Tjena Kallle.Kalle_odenplan skrev:Tack för era synpunkter.
Jag ringde upp Anticimex för att få en ungefärlig kostnad på vad de skulle ha för en sorbtionslösning. De var väldigt trevliga (och säljiga) på telefon. Deras avfuktare skulle minsan dra mycket mindre stöm än de från konkurenterna...
Priset för en komplett installation (enligt ovan) var mellan 40.000 och 45.000. 10.000 - 15.000 tusen mindre än OCAB!
Tack för hjälpen MangeH!
Dreame och MangeH fick mig verkligen att förstå att det är man själv som ska göra det.
Du frågar bl a hur marken ser ut under den gamla plasten. Jag har inte kollat där ännu då jag "får" huset först på
fredag. Jag gissar att det är jord blandat med lite byggskräp. Är det viktigt hur marken ser ut under plasten? Är det bättre att köpa tjock (10mm) värmeisolerande plast (än den som endast är ångtät)?
Det finns som bekant en hel del olika lösningar att välja mellan. Det är inte lätt att välja då miljön i källaren inte riktigt är klarlagd. (Ocab och Anticimex har iof. inga pronblem att välja.) Det enda som ligger till grund är en mätning som OCAB gjorde i septemer i år. (Fuktkvot i Bjälklagsbotten 15%, Relativ luftfuktighet i krypgrunden 73,6% vid 17,5 grader Celcius, RF ute 65,2 vid 17,8 grader Celcius.)
Jag tänkte, då jag är lite datornörd, monitorera fukthalt och temperatur i källaren över tiden med hjälp av prylar från www.hobby-boards.com. Deras fuktgivare med sensorn "HIH-4000-001" har en nogrannhet på +-3,5%...
Med detta på plats kan jag enkelt följa hur fuktigheten i torpargrunden varierar med klimatet ute och tiden. Sedan blir det intressant att göra en förbättring i taget och se hur det ändras.
(Det är inte varje dag man kan motivera nya prylinköp så enkelt!
En förklaring till varför OCABs offert ligger så högt i pris förklaras troligen av att ett accepterande av offerten var ett villkor för att kompensera mig för ett stort misstag i samband med besiktningen. Kompensationen var att byta ut möglig mineralull och asfa-board.
Hur OCAB slarvade när de besiktigade mitt hus kan ni läsa om på länken nedan.
[länk]
/Kalle
Både Ocab och Anticimex är ju själv även säljare så ur deras synpunkt så har man ju alltid problem.
Det där med att anticimex hävdar att deras avfuktare drar mindre el känner jag igen med. Bestämmer du dig för en avfuktare så titta på databladen istället för att lyssna på dem. Anticimex variant av avfuktare brukar vanligtvis vara en Corroventa och mailar du dem så skickar de dig gladligen en pdf med specifikation.
Innan jag bestämde mig för min lösning som jag har idag så hade jag anticimex hemma då det ingick en besikning i min hemförsäkring. Allt var normalt och de satte upp en fuktsensor som slog i taket efter en månad och de skickade en ny snubbe. Totalt okunnig som jag var då så blev man rädd när deras alfa sensor slagit i taket. Nu har jag ju hört att istort sett alla krypgrunder har dagar med riktigt hög luftfuktighet under sommaren.
Min grund såg fräsh ut annars. Huset är från 1974 och hade bra värden när man mätte i trät.
Anticimex skickade en ny snubbe och han hade bestämt sig redan innan vi klev ner i grunden att jag måste skaffa en avfuktare och vi skulle titta på det när vi kom upp.
Efter att han tittat på grunden hävdade han att jag hade nån typ av påväxt (såg ut som lite grus på ca en halv kvadrat dm. Man såg den endast om man lös med ficklampan längs botten. Så han hävdade att det var avfuktare som gällde.
Jag sa att jag funderat på en munters homedry eller en acetec för ca 15k. Direkt hävdade han att jag har en grund på över 300 kubik så jag behöver deras. Jag sa att några 300 kubik är den inte, snarare 120 kanske. ´
Inte ens när jag förklarade att huset var på 110 kvadrat och inte ens frugan på 1.60 kan stå någon stans där nere så gav han med sig för han hade mätt.
Sen kom han till argumentet ang elförbrukningen. Han menade på att jo en munters för 15k klarar av att avfukta din grund men den är klenare än våran så du tjänar in mellanskillnaden upp till 40k på ett par år i elförbrukning.
Jag sa åt honom att jag melllanskillnaden är två års förbrukning av el för mitt hushåll men han menade på att ok, två kanske var att ta i men 3-4 års förbrukning så...
Med facit på hand så kan jag säga att min avfuktare har dragit ca 700 kw/h i år. Jag upplever dock att golven är varmare sen jag satte igen ventilerna så jag är inte säker på att jag eg förlorar så mycket när jag behöver mindre värme på vintern.
Jag vill dock påpeka att mina förslag bygger på användandet av vanlig kondensavfuktare. Installation av sorptionsavfuktare verkar betydligt mer komplicerat då luft skall föras in och ut ur grunden.Kalle_odenplan skrev:
Markens typ har förmodligen betydelse för vilken metod som är ok att använda. Själv har jag väldränerande singel så för mig fungerar en kondensavfuktare jättebra. Har man jord eller lera kanske det finns risk för lukt upp i huset och därav är väl sorptionsavfuktaren ett bättre val (detta är endast mina egna antaganden dock!).
/ d
Hmm knepigare säljare det finns.
Några reflektioner efter ha läst igenom de olika inläggen sedan jag skrev sist.
Jag är övertygad om att princip alla tillverkare kan påvisa att just deras produkt är energisnålare. Jag hörde precis samma när jag skulle skaffa mig min. Var i kontakt med Corrveta och oj så bra deras produkt var. Sedan var jag i kontakt med Munters och de kunde påvisa med dokument att just under de förhållanden som råder i krypgrund (temperaturvariationer och luftfuktighet) så var deras produkt så mycket bättre. Men jag valde fuktkontrolls DA serie då jag tyckte mig kunna utläsa att de skulle vara ännu snålare.
Jag tror man blir lurad änns vad man gör
Att säljare har sagt till MangeH att den klena avfuktaren skulle dra så mycket mer ström än en kraftigare tror jag inte ett skvatt på. Spelar ingen större roll om man underdimensionerar med strömåtgång. Det är bara att se hur mycket de drar per avfuktad liter i samma förhållande. Tvärt om kan den större dra mer då den kommer ha fler start och stopp. Vad som istället är risk för är att en klenare inte klarar av att hålla ner fuktigheten när det är som fuktigast om den är underdimensionerad.
Jag har en stor grund. ca 235 m3 och det är för stort med homedry enligt dokument. Men efter ha kört med avfuktaren snart ett år så kan jag med säkerhet säga att det inte hade varit några problem med en homedry. Så jag råder att har ni inte enorma grunder så sätt in en homedry även om den är underdimensionerad och skulle det vara så att den inte räcker till under de värsta sommarmånaderna så komplettera med en kondensavfuktare för några tusen för att hjälpa till att ta toppen. Det blir billigare samt att när den behöver gå så är temperaturen och fuktigheten i grunden så hög att den förmodligen är driftsnålare än en sorptionsavfuktare.
När ute temperaturen sjunker kommer inte fuktbelastningen vara högre en att homedryn klarar det.
Några reflektioner efter ha läst igenom de olika inläggen sedan jag skrev sist.
Jag är övertygad om att princip alla tillverkare kan påvisa att just deras produkt är energisnålare. Jag hörde precis samma när jag skulle skaffa mig min. Var i kontakt med Corrveta och oj så bra deras produkt var. Sedan var jag i kontakt med Munters och de kunde påvisa med dokument att just under de förhållanden som råder i krypgrund (temperaturvariationer och luftfuktighet) så var deras produkt så mycket bättre. Men jag valde fuktkontrolls DA serie då jag tyckte mig kunna utläsa att de skulle vara ännu snålare.
Jag tror man blir lurad änns vad man gör
Att säljare har sagt till MangeH att den klena avfuktaren skulle dra så mycket mer ström än en kraftigare tror jag inte ett skvatt på. Spelar ingen större roll om man underdimensionerar med strömåtgång. Det är bara att se hur mycket de drar per avfuktad liter i samma förhållande. Tvärt om kan den större dra mer då den kommer ha fler start och stopp. Vad som istället är risk för är att en klenare inte klarar av att hålla ner fuktigheten när det är som fuktigast om den är underdimensionerad.
Jag har en stor grund. ca 235 m3 och det är för stort med homedry enligt dokument. Men efter ha kört med avfuktaren snart ett år så kan jag med säkerhet säga att det inte hade varit några problem med en homedry. Så jag råder att har ni inte enorma grunder så sätt in en homedry även om den är underdimensionerad och skulle det vara så att den inte räcker till under de värsta sommarmånaderna så komplettera med en kondensavfuktare för några tusen för att hjälpa till att ta toppen. Det blir billigare samt att när den behöver gå så är temperaturen och fuktigheten i grunden så hög att den förmodligen är driftsnålare än en sorptionsavfuktare.
När ute temperaturen sjunker kommer inte fuktbelastningen vara högre en att homedryn klarar det.
Du behöver inte tro det om du inte vill. Hans ordval var :"En så liten avfuktare får avfukta konstant. Det kommer att göra att du tjänar in elförbrukningen på ett par år om du går på våran kraftigare"Linnex skrev:
Jag har generellt sett bra förtroende för anticimex. Den besikningsman som var här första gången var mycket bra och vettig. Deras "expert på krypgrund" som de skickade när alfa sensorn slagit i botten var däremot ett riktig bottennapp. Uppenbart att han bara ville sälja från första början.
MangeH. Jag har en DA-320 på 1600-1800 W. Den klarar en grund på 320 kubik. En homedry klarar 150 kubik och drar runt 900W.
Skulle homdry gå på heltid och min på halvtid så skulle det alltså vara ungefär samma. Men avfuktarna drar mer el just vid start och stop mot avfuktat värde. Därför är det inte heller lönsamt att ha en för stor avfuktare och min har strypningsmöjlighet för att minimera start och stop.
Vad som är intressant är att kontrollera upp hur många kwh en avfuktare drar per liter om du skall ha koll på driftekonomin.
Om jag inte minns helt fel så klarar homdry drygt 9 liter om dygnet. Anticimex runt 11 för den lilla och 16 för den stora och min runt 18 liter per dygn. Kom dock inte ihåg vilken temperatur värdena var för.
Skulle homdry gå på heltid och min på halvtid så skulle det alltså vara ungefär samma. Men avfuktarna drar mer el just vid start och stop mot avfuktat värde. Därför är det inte heller lönsamt att ha en för stor avfuktare och min har strypningsmöjlighet för att minimera start och stop.
Vad som är intressant är att kontrollera upp hur många kwh en avfuktare drar per liter om du skall ha koll på driftekonomin.
Om jag inte minns helt fel så klarar homdry drygt 9 liter om dygnet. Anticimex runt 11 för den lilla och 16 för den stora och min runt 18 liter per dygn. Kom dock inte ihåg vilken temperatur värdena var för.
Glömde...
Jag ringde Corroventas tekniker (anticimex maskin) innan jag beslutade mig och pratade dimensionering. Han ansåg att 200 maskinen var för liten för mig och jag att skulle ta 500:an. Men han sa även att 200 var mer driftsnål än 500:an men tyvärr så skulle den alltså inte räcka. Driftsnål så menade han antal kWh/liter avfuktat vatten
Jag ringde Corroventas tekniker (anticimex maskin) innan jag beslutade mig och pratade dimensionering. Han ansåg att 200 maskinen var för liten för mig och jag att skulle ta 500:an. Men han sa även att 200 var mer driftsnål än 500:an men tyvärr så skulle den alltså inte räcka. Driftsnål så menade han antal kWh/liter avfuktat vatten
Mäterställning 2862, Motsvarar 4,86 KWh/dygn sedan 10/11. Temperatur i grunden är 11.1 grad. 65% fuktighet.Linnex skrev:
Jag minns inte på dagen när jag startade avfuktaren men det var någon gång i november i fjol. Då gick den mycket de två första månaderna. Först 10/4 vet jag exakt då jag började bokföra i denna tråd. Men det verkar som jag får räkna med att runt 2500 KWh drar avfuktaren under ett år.
Men vad som är intressant är att jag även tittat historiskt på min elräkning och trots att jag byggt ut med 42 kvadratmeter som jag hade tidvis uppvärmning på i vintras så har inte min elförbrukning ökat (värmer med bergvärme). Tvärt om har den minskat med par hundra kWh på årsbasis. Det påvisar det man hör från andra att den varmare grunden visst ger tillbaka besparning på värmekostnaderna.
Läget här oförändrat - avfuktaren är avstängd i slutet av september om jag minns rätt. Har dragit ned frånluftsfläkten nästan helt, dvs jag har knappast någon ventilation av grunden. Läget just nu 10 gr 66% RF=6.2 gr H2O/m3 i grunden o 3 gr 86% RF=5.1 gr H2O/m3 i uteluften. Dvs uteluften ngt torrare så det skulle löna sig att öka ventilationen om jag vill ha det torrare. Å andra sidan är 66% RF inget problem o det är torrare luft på gång och ökar jag ventilationen blir det väl kallare i grunden. Och visst kanske man sparar ngn kWh med varmare golv - särskilt som jag inte tillför ngn energi för avfuktning.
Jag är förvånad över att du har behov av avfuktning. Vilken temperatur och RF har du ute/i grunden? Se mitt svar på en annan tråd här ikväll.
Jag är förvånad över att du har behov av avfuktning. Vilken temperatur och RF har du ute/i grunden? Se mitt svar på en annan tråd här ikväll.
Vilken annan tråd?
Grunder är olika. Jag har ståhöjd i min där det är som djupast.
Förmodligen har jag hög fuktgenomslag genom lecan. Tidigare innan jag installerade avfuktaren ventilerade jag med fläkt. Även under vintern med massa minus gick inte fuktigheten under 70%. Däremot har jag konstaterat att kallras under gluggarna har orsakat frostskador på lecan. Därför vill jag inte öppna upp igen för att optimera vinterventilation.
Med facit på hand med driftkostnad på ca 2500 kr men som även gett besparing på värmekostnad med i alla fall hälften så bryr jag mig inte. 1000-1500 kr har jag råd att lägga på driften. Speciellt när jag fått varmare golv. Och jämför man min stora grund med många andras så tror jag inte att den faktiska extra kostnaden för de flesta överstiger 1000 kr.
Skulle jag göra något för skoj skull så skulle det vara att sätta ner en kondensavfuktare och kört varannan dag med den och varannan med min sorptionsavfuktare och logga driftkostnadsstatistiken under ett år. Men så stort är inte intresset att jag lägger ner kostnader på en ny avfuktare. I så fall får någon sponsra mig.
Grunder är olika. Jag har ståhöjd i min där det är som djupast.
Förmodligen har jag hög fuktgenomslag genom lecan. Tidigare innan jag installerade avfuktaren ventilerade jag med fläkt. Även under vintern med massa minus gick inte fuktigheten under 70%. Däremot har jag konstaterat att kallras under gluggarna har orsakat frostskador på lecan. Därför vill jag inte öppna upp igen för att optimera vinterventilation.
Med facit på hand med driftkostnad på ca 2500 kr men som även gett besparing på värmekostnad med i alla fall hälften så bryr jag mig inte. 1000-1500 kr har jag råd att lägga på driften. Speciellt när jag fått varmare golv. Och jämför man min stora grund med många andras så tror jag inte att den faktiska extra kostnaden för de flesta överstiger 1000 kr.
Skulle jag göra något för skoj skull så skulle det vara att sätta ner en kondensavfuktare och kört varannan dag med den och varannan med min sorptionsavfuktare och logga driftkostnadsstatistiken under ett år. Men så stort är inte intresset att jag lägger ner kostnader på en ny avfuktare. I så fall får någon sponsra mig.
Tråden är "Uttorkning av bjälklaget med avfuktare".
Har sett en del grafer liknande de bifogade, och min grund beter sig definitivt som dessa, dvs torrt på vintern. Och nästan samma absoluta fuktighet som uteluften utan avfuktning, dvs ett mycket litet fukttillskott.
Jag tolkar detta som att om man behöver aktiv avfuktning nu på vintyern så har man mycket fukttillskott och det vore intressant att ringa in varför. Du säger fuktgenomsläpp genom leka'n. Jag är ingen byggare, men om det skulle visa sig att grunder byggda med leca har hög fuktighet skulle man ju undvika det?
Har sett en del grafer liknande de bifogade, och min grund beter sig definitivt som dessa, dvs torrt på vintern. Och nästan samma absoluta fuktighet som uteluften utan avfuktning, dvs ett mycket litet fukttillskott.
Jag tolkar detta som att om man behöver aktiv avfuktning nu på vintyern så har man mycket fukttillskott och det vore intressant att ringa in varför. Du säger fuktgenomsläpp genom leka'n. Jag är ingen byggare, men om det skulle visa sig att grunder byggda med leca har hög fuktighet skulle man ju undvika det?
Farsan har källare och fått gräva ut och tjära väggen + platonmatta. När man bygger måste man lägga syllmatta under sylen om inte den skall bli fuktskada då fukt transporterar sig igenom betong, bruk och framförallt leca. Skall man slå upp vägg i källare så skall man undvika träreglar och använda stålreglar etc...
Så det är välkänt problem
I mitt område är det källarförbud pga av markfukt och grundvattensnivån. Jag har 3 m till grundvattnet och när det regnat som det gjort i sommar har jag även stående vatten under markplasten.
Så jag tror att jag har ringat in mitt problem. Visst kan man säkert minimera med att dränera, platonmatta etc. Men det får i så fall bli något jag tittar på senare.... mycket senare. Först skall huset byggas klart och sedan skall jag inte titta på ett verktyg på si så där 10 år.
Så det är välkänt problem
I mitt område är det källarförbud pga av markfukt och grundvattensnivån. Jag har 3 m till grundvattnet och när det regnat som det gjort i sommar har jag även stående vatten under markplasten.
Så jag tror att jag har ringat in mitt problem. Visst kan man säkert minimera med att dränera, platonmatta etc. Men det får i så fall bli något jag tittar på senare.... mycket senare. Först skall huset byggas klart och sedan skall jag inte titta på ett verktyg på si så där 10 år.
Hej allihop och tack för en tråd med mycket bra info. Har själv ett hus med torpargrund som är delad i tre delar. Dock så har jag berg under ca 95% av grunden. I det sydöstra hörnet så har jag lite jord det är allt. Dock så är ju berget inte perfekt då det finns lite sprickor där vattnet rinner från utsidan och in i grunden. finns även ett par skrevor där det blir små vatten samlingar. Detta måste jag givetvis försöka ordna nu i sommar. har tänkt att gräva rent intill grunden, tvätta rent med hjälp av högtryck. Både grund och berg samt i sprickorna i berget. Efter det tänkte jag fylla sprickorna med tunnflytande betong upp till en jämn nivå med omgivande berg. Sedan kör jag kallasfalt på nedre delen av grunden samt en bit ut på berget. På resten av grunden upp till marknivå lägger jag platon matta. Utanpå platon mattan lägger jag markisolering samt en bit ut på berget.
Nu har jag förhoppningsvis tagit bort risken för vatten som rinner längs berget och in i grunden. Återstår invändigt i grunden. Funderar på att göra på samma sätt när det gäller sprickor/skrevor i berget som jag gjorde på utsidan dvs tvätta rent så långt det är möjligt samt fylla upp med tunnflytande betong till en jämn nivå med omgivande berg. Ända problemet är att jag måste in i kammaren som är längst bort från hålet in i grunden. Och det är mycket ålning medelst hasning för att komma dit. Annat alternativ är att fylla upp skrevorna med nåt material tex lecakulor och sedan lägga plast över den delen. Det känns dock inte lika bra för då finns det möjlighet att det samlar sig vatten iafl i lågpunkterna. Och det vill man ju inte! När det gäller övriga delar där det finns jord så tänker jag lägga på ca 30 cm leca kulor alt. singel öoch sedan lägga plast över den delen och ca 1 meter upp på berget.
Övriga delar av berget tänker jag inte plasta då det bara är berg. Har aldrig hört någon som lyckats krama vatten ur en sten än så länge iafl. Sedan eftersom dom som byggde huset impregnerade golvreglar med vad som ser ut som Cuprinol så måste jag fixa någon sorts undertrycksventilation av grunden. Ni kan nog tänka ut vad som händer när det på sommaren strömmar in varm fuktig luft över regler behandlade med impregnering... det luktar apa! (nu kanske apor luktar gott, det vet jag inte) Eftersom jag också har så stora ytor med berg i grunden så har det en väldigt stor kylande effekt på sommaren. Var ner förra sommaren och städade hela grunden från allsköns bråte och då var det ca 8° där inne med en ute temp på närmare 30°. Så jag ska då givetvis stänga alla ventiler för att inte få in varm luft i min fina men väldigt kalla grund. Sedan tänker jag nog prova med en vanlig kondensavfuktare. Mest för att jag redan har en stående på hyllan en Woods DS 28. Får se hur det fungerar.
Synpunkter och förslag på ovanstående är välkommet
Nu har jag förhoppningsvis tagit bort risken för vatten som rinner längs berget och in i grunden. Återstår invändigt i grunden. Funderar på att göra på samma sätt när det gäller sprickor/skrevor i berget som jag gjorde på utsidan dvs tvätta rent så långt det är möjligt samt fylla upp med tunnflytande betong till en jämn nivå med omgivande berg. Ända problemet är att jag måste in i kammaren som är längst bort från hålet in i grunden. Och det är mycket ålning medelst hasning för att komma dit. Annat alternativ är att fylla upp skrevorna med nåt material tex lecakulor och sedan lägga plast över den delen. Det känns dock inte lika bra för då finns det möjlighet att det samlar sig vatten iafl i lågpunkterna. Och det vill man ju inte! När det gäller övriga delar där det finns jord så tänker jag lägga på ca 30 cm leca kulor alt. singel öoch sedan lägga plast över den delen och ca 1 meter upp på berget.
Övriga delar av berget tänker jag inte plasta då det bara är berg. Har aldrig hört någon som lyckats krama vatten ur en sten än så länge iafl. Sedan eftersom dom som byggde huset impregnerade golvreglar med vad som ser ut som Cuprinol så måste jag fixa någon sorts undertrycksventilation av grunden. Ni kan nog tänka ut vad som händer när det på sommaren strömmar in varm fuktig luft över regler behandlade med impregnering... det luktar apa! (nu kanske apor luktar gott, det vet jag inte) Eftersom jag också har så stora ytor med berg i grunden så har det en väldigt stor kylande effekt på sommaren. Var ner förra sommaren och städade hela grunden från allsköns bråte och då var det ca 8° där inne med en ute temp på närmare 30°. Så jag ska då givetvis stänga alla ventiler för att inte få in varm luft i min fina men väldigt kalla grund. Sedan tänker jag nog prova med en vanlig kondensavfuktare. Mest för att jag redan har en stående på hyllan en Woods DS 28. Får se hur det fungerar.
Synpunkter och förslag på ovanstående är välkommet
Kan du lägga plast över berget och eventuella vattensamlingar bildas under plasten så borde det inte vara så viktigt att täta med betong. Du spärrar då med plasten.
Kondensavfuktare när maxtemperaturen inte överstiger 8 grader under sommaren lär vara en dyr metod. Tror t o m Rollo skulle hålla med om det.
Jag föreslår att du tar kontakt med någon fuktfirma. Vid så låga temperaturer kan man tillåta ganska hög fuktighet och behöver inte pressa ner till de nivåerna vi andra måste hålla. Riskzonen är både fukt och temperatur känslig.
Kondensavfuktare när maxtemperaturen inte överstiger 8 grader under sommaren lär vara en dyr metod. Tror t o m Rollo skulle hålla med om det.
Jag föreslår att du tar kontakt med någon fuktfirma. Vid så låga temperaturer kan man tillåta ganska hög fuktighet och behöver inte pressa ner till de nivåerna vi andra måste hålla. Riskzonen är både fukt och temperatur känslig.
Håller med Linnex. Att plasta in hela marken i grunder är nog inte fel. Oavsett hur bra du tätar berget utifrån finns det väl risk att det rinner längs med berget och in i grunden, eller?
Har själv kondensavfuktare, men som Linnex säger är det ju så att dessa fungerar bäst vid högre temperaturer. Frågan är om du behöver göra något alls, förutom att täta grunden med plast? Kanske ett enkelt steg att börja med...
Har själv kondensavfuktare, men som Linnex säger är det ju så att dessa fungerar bäst vid högre temperaturer. Frågan är om du behöver göra något alls, förutom att täta grunden med plast? Kanske ett enkelt steg att börja med...