Läckande avlopp
Hej,
Avloppsvatten från attefallshuset började läcka från skarven. Går ett rör i ett dike, och röret får stöd av en ställning i trä, som känns dumt. Är det brukligt att göra som på bilden? Det känns lite amatörmässigt och kortsiktigt ut. Problemet lär komma tillbaka om jag bara återställer..
Entrepenören kommer imorgon, vill ha lite kött på benen så det inte bar blir enen quick fix.
Avloppsvatten från attefallshuset började läcka från skarven. Går ett rör i ett dike, och röret får stöd av en ställning i trä, som känns dumt. Är det brukligt att göra som på bilden? Det känns lite amatörmässigt och kortsiktigt ut. Problemet lär komma tillbaka om jag bara återställer..
Entrepenören kommer imorgon, vill ha lite kött på benen så det inte bar blir enen quick fix.
Medlem
· Västra götalands län
· 241 inlägg
Det där är absolut INTE ok!
När är detta gjort?
Rören ligger för grunt = kan komma att frysa på vintern
Träställningen ska väck, och istället ska en geotextil (duk) läggas i botten av rörgraven för att sedan fyllas på med rörgravsgrus (typ 0/18) som sedan packas i erforderligt fall. Efter detta kan rören läggas. sedan ska skyddsfyllning utföras runt rören. Först efter detta är det ok!
Entreprenören ska åtgärda alltihop. KLÅPARE!
När är detta gjort?
Rören ligger för grunt = kan komma att frysa på vintern
Träställningen ska väck, och istället ska en geotextil (duk) läggas i botten av rörgraven för att sedan fyllas på med rörgravsgrus (typ 0/18) som sedan packas i erforderligt fall. Efter detta kan rören läggas. sedan ska skyddsfyllning utföras runt rören. Först efter detta är det ok!
Entreprenören ska åtgärda alltihop. KLÅPARE!
Tack! Det var ett år sedan. Har inte alls varit delaktig, eller kontrollerat något. Hur djupt ska det ligga? Blir ett ganska stort projekt om allt ska grävas upp och åtgärdas, och entrepenören är tyvärr inte den lättaste att ha att göra med.
Stå på dig mot entreprenören. Det där är helt åt helvete. Lite marktryck på det där så kommer läckaget igen. Eller så får du en v-skarv någonstans och det blir stop. Stort projekt är skitsamma. Entreprenören som får fixa och återställa. Du ska ha full bäring under rören.
Apropå djupet så kollar man hur djupt anslutningen är samt hur högt början ligger. Sen sköter fallet över sträckan djupet.
Apropå djupet så kollar man hur djupt anslutningen är samt hur högt början ligger. Sen sköter fallet över sträckan djupet.
Redigerat:
2/3 till avloppet är det djupt grävt och singel runt. Men sista tredjedelen ser ut såhär. Under diket är det berg som troligtvis måste bilas bort då. Hur djupt skaska det vara och vilke fall krävs?
Aha.
Om det är berg under kanske du inte vill betala för sprängning och då är grund läggning enda alternativet. Troligen kommer rören inte att frysa, det krävs rejält med kyla för att övervinna markvärmen. Ett vanligt markavloppsrör är inte alls lika känsligt som svenska barn, utan det kan bäddas ner i nästan vad som helst sålänge det inte är något vasst. Stöttandet med den liggande plankan är naturligtvis åt skogen såvida de inte även packat fylle under röret hela längd.
Summa sumarum:
Hade firman gjort enligt reglerna hade räkningen blivit därefter.
Staffan
P.S.
Minimifall är en cm per m. Bäst att stämma i bäcken och tillägga -något maximifall finns inte.
Om det är berg under kanske du inte vill betala för sprängning och då är grund läggning enda alternativet. Troligen kommer rören inte att frysa, det krävs rejält med kyla för att övervinna markvärmen. Ett vanligt markavloppsrör är inte alls lika känsligt som svenska barn, utan det kan bäddas ner i nästan vad som helst sålänge det inte är något vasst. Stöttandet med den liggande plankan är naturligtvis åt skogen såvida de inte även packat fylle under röret hela längd.
Summa sumarum:
Hade firman gjort enligt reglerna hade räkningen blivit därefter.
Staffan
P.S.
Minimifall är en cm per m. Bäst att stämma i bäcken och tillägga -något maximifall finns inte.
Redigerat:
Att spränga blir ju omfattande och, men om det är det som krävs så borde det kanske åtgärdas. Men det minsta är väl att göra som Sandwish11 föreslog, och inte stötta med planka och jord.
Medlem
· Västra götalands län
· 241 inlägg
Som sagt, det är en rejäl "quick fix" entreprenören har gjort.
Se till att dom gör ett riktigt arbete med allt vad det innebär..
I dalarna tror jag att "frostfritt" djup ligger på ca 1.2m
Är berg i vägen för att komma ner till erforderligt djup så beror det på vad som ingår i entreprenörens offert.
Se till att dom åtgärdar detta. Inte ok!
Se till att dom gör ett riktigt arbete med allt vad det innebär..
I dalarna tror jag att "frostfritt" djup ligger på ca 1.2m
Är berg i vägen för att komma ner till erforderligt djup så beror det på vad som ingår i entreprenörens offert.
Se till att dom åtgärdar detta. Inte ok!
Mycket märklig rörläggning ska jag säga. Det är nog faktiskt det värsta jag har sett och jag har ändå sett en del märkliga lösningar genom åren.
1. Frostfritt som nämns här ovan behövs inte för avlopp med självfall eftersom det inte står nåt vatten stilla i sådana rör. Och till skillnad från vattenledningar så är ju en del av det som spolas ut i avlopp varmt eller till och med mycket varmt. Typ vatten från tvättmaskinen.
Jag har lagt rör bara några dm under mark pga berg och det har inte frusit. Detta i Mälardalen.
Men det är ju naturligtvis att föredra att få ner rören på frostfritt men alltså inte nödvändigt.
2. Någon sa att det inte finns någon gräns för hur mycket fall man ska ha. Fel. Fallet ska vara tio promille (dvs en cm/m ) för avlopp med WC. Mindre kan man kanske i nödfall ha men det är trassligt att lägga några längre sträckor med så lite fall utan att få nån snutt med bakfall. Och mer ska man EGENTLIGEN inte ha eftersom det ökar risken för stopp i rören eftersom man då riskerar att vattnet rinner före skiten och muggpappret. Men det brukar oftast fungera ändå, även med relativt mycket fall, även på längre sträckor. Tomterna ser ju ut som dom gör så ibland måste man ju i vissa avseenden frångå dom regler som finns avseende fall.
För BDT respektive efter slamavskiljare gäller minimum fem promille.
3. Geotextil i botten nämndes. Behövs endast om det är oerhört dåligt material i botten och det ser det inte ut att vara. Jag avser alltså i princip blålera och då menar jag blålera, inte vanlig lerjord som av amatörer ofta felaktigt kallas för blålera. Däremot är det rätt att fylla med kross (0-18, 0-30 eller vad man nu har) och packa upp till rören.
Att man inte kan fylla det där med schaktmassor beror på att dessa inte räknas som packningsbara. Undantaget är då om man är i en grusås och har massor som inte innehåller någon avtäckning. Naturgruset är alltså packningsbart men det är inte avtäckningen (matjord, rötter med mer).
Packa på rätt sätt:
Eftersom man antagligen inte kommer ned mer nåt större än en 90 kg rundpadda så får man EGENTLIGEN inte fylla mer än max en dm innan man packar. Materialet BÖR vattnas innan man packar, inte bara för dammbindning men även för att det blir hårdare om det är fuktigt. Sen ska det packas minst sex överfarter. Tio (!) överfarter om det är torrt. Egentligen ska man alternera väderstreck (riktning) mellan varje överfart men det blir ju rätt svårt i ett rörschakt.
Där får man helt enkelt köra fram och tillbaks.
Allt detta finns att läsa i AMA Anläggning och entreprenören som har gjort det här är väl läskunnig?
AMA är alltså det regelverk som sakkunnig stödjer sig på när ett sånt här ärende hamnar i tingsrätten.
Man kan tumma en del på ovanstående om man har lite tillgodo på fallet men ligger man illa till på den punkten så får man sannerligen inte slarva för mycket.
4. "Singel runt" nämndes. Singel (om den nu verkligen är det) duger som skyddsfyllning på måttliga djup om det inte är belastat av trafik. Däremot känns det tveksamt om det är djupt eller högt belastat.
Och singel ska inte ligga under rören om det inte är bra mark under singlet och ganska måttligt förläggningsdjup. Det här har att göra dels med att singlet inte blir lika stadigt som riktig skyddsfyllning och dels med att singel i kombination med dålig mark kan innebära mer eftersjunk eftersom det är en massa luft i singlet.
5. Skyddsfyllning per definition enligt AMA Anläggning är 0-8 mm. Observera nollan som särskiljer mot singlet.
Men leverantörens anvisningar smäller alltid högre än AMA, ex vis anger Uponor för sina rör att man kan fylla med upp till 20 mm skarpkantat eller 30 mm rundkantat. Det gör att 0-18 kross är ok och det är alldeles ypperligt eftersom skyddsfyll eftersom det blir ganska hårt runt rören. Kom ihåg att det är sidostödet som är det viktigaste för rören när det blir lite djupare schakt. Det är det som avgör om röret klarar tryck uppifrån.
6. Har det gjorts någon rensbrunn utanför huset? Det ska det vara, annars är det fel enligt BBR. Och är det lång sträcka ska det vara rensbrunnar på vägen också. Har inte längden i huvudet men jag tror det ska vara rensbrunn var 30:e meter.
Troligen har entreprenören börjat gräva det här djupet ut från huset och sen stött på berg och då fått lov att lägga rören ytligare men då inte fyllt upp på rätt sätt där han från början grävde djupare. Jävla fuskjobb! Quick and dirty! Men det var säkert billigt.
Och såna här ska vi som är seriösa behöva konkurrera med!
Har det varit jag som har gjort det här så har kostnader för berg varit reserverade i kontraktet med kunden, antingen skjutning av rörgrav eller extra uppfyllning där det blev djupare grävt från början. Då har det inte blivit någon reklamation. Då har avloppet fungerat som det ska.
Det här jobbet är inte fackmannamässigt utfört och ska därför reklameras i enlighet med Konsumenttjänstlagen. Om den som gjort det inte vill ta reklamation så rekommenderar jag en besiktning av oberoende sakkunnig, dvs en riktig besiktningsman. Säg till "entreprenören" (citationstecknen eftersom den som gjort det inte borde få kalla sig entreprenör) att du står för besiktningskostnaden om besiktningsmannen godkänner det gjorda arbetet. Om besiktningsmannen däremot underkänner jobbet så får entreprenören stå för besiktningen. Jag är ganska säker på att man har stöd för detta i Konsumenttjänstlagen men jag överlåter åt TS att kolla detta.
1. Frostfritt som nämns här ovan behövs inte för avlopp med självfall eftersom det inte står nåt vatten stilla i sådana rör. Och till skillnad från vattenledningar så är ju en del av det som spolas ut i avlopp varmt eller till och med mycket varmt. Typ vatten från tvättmaskinen.
Jag har lagt rör bara några dm under mark pga berg och det har inte frusit. Detta i Mälardalen.
Men det är ju naturligtvis att föredra att få ner rören på frostfritt men alltså inte nödvändigt.
2. Någon sa att det inte finns någon gräns för hur mycket fall man ska ha. Fel. Fallet ska vara tio promille (dvs en cm/m ) för avlopp med WC. Mindre kan man kanske i nödfall ha men det är trassligt att lägga några längre sträckor med så lite fall utan att få nån snutt med bakfall. Och mer ska man EGENTLIGEN inte ha eftersom det ökar risken för stopp i rören eftersom man då riskerar att vattnet rinner före skiten och muggpappret. Men det brukar oftast fungera ändå, även med relativt mycket fall, även på längre sträckor. Tomterna ser ju ut som dom gör så ibland måste man ju i vissa avseenden frångå dom regler som finns avseende fall.
För BDT respektive efter slamavskiljare gäller minimum fem promille.
3. Geotextil i botten nämndes. Behövs endast om det är oerhört dåligt material i botten och det ser det inte ut att vara. Jag avser alltså i princip blålera och då menar jag blålera, inte vanlig lerjord som av amatörer ofta felaktigt kallas för blålera. Däremot är det rätt att fylla med kross (0-18, 0-30 eller vad man nu har) och packa upp till rören.
Att man inte kan fylla det där med schaktmassor beror på att dessa inte räknas som packningsbara. Undantaget är då om man är i en grusås och har massor som inte innehåller någon avtäckning. Naturgruset är alltså packningsbart men det är inte avtäckningen (matjord, rötter med mer).
Packa på rätt sätt:
Eftersom man antagligen inte kommer ned mer nåt större än en 90 kg rundpadda så får man EGENTLIGEN inte fylla mer än max en dm innan man packar. Materialet BÖR vattnas innan man packar, inte bara för dammbindning men även för att det blir hårdare om det är fuktigt. Sen ska det packas minst sex överfarter. Tio (!) överfarter om det är torrt. Egentligen ska man alternera väderstreck (riktning) mellan varje överfart men det blir ju rätt svårt i ett rörschakt.
Där får man helt enkelt köra fram och tillbaks.Allt detta finns att läsa i AMA Anläggning och entreprenören som har gjort det här är väl läskunnig?
AMA är alltså det regelverk som sakkunnig stödjer sig på när ett sånt här ärende hamnar i tingsrätten.
Man kan tumma en del på ovanstående om man har lite tillgodo på fallet men ligger man illa till på den punkten så får man sannerligen inte slarva för mycket.
4. "Singel runt" nämndes. Singel (om den nu verkligen är det) duger som skyddsfyllning på måttliga djup om det inte är belastat av trafik. Däremot känns det tveksamt om det är djupt eller högt belastat.
Och singel ska inte ligga under rören om det inte är bra mark under singlet och ganska måttligt förläggningsdjup. Det här har att göra dels med att singlet inte blir lika stadigt som riktig skyddsfyllning och dels med att singel i kombination med dålig mark kan innebära mer eftersjunk eftersom det är en massa luft i singlet.
5. Skyddsfyllning per definition enligt AMA Anläggning är 0-8 mm. Observera nollan som särskiljer mot singlet.
Men leverantörens anvisningar smäller alltid högre än AMA, ex vis anger Uponor för sina rör att man kan fylla med upp till 20 mm skarpkantat eller 30 mm rundkantat. Det gör att 0-18 kross är ok och det är alldeles ypperligt eftersom skyddsfyll eftersom det blir ganska hårt runt rören. Kom ihåg att det är sidostödet som är det viktigaste för rören när det blir lite djupare schakt. Det är det som avgör om röret klarar tryck uppifrån.
6. Har det gjorts någon rensbrunn utanför huset? Det ska det vara, annars är det fel enligt BBR. Och är det lång sträcka ska det vara rensbrunnar på vägen också. Har inte längden i huvudet men jag tror det ska vara rensbrunn var 30:e meter.
Troligen har entreprenören börjat gräva det här djupet ut från huset och sen stött på berg och då fått lov att lägga rören ytligare men då inte fyllt upp på rätt sätt där han från början grävde djupare. Jävla fuskjobb! Quick and dirty! Men det var säkert billigt.
Och såna här ska vi som är seriösa behöva konkurrera med!
Har det varit jag som har gjort det här så har kostnader för berg varit reserverade i kontraktet med kunden, antingen skjutning av rörgrav eller extra uppfyllning där det blev djupare grävt från början. Då har det inte blivit någon reklamation. Då har avloppet fungerat som det ska.
Det här jobbet är inte fackmannamässigt utfört och ska därför reklameras i enlighet med Konsumenttjänstlagen. Om den som gjort det inte vill ta reklamation så rekommenderar jag en besiktning av oberoende sakkunnig, dvs en riktig besiktningsman. Säg till "entreprenören" (citationstecknen eftersom den som gjort det inte borde få kalla sig entreprenör) att du står för besiktningskostnaden om besiktningsmannen godkänner det gjorda arbetet. Om besiktningsmannen däremot underkänner jobbet så får entreprenören stå för besiktningen. Jag är ganska säker på att man har stöd för detta i Konsumenttjänstlagen men jag överlåter åt TS att kolla detta.
Ständigt detta fall om fall som fallerar.
Du kan med gott samvete ignorera regeln som säger dittan och dattan om promillen, för i praktiken räcker det att du följer uppmaningen att röret skall luta minst 1%, så har du ditt på det torra. Fördelen med brantare fall är att det inte är lika noga med mätandet eller underlaget. Hypotesen att större fall orsakar stopp är just bara en hypotes, verkligheten är att det ytterst sällan blir stopp i ett "friskt" avlopp, oberoende av hur mycket det lutar. Blir det stopp är det orsakat av stora mängder fett, inträngande rötter, främmande föremål eller sättningar så det bildas en svacka. Men, ju brantare fall, desto mindre risk för svackor! Spolbrunnsavståndet är/var fyrtio meter (regel från sjuttiotalet).
Mitt påstående grundar jag på egen erfarenhet som fd. rörläggare samt samtal med allehanda avloppsägare och rörläggarkompisar. Just de sistnämnda svarar med hjärtliga skratt och svordomar att "maxfallregeln" är det dummaste dom hört!
Staffan
Du kan med gott samvete ignorera regeln som säger dittan och dattan om promillen, för i praktiken räcker det att du följer uppmaningen att röret skall luta minst 1%, så har du ditt på det torra. Fördelen med brantare fall är att det inte är lika noga med mätandet eller underlaget. Hypotesen att större fall orsakar stopp är just bara en hypotes, verkligheten är att det ytterst sällan blir stopp i ett "friskt" avlopp, oberoende av hur mycket det lutar. Blir det stopp är det orsakat av stora mängder fett, inträngande rötter, främmande föremål eller sättningar så det bildas en svacka. Men, ju brantare fall, desto mindre risk för svackor! Spolbrunnsavståndet är/var fyrtio meter (regel från sjuttiotalet).
Mitt påstående grundar jag på egen erfarenhet som fd. rörläggare samt samtal med allehanda avloppsägare och rörläggarkompisar. Just de sistnämnda svarar med hjärtliga skratt och svordomar att "maxfallregeln" är det dummaste dom hört!
Staffan