Det är då bra i en panna med tryckande fläkt att ha en väl dimensionerad och kalibrerad dragbegränsare av bra kvalitet som reglerar det ökande draget, då förbränningen och rökgastempen stiger. Då gör skorstenen och dragbegränsaren det som sugfläkten gör. Begränsar flödet genom pannan.
Ja det är ett måste, men tyvärr så varierar ju undertrycket (draget) en hel del trots dragbegränsaren. Jag har sett siffror på undertryck när luckan precis öppnar och när den står helt öppen. Skulle man få det perfekt krävs mer än mekanik.
Men allt detta insåg man för 30 år sen när sugfläktar började användas. Nu finns det nästan inga pannor med tryckande fläkt kvar.
Men allt detta insåg man för 30 år sen när sugfläktar började användas. Nu finns det nästan inga pannor med tryckande fläkt kvar.
Bosse_A skrev:
I detta fallet mäts det genom 3st givare i acktanken.
Man börjar med att ställa in drift temp på pannan tex. 80*
när sedan givaren nr.2 (i mitten på tanken) är 80* övergår pannan
till lägsta effekt skulle detta värde sedan sjunka till tex. 65* ökar pannan effekten så att den tillverkar samma mängd energi som går åt.
I parktiken funkar detta inte riktigt lika bra som i teorin pga effekten endast kan variera mella tex. 50kW till 20kW, och oftast är ju även 20kW för mycke.
Dom andra givarna visar temp och tillsammans (alla 3st) visar dom
laddningen av tanken i %.
Och har man tryckande fläkter (flis) sitter det oftast även en sugfläkt för att säkerställa rätt drag genom pannan.Matss skrev:
Går man upp till störra anläggningar finns det ALLTID sugfläktar (rökgasfläktar) för att erhålla undertryck i eldstaden.
Åskar !
Kanske en sådan här du letar efter
http://www.tequipment.net/pdf/Bacharach/draft_datasheet.pdf
Kanske en sådan här du letar efter
http://www.tequipment.net/pdf/Bacharach/draft_datasheet.pdf
Om draget genom primär täpps till kommer det att öka genom sekundär-
man får ett syreöverskott
med en "smart" styrning - primär normalt genom drag/undertryck "fördelning"-men om det uppstår ett överskott av syre ställer ett spjäll om och en fläkt startar och tillför mera luft
Eller så stänger man sekundär och på så sätt ökar draget genom primär -med något reducerad effekt --under en kortare tid?
Vilket av dessa som är att föredra vet jag inte båda kräver en aktiv styrning.
Ett sätt att undvika tilltäpp är att springan eller hålet är "korugerad" taggig i kanten även fast det samlas aska i dessa spår -försvinner askan lätt bort vid ev. täpp av springa/hål
Därför är det viktigt att hålla rent i botten inte för mycket aska -enligt handbok.
Jag visste att du är en av de smartaste på det härd^_^bMatss skrev:
Det här måste ju vara huvudet på spiken ifråga om skillnad på tryckande och sugande.
En sugande panna skapar ju ett konstant volymflöde ut genom rökkanalen, det här skiter ju en tryckande fläkt i den bara fortsätter att pytsa in luft. Och tillsammans med den ökade gasvolymen från dom förgasade vedpinnarna så blir det ju trafikstockning(trögare) i kanalen med tillhörande problem. Den sugande fläkten gör ju då att inkommande luft(pri och sek) minskas eftersom vedgasen tar större plats och därmed sänks temperaturen och avgasningen.
Kan det vara så enkelt?
Om det här stämmer så blir det tokigt med dragbegränsare också, den skulle då behöva variera sitt drag i takt med avgasningen av veden. Men utan den får man en panna som kanske blir lite okontrollerad.
Redigerat:
Som Matss flera gånger tidigare i tråden förklarat använder sugfläktspannor ofta en lite överdrivet kraftig fläkt. Denna kapacitet stryps sen bort i intagen av primär och sekundärluft. Detta ger som följd att det totala systemet ligger i en driftpunkt där några Pa hit eller dit i skorstensdrag är närmast försumbart.wodda skrev:
Alltså har man förutsägbarhet i hur mycket luft man tillför i stort oberoende av drag mm och kan lättare justera in eller låta en regulator sköta det med lambdasond odyl.
Givetvis skulle man kunna nå samma resultat med tryckande fläkt(ar) men då får man ju lägga tryckfall över en strypning vid utloppet från pannan.
Effekten av den "manliga" inrykningen i ett sånt fall borde avgöra saken till sugfläktens fördel.
Detta stämmer exakt på min Gaselle 70d^_^bGK100 skrev:
Öppnar jag vedluckan blottas en luftkanal ovanför vedinläggets öppning som är helt ostrypt och där sugs varje antydan till rök direkt ut i skorstenen.
När jag tänder pannan sätter jag för denna öppning och får då hela luftmängden att sugas ut genom keramikspringan. De två tidningar som ligger ovanpå tändveden brinner då med enorm fart och strax hör man hur blålågan tänder i förbränningsskålen och sedan fyller jag upp med ved och tar bort tätningen i rökspringan och stänger luckan. Därefter fördelar strypningarna primär- och sekundärluft.
Genom den kraftiga fläkten tar inte uppstartsförloppet mer än 5 minuter och jag kan lämna pannrummet.
Dock vill jag tillägga att pannans bruksanvisning inte anger detta uppstartsförlopp, utan detta har jag kommit fram till genom mina egna erfarenheter.
//Bosse
Blev en mycket bra och informativ tråd den här blev..Som Matss flera gånger tidigare i tråden förklarat använder sugfläktspannor ofta en lite överdrivet kraftig fläkt. Denna kapacitet stryps sen bort i intagen av primär och sekundärluft. Detta ger som följd att det totala systemet ligger i en driftpunkt där några Pa hit eller dit i skorstensdrag är närmast försumbart.
Alltså har man förutsägbarhet i hur mycket luft man tillför i stort oberoende av drag mm och kan lättare justera in eller låta en regulator sköta det med lambdasond odyl.
Givetvis skulle man kunna nå samma resultat med tryckande fläkt(ar) men då får man ju lägga tryckfall över en strypning vid utloppet från pannan.
Effekten av den "manliga" inrykningen i ett sånt fall borde avgöra saken till sugfläktens fördel.
Min skorsten är en 10m hög Isokern och har ett mycket bra drag i den 180 mm(diameter) runda pipan. Jag eldade idag innan jag åkte på jobbet och ställde då dragbegränsaren på 35-40 Pa samt att jag ställde ner den tryckande fläkten på lägsta fart. Strypte även lite på både sekundär- och primärspjällen eftersom rökgastempen blev lite väl hög. I övrigt brann det lungt och städat. Jag ska senare även prova att ta bort strypningen i toppen av skorstenen så den kan svälja mer "rök". Strypningen i skorstenstoppen satte jag dit för att dragbegränsaren stod vidöppen under vintern och tog in onödigt mycket luft via ventilationsöppningen. Blev så kallt i pannrummet. Sedan ska jag skaffa en dragmätare och kontrollera undertrycket i anläggningen. Jag har hela tiden trott att min mekaniska dragbegränsare (KW Z150) som sitter i sotluckan på skorstenen klarar att parera variationen och hålla ett konstant undertryck i panna och skorsten. Så nu Ruben på Transtemper, så ska din dragbegränsare och dess funktion synas in på bara skinnet.. Om jag har ett undertryck i panna och skorsten på ca 40 Pa (tror min Isokern klarar det) och stryper, justerar in, primär-/sekundärspjällen, så borde jag uppnå en driftfas som mer liknar den i en sugfläktspanna. Skåål!
Redigerat:
Ja en fredagskväll med en bira i näven och "Polacken" vid sin sida, det är livet det..wodda skrev:Så ska det låta
d^_^b. Ska skriva till Polimex och råda dem att kunderna bör mura upp en 15-20m hög Isokern-skorsten till Orlanpannorna. Då behövs varken tryckande eller sugande fläktar... Ska nu loda in dragbegränsaren noggrant åt båda hållen och köra den mot det största drag som skorstenen orkar med. Fläkten på lägsta fart (har ju redan en varvtalsregulator på den ) Samt strypa luftspjällen det som behövs.. Sista eldningen funkade förvånadsvärt bra trots grova inställningar på luftspjällen. Knappt man hörde fläkten men det var fullt ös på förbränningen..d^_^b Detta måste du prova wodda för du har väl också en hög Isokern, men med dubbla dragbegränsare...?
Redigerat: