä så brukar resultatet bli att man får riva upp väggen och byta allt trävirke.
Om man putsar med modernt kalkcementbruk på trä så brukar resultatet bli att man får riva upp väggen och byta allt trävirke.
Jag är ledsen, men där har ni faktiskt fel. Alla stora tillverkare av bruk jobbar även för byggnadsvård av Sveriges kulturarv dvs. tillverkar rena kalkbruk och det finns murare som jobbar med dessa byggnader.heimlaga skrev:
Det finns ju en möjlighet att era stora tillverkare i Sverige är annorlunda men då vi letade efter lämpligt bruk här i Finland för cirka 5 år sedan så visade det sig att när man började läsa finstilta produktspecifikationer så innehöll alla "kalkbruk" vi tittade på mer eller mindre cement. Trots braskande reklam om kulturvärden och tradition.ktm250 skrev:
Den enda yrkesmannen vi hittade som hade minsta kunskap om och intresse av kalkbruk han fyllde 90 i fjol och slutade mura för länge sedan men han var hygglig och gav oss en del råd på vägen. Senast han hade arbetat med rent kalkbruk var då han var ung murarlärling. Rimligtvis måste det ha varit strax efter kriget.
En kamrat hade nämligen gjort misstaget att putsa med kalkcementbruk efter att han hade bytt syllen på sitt trähus från 40-talet. 15 år senare var allt trävirket nedtill på huset ruttet eller mögligt. Vi blev tvungna att byta så gott som allt trävirke nedanför underkanten på fönstren runt hela huset och putsa om med ordentligt bruk.
Vi köpte torrsläckt kalk (byggkalk) i säckar och hämtade sand ur byns samfällda sandtag och siktade sanden själva så vi fick rätta grovleken som är något grövre än modern köpt mursand. Vi våtsläckte kalken ordentligt och putsade själva. Grundning och utstockning med grövre hemsiktad sand och ett tunt utskikt med finare köpt mursand.
Vi lärde oss hantverket från början till slut. Resultatet blev fullgott utom på två små fläckar där vi gjorde nybörjarmisstag.
Målarkalk har olika slags kalkputser utan cement. Du kan få rådgivning också om vilket som är det mest lämpliga. Putsen ska ju helst likna den befintliga och absolut inte vara hårdare. Kan ge råd om färger också som passar underlaget.
Den här tråden är högaktuell för mig, då vi står i färd med att putsa om vårt hus från -33 med plankstomme.
Några saker som förbryllar mig:
Enligt muraren som ska göra jobbet är huset putsat med kalkcementputs nu, och så vitt man kan se är det originalputsen. Han konstaterade att det är kalkcementputs genom att bokstavligen smaka på putsen. Men även om kalkcementputs fanns -33, så blev det inte vanligt förrän något decennium senare. Så antingen har han fel, eller så var de tidigt ute när de byggde kåken.
Är problemet med kalkcementputs att det andas sämre? Är det inträngande fukt som är problemet, eller är det fukt inifrån kåken?
Det här skulle kunna förklara en märklighet i konstruktionen som jag funderat över. Från plankstommen och utåt ser det ut som följer: plankstomme, papp, stående glesa reglar, liggande brädor med någon cm mellanrum, sedan revetering (vass, nät, puts). Dvs det finns en luftspalt bakom putsen.
Visste de redan -33 att kalkcementputs andas sämre och därför byggde med luftspalt? Att det helt enkelt är kalkcementputsen som är anledningen till att de valt att bygga på detta sätt, och luftspalten som räddat huset under alla år?
Några saker som förbryllar mig:
Enligt muraren som ska göra jobbet är huset putsat med kalkcementputs nu, och så vitt man kan se är det originalputsen. Han konstaterade att det är kalkcementputs genom att bokstavligen smaka på putsen. Men även om kalkcementputs fanns -33, så blev det inte vanligt förrän något decennium senare. Så antingen har han fel, eller så var de tidigt ute när de byggde kåken.
Är problemet med kalkcementputs att det andas sämre? Är det inträngande fukt som är problemet, eller är det fukt inifrån kåken?
Det här skulle kunna förklara en märklighet i konstruktionen som jag funderat över. Från plankstommen och utåt ser det ut som följer: plankstomme, papp, stående glesa reglar, liggande brädor med någon cm mellanrum, sedan revetering (vass, nät, puts). Dvs det finns en luftspalt bakom putsen.
Visste de redan -33 att kalkcementputs andas sämre och därför byggde med luftspalt? Att det helt enkelt är kalkcementputsen som är anledningen till att de valt att bygga på detta sätt, och luftspalten som räddat huset under alla år?
Jag skulle nog säga att det ev. är hydrauliskt kalkbruk. Det var den "smutsiga" kalken man fick fram som var lite hårdare än den rena luftkalken. Cementen gjorde sitt intåg efter kriget. Innan det gick i princip all cement till armén.bakterie skrev:
Man putsar aldrig direkt på trä. Det är det förhydringspappen är till för. Att skydda trät. Vassmattan är putsbäraren liksom spikteglet. Anledningen till att använda kalkbruk ev. hydrauliskt kalkbruk är flexibiliteten. Ju högre putsklass ju hårdare bruk och därmed mindre flex. Riktigt hårt betyder också oflexibelt och skört.
Har man ett reveterat hus idag och ska göra om så tycker jag att man även kan fundera på att ev. tilläggsisolera i samma veva. Viktigt är dock att man då väljer ett rörligt system med tjockputs för att inte slå in den gamla trästommen i ett tätt skikt och bibehålla flexningen.
KC-puts andas liksom kalkputs, men självklart saktare pga cementen. Ju mer cement ju tätare, men det betyder ju också långsammare uppsugning av vatten. All mineralisk puts suger vatten, men när den är mättad så rinner resten bara på ytan och sen torkar den ut vid bättre väderlek.
Jag tycker ni båda ska läsa lite här:
http://www.weber.se/fasad-puts-och-...-putssystem/puts-utan-isolering/kalkbruk.html
Cement användes allmänt till stenfötter redan på 1920-talet och till pissbaljor och betonggolv i fähus åtminstone sedan ungefär 1910.
Kalkcementbruk som fasadputs verkar dock i stort sett vara en efterkrigstida företeelse. I Finland var man tvungna att hushålla med cement en bit in på 50-talet eftersom så mycket skulle byggas upp efter kriget så det blev brist.
Kalkcementputs andas visserligen men inte alls tillräckligt. I äldre hus finns ju ingen plast fuktspärr på väggens insida så det är relativt stora mängder fukt som skall vandra genom putsen och ut. Cementen fyller ut de grova porerna i kalkputs och hindrar fukten att vandra utåt.
Jag kan intyga att min kamrat hade använt förhydningspapp bakom kalkcementputsen. Jag kan också intyga att putsen var fri från sprickor.
Förhydningspappen syntes tydligt i hålen mellan de sönderruttnade snedbräderna då vi öppnade väggen inifrån i samband med en mindre renovering inomhus och upptäckte skadan. På den sönderruttnade snedbrädningen växte tjockt vitt mögel och yttre delen av syllen och väggstolparna var alldeles svarta och mjukruttna.
Kalkcementputsens fina porer för också att regnvatten gärna sugs inåt i putsen. Ju finare porer destu större kapillärsugning. Skall man få fukten att stanna på ytan borde man i teorin använda grovporösare bruk i de två första påslagen och finporösare i det sista. Det försökte vi åstadkomma genom att använda grov sand i de två första påslagen och vanlig köpt mursand i det sista. Så som folk gjorde förr.
Jag har läst webers sidor mer än en gång och de talar bara om "hydraulisk kalk". Såvitt vi kunde forska fram då för 5 år sedan betyder "hydraulisk kalk" i dagens värld torrsläckt kalk med cementtillsats i alla fall i alla de bruk vi övervägde att använda. Med andra ord ett finporöst bruk som är direkt olämpligt för gammaldags trähus.
Därför blandade vi eget traditionellt kalkbruk på våtsläckt kalk och sand.
Vad jag vet har de motsvarande problem i Visby nu med cementhaltig puts som äter upp de gamla skiftesverkshusen.
Kalkcementbruk som fasadputs verkar dock i stort sett vara en efterkrigstida företeelse. I Finland var man tvungna att hushålla med cement en bit in på 50-talet eftersom så mycket skulle byggas upp efter kriget så det blev brist.
Kalkcementputs andas visserligen men inte alls tillräckligt. I äldre hus finns ju ingen plast fuktspärr på väggens insida så det är relativt stora mängder fukt som skall vandra genom putsen och ut. Cementen fyller ut de grova porerna i kalkputs och hindrar fukten att vandra utåt.
Jag kan intyga att min kamrat hade använt förhydningspapp bakom kalkcementputsen. Jag kan också intyga att putsen var fri från sprickor.
Förhydningspappen syntes tydligt i hålen mellan de sönderruttnade snedbräderna då vi öppnade väggen inifrån i samband med en mindre renovering inomhus och upptäckte skadan. På den sönderruttnade snedbrädningen växte tjockt vitt mögel och yttre delen av syllen och väggstolparna var alldeles svarta och mjukruttna.
Kalkcementputsens fina porer för också att regnvatten gärna sugs inåt i putsen. Ju finare porer destu större kapillärsugning. Skall man få fukten att stanna på ytan borde man i teorin använda grovporösare bruk i de två första påslagen och finporösare i det sista. Det försökte vi åstadkomma genom att använda grov sand i de två första påslagen och vanlig köpt mursand i det sista. Så som folk gjorde förr.
Jag har läst webers sidor mer än en gång och de talar bara om "hydraulisk kalk". Såvitt vi kunde forska fram då för 5 år sedan betyder "hydraulisk kalk" i dagens värld torrsläckt kalk med cementtillsats i alla fall i alla de bruk vi övervägde att använda. Med andra ord ett finporöst bruk som är direkt olämpligt för gammaldags trähus.
Därför blandade vi eget traditionellt kalkbruk på våtsläckt kalk och sand.
Vad jag vet har de motsvarande problem i Visby nu med cementhaltig puts som äter upp de gamla skiftesverkshusen.
Nej Heimlaga, det stämmer inte. Om bruket kallas för rent hydrauliskt kalkbruk så är det ett rent hydrauliskt kalkbruk. Ett exempel: NHL St Astier från Målarkalk.
http://www.malarkalk.se/produkter/kalkbruk/nhl-bruk_stastier/
Titta gärna i Målarkalks övriga sortiment också. Kan du hitta ett enda bruk som marknadsförs som rent kalkbruk men där det finstilta talar om tillsatt cement ska jag äta upp en gammal hatt.
http://www.malarkalk.se/produkter/kalkbruk/nhl-bruk_stastier/
Titta gärna i Målarkalks övriga sortiment också. Kan du hitta ett enda bruk som marknadsförs som rent kalkbruk men där det finstilta talar om tillsatt cement ska jag äta upp en gammal hatt.
Och till er som har gamla putsade hus: här är radioinslaget som handlar om risken med att använda kc-puts (handlar om Visby gamla stad)
http://t.sr.se/1QgPr1W
Och såhär kan du själv testa vad för slags puts du har på huset:
https://www.youtube.com/watch?v=mVRGkEoD2PA&feature=youtu.be
http://t.sr.se/1QgPr1W
Och såhär kan du själv testa vad för slags puts du har på huset:
https://www.youtube.com/watch?v=mVRGkEoD2PA&feature=youtu.be
Redigerat:
Renoveringsnovis
· Östergötland
· 53 inlägg
Tack för alla svar och tipps. Jag får åka förbi någon byggnavsvårdsbutik och fråga om viken puts jag borde ha.
Angående spiktegel var kan man köpa det? Jag frågade på XL bygg men de var mest vana vid att man ville riva bort spiktegel inte sätta nytt så det skulle isf krävas speciell beställning.
Vad är problemet med att de har använt akrylat? Är det något jag borde oroa mig för eller bara måla över med kalk- alt silikonfärg?
Ska även testa ättika tippset, iaf på delar där jag ser att de har varit på och lagat putsen tidigare.
Angående spiktegel var kan man köpa det? Jag frågade på XL bygg men de var mest vana vid att man ville riva bort spiktegel inte sätta nytt så det skulle isf krävas speciell beställning.
Vad är problemet med att de har använt akrylat? Är det något jag borde oroa mig för eller bara måla över med kalk- alt silikonfärg?
Ska även testa ättika tippset, iaf på delar där jag ser att de har varit på och lagat putsen tidigare.
Alla stora tillverkare av bruk kan tillhandahålla alla bruksklasser från A-E. Bara att välja vad man vill ha och köpa.
