17 337 läst ·
27 svar
17k läst
27 svar
Kostar 1 grad "varmare" alltid det samma?
Japp, vi skall hålla oss till de förutsättningar som ges!prototypen skrev:Vatten är linjärt det åtgår samma energimängd (4,2 J per gram och grad= 1 calori) oavsett om det är från 0-1 grad som 99-100grader.
Tråden började med
<Sitter och funderar kring vad det egentligen kostar att höja temperaturen med 1 grad inomhus.>
Med en årsmedelutomhustemperatur på 0 grader så blir en ändring med 1 grad inne ca 5% ändring av energiförbrukningen.
Vi försöker svara utifrån de förutsättningar som ges.
Protte
"MEN spelar det någon roll om man höjer från ex 10 grader till 11 eller från 21 grader till 22 grader? Jag tycker att det senare alternativet borde kosta mer…har jag fel eller kostar 1 grad "varmare" alltid det samma?"
För en given utetemp så ökar värmeförlusterna genom huset med ökad inomhustemp (vid samma temp inomhus som utomhus, inga förluster alls).
Man får alltså "elda pannan hårdare" om man önskar hålla 21 grader jämfört med 18 grader.
Man kan beräkna fram en kurva som beskriver energibehov som funktion av inomhustemp. Kurvan blir brantare och brantare ju högre inomhustemp man håller sig med.
Har man kurvan uppritad så är svaret uppenbart. Eftersom kurvan är flackare kring 10-11 grader än kring 20-21 grader, så är också ökningen mindre från 10 till 11 grader än vid 20 till 21 grader. De här förhållandena gäller oavsett hur man värmer sitt hus!
Frågeställaren rör till det lite genom att prata om att höja tempen i radiatorer med 1 grad (förmodligen med avsikten att därigenom höja inomhustempen med lika mycket), dock medför detta inte per automatik att tempen i huset ökar lika mycket (det gör den inte...).
Fast man kan räkna på radiatorer också, det är ändå samma svar där. Höjer man tempen i radiator från 30 till 31 grader så kostar ökningen mindre än att höja från 38 till 39 grader (förutsatt att utetemp är densamma).
Summa summarum................jo, energiökningen är större om man höjer inomhustempen från 20 till 21 än från 10 till 11 grader!
//LocTite
Redigerat:
Det vore bra om du kunde visa oss både beräkningen och kurvan.LocTite skrev:
Jag vill framför allt veta varför kurvan blir brantare vid högre inomhustemperatur.
/Hasse
Måste korrigera mig......mindes fel....
Formeln är i förenklad form summan av ett antal konstanter multiplicerad med skillnaden i temp.
http://www.betongvaruindustrin.se/sv/Bygga-med-prefab/?Chapter=70
http://www.imit.kth.se/courses/2B1120/kursmaterial/Laboration6.pdf
Förhållandet är linjärt, därmed bör det då kosta lika mycket att höja från 10 till 11 som att höja från 20 till 21.
Det är dock fortfarande så att det är dyrare att ha det varmare hemma....men det var ju inte frågan....
//LocTite
Formeln är i förenklad form summan av ett antal konstanter multiplicerad med skillnaden i temp.
http://www.betongvaruindustrin.se/sv/Bygga-med-prefab/?Chapter=70
http://www.imit.kth.se/courses/2B1120/kursmaterial/Laboration6.pdf
Förhållandet är linjärt, därmed bör det då kosta lika mycket att höja från 10 till 11 som att höja från 20 till 21.
Det är dock fortfarande så att det är dyrare att ha det varmare hemma....men det var ju inte frågan....
//LocTite
Om vi bortser från kWh hit och dit, så tycker jag att du ska ha en bivalent shunt som styrs av en innegivare.
Sen tar du värmen primärt ur acktanken och räcker inte det (tanken är kall), så öppnar shunten lite till och spär på med värme från fjärrvärmen.
Sen tar du värmen primärt ur acktanken och räcker inte det (tanken är kall), så öppnar shunten lite till och spär på med värme från fjärrvärmen.
En grad ökning bör innebära lika mycket vid 10 som vid 20 grader
Värmeförlusten från huset är Q=kxAxdt
Q=förlust kw
K= värmeöverföringen
A = exponerad area
dt =temp diff ute o inne
relativt får du givetvis högre förbrukning vid lägre temperatur...men i absoluta tal är det detsamma
Värmeförlusten från huset är Q=kxAxdt
Q=förlust kw
K= värmeöverföringen
A = exponerad area
dt =temp diff ute o inne
relativt får du givetvis högre förbrukning vid lägre temperatur...men i absoluta tal är det detsamma
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Knatte:
<vid lägre temperatur> Inne eller ute?
Ska det inte vara vid större temperatur diff?
Protte
<vid lägre temperatur> Inne eller ute?
Ska det inte vara vid större temperatur diff?
Protte
menar 1 grad ökning inne eller en grad minskning ute. dvs tempdiffen ökar med 1 grad mellan rum och ute temperatur.....värmeledningstalet genom väggen är i princip konstant oberoende av temperatur sen finns ett svagt beroende av yttre och inre värmeövetgängstal på ut och in sida vägg som är nästan linjärt mot 1/ temperaturen i kelvin ...vilket kan försummas i beräkningen
Redigerat:
Det är Fouriers lag det där, Q = K * A * delta t, typiskt värde på K för ett hus är 0.5 W/m2K, genomsnittligt för golv, vägg, tak och fönster. Du ska också använda summan av arean på dina golv, väggar, tak och fönster som area i formeln. Antag att du har 300 m2 area och då blir några exempel:
Vid 20 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (20-0) = 3000 Watt
Vid 21 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (21-0) = 3150 Watt.
Vid 10 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (10 - 0) = 1500 Watt.
Vid 11 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (11 - 0) = 1650 Watt.
Det skiljer 150 Watt i båda fallen. Vid 20 grader är det 5% ökning vilket är den regel man brukar köra med. Om du skruvar upp termostaten en grad vid 20 grader så ökar energiåtgången för uppvärmning med 5%.
Förresten så betyder det också att om jag vill värma upp mitt garage på 40 m2 från 20 minus till 10 plusgrader med direktverkande el så behöver jag element på 0.5 * 140 * 30 = 2100 Watt.
Vid 20 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (20-0) = 3000 Watt
Vid 21 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (21-0) = 3150 Watt.
Vid 10 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (10 - 0) = 1500 Watt.
Vid 11 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (11 - 0) = 1650 Watt.
Det skiljer 150 Watt i båda fallen. Vid 20 grader är det 5% ökning vilket är den regel man brukar köra med. Om du skruvar upp termostaten en grad vid 20 grader så ökar energiåtgången för uppvärmning med 5%.
Förresten så betyder det också att om jag vill värma upp mitt garage på 40 m2 från 20 minus till 10 plusgrader med direktverkande el så behöver jag element på 0.5 * 140 * 30 = 2100 Watt.
Redigerat:
2100 watt för att hålla jämvikt, men det kommer att ta oändlig tid att komma till 10 grader med den effekten........därför är det bra med lite extra pulver......aspa-hasse skrev:Det är Fouriers lag det där, Q = K * A * delta t, typiskt värde på K för ett hus är 0.5 W/m2K, genomsnittligt för golv, vägg, tak och fönster. Du ska också använda summan av arean på dina golv, väggar, tak och fönster som area i formeln. Antag att du har 300 m2 area och då blir några exempel:
Vid 20 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (20-0) = 3000 Watt
Vid 21 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (21-0) = 3150 Watt.
Vid 10 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (10 - 0) = 1500 Watt.
Vid 11 grader inne och 0 grader ute så bränner du 0.5 * 300 * (11 - 0) = 1650 Watt.
Det skiljer 150 Watt i båda fallen. Vid 20 grader är det 5% ökning vilket är den regel man brukar köra med. Om du skruvar upp termostaten en grad vid 20 grader så ökar energiåtgången för uppvärmning med 5%.
Förresten så betyder det också att om jag vill värma upp mitt garage på 40 m2 från 20 minus till 10 plusgrader med direktverkande el så behöver jag element på 0.5 * 140 * 30 = 2100 Watt.
Tack för klargörandet tidigare!
//LocTite
Medlem
· västerbotten
· 273 inlägg
intressant formel.
Jag har räknat lite hur mycket mitt garage på 74m2 med vattenburen golvvärme förbrukar. Jag kollade då på cirkulationspumpens flöde (den är enkom för garaget) och kom fram till den förbrukning på 210W / delta T.
Då räknar jag delta T på inkommade golvvärmevatten som brukar vara 2-3 grader på vintern beroende på utetemp lufttempen i garaget brukar vara kring 15 mest jämt. på en tempdiff på 20 grader (minus -5 ute)
Enligt er formel 0,5 x 74m2 x 20 = 740W vilket väl får anses acceptabelt. Dock läcker nog ett garage med 2 portar mera värme.
årligen brukar vi ligga på 14 000 KwH fjärrvärme med hus på 155m2 + 84m2 garage & groventré
/benny
Jag har räknat lite hur mycket mitt garage på 74m2 med vattenburen golvvärme förbrukar. Jag kollade då på cirkulationspumpens flöde (den är enkom för garaget) och kom fram till den förbrukning på 210W / delta T.
Då räknar jag delta T på inkommade golvvärmevatten som brukar vara 2-3 grader på vintern beroende på utetemp lufttempen i garaget brukar vara kring 15 mest jämt. på en tempdiff på 20 grader (minus -5 ute)
Enligt er formel 0,5 x 74m2 x 20 = 740W vilket väl får anses acceptabelt. Dock läcker nog ett garage med 2 portar mera värme.
årligen brukar vi ligga på 14 000 KwH fjärrvärme med hus på 155m2 + 84m2 garage & groventré
/benny
Klicka här för att svara