I annat fall kan vi bara höja golvet och dra det ovanför. Det spelar ingen roll. I vår ansökan är det inte ens specat.Claes Sörmland skrev:
Så det ser ut är att det är betong, sen någon grus på och sen kommer golvet (trägolv). Vilket också är det golvet vi går på. Inget parkett på det alltså.
Då slutar troligen er lägenhet vid trägolvets yta, det som ni går på.M Marijairena skrev:
Att dra avloppet inne i lägenheten, t ex längs eller i vägg. Eller som du skriver, i ett nytt ovangolv gör att styrelsen inte kan neka åtgärden om de inte har sakliga skäl, att åtgärden skadar eller orsakar olägenhet för föreningen.
Det här är det bästa jag kan erbjuda, för info så är normflöde 0,6 l/s i kök så 75mm är överdimensionerat men det är ändå standard av goda skäl.
Stort tack för att du tog dig tid att kolla. Jag ska spara det här!Rickard. skrev:
En fråga till alla här. Skulle ni säga att stammen till hör styrelsen slutar vid grönt eller rött?
Det gråa röret är avloppsröret från mitt kök.
Det gråa röret är avloppsröret från mitt kök.
Det beror ju på var trägolvet tar slut och på var väggen börjar. Det som är under trägolvet och innanför ytskiktet på väggen tillhör inte lägenheten. Nu ser du ut att ha tagit bort delar som tillhör föreningens område.
Trägolvet tar slut precis under Y-kopplingen. Det som täckte stammarna var en tunn spånskiva.BirgitS skrev:
Den spånskivan fungerade väl då som väggstomme och var därmed inte en del av lägenheten. Om det är en annan lägenhet på andra sidan och ni har vanliga stadgar.
Sannolikt tillhör alla inbyggda rör bostadsröttsföreningens ansvar och du ansvarar för de rör som är dragna på vägg och gör vattenlås samt all sanitetsporslin, armaturer mm. Titta i din brf:s stadgar. Du får inte flytta på vattdnledningar eller avloppsrör alls utan det är fin brf som kan göra det efter att de söker och får bygglov av kommunen och sedan starttillstånd. Ett HD utslag nyligen dömde en brf till byggsanktionsavgift för otillåten byggnation för att en medlem tagit ned en börande inre vögg. Du öger inte din lägenhet. Den är en del av huset som ögs av bostadsrättsföreningen. Du öger bara rötten att utan tidsbegränsning bo i lägenheten och ansvarsr för slla inre ytor och utanpå dragna rör mm samt också för lägenhetens elnät. Sannolikt kan du inte ens via hyresnämnden kröva att din brf döker bygglov för saker du vill öndra på. Läs stadgarna och brf lagen.M Marijairena skrev:
Längde, krav på lutning osv finns från rörtillverkare ex: https://www.rskdatabasen.se/infoDocs/PROD/PROD_213_2721893.pdf från Uponor.
På sidan 18 framgår att man kan 10m oluftad 75 mm ledning. Normflödet som anges där är alltså liter per sekund. Och det finns tabeller på tidigare sidor om hur man skall räkna det från en diskho (0,5 l/s om jag tolkar rätt).
På sidan 18 framgår att man kan 10m oluftad 75 mm ledning. Normflödet som anges där är alltså liter per sekund. Och det finns tabeller på tidigare sidor om hur man skall räkna det från en diskho (0,5 l/s om jag tolkar rätt).
Redigerat:
Det finns normalt inget objektivt svar på exakt var lägenheten slutar, t ex om den slutade vid den där skivan som dolde rören eller väggen bakom rören. Kom överens med styrelsen var gränsen går.M Marijairena skrev:
Om du vill söka objektivt svar på var lägenheten slutar så kan det evntuellt läsas i de ursprungliga upplåtelsehandlingarna för bostadsrätten. Att man där har gett en ritning som visar lägenhetsomslutande väggar. Men oftast har man ju inte det utan det hela är vagt, särskilt för BRFer i äldre hus som har tillkommit genom ombildningar. Detta är samma skäl till att man ofta träter om hur stor en bostadsrättslägenhet är, det står en area i upplåtelsehandlingarna men när man mäter får man en lite annorlunda area.
Knacka ner kanten med en hammare om det går. Slipa lite för jämna till ytan och ge bättre fäste. Fixa en tjock plåtbit eller plattjärn i något som inte rostar. Borra hål i plåten och lite mindre hål som gängas i utkastaren. På men epoxi och plåtbiten, skruva i skruven för att säkra det hela och låt härda ett dygn. Kan hålla i många år med lite tur.
// Magnus
// Magnus
Rören på bilden tillhör med stor sannolikhet bostadsrättsföreningen och br innehavaren har därmed inte rätt att ändra på dessa rör eller flytta dom. Om föreningen vill flytta rören är det antagligen något som Högsta Domstolen ansett vara "funktionsförändring" och det faller på föreningen, som äger huset, att söka bygglov av kommunen. Inte på BR innehavaren. Föreningars styrelser som beviljat BR innehavare tillstånd att genomföra åtgärder som kräver bygglov utan att sådant skaffats, har dömts till sanktionsavgift på 500 000 kr. Antar att medlemmarna i berörda BR föreningar är hyfsat missnöjda med styrelsemedlemmarna och kan kräva att styrelsemedlemmarna själv betalar vitesbeloppet. Om föreningen inte har styrelseansvarsförsäkring som täcker även sådan inkompetens blir det dyrt för styrelsemedlemmarna, som i så fall har solidariskt ansvar mot föreningen som därför kan kräva hela beloppet av en styrelsemedlem som sen får jaga de andra på deras andelar. D.v.s. rikast betalar...M Marijairena skrev: