Problemet är mer att man kan få en byggsanktionsavgift utställd på sig av byggnadsnämnden om man har tagit en byggnad i bruk som bostad utan bygglov för ändrad användning. Överträdelsen preskriberas efter fem år. Och inom tio år kan kommunen även ställa ut rättelseförelägganden om bygglov inte kan beviljas i efterhand.L Lilllen skrev:
Och den sista tråkiga saken är att man inte kan göra bygglovsbefriade åtgärder på byggnaden. Inga friggebodar, uteplatser och attefallsåtgärder.
Och som vanligt så drabbas inte kommunavdelningen/tjänstemannen av detta, utan den lotten faller på de laglydiga skattebetalarna.useless skrev:
Om kommunen nu lovat något, får de ju se till att omständigheterna blir sådana att ett bygglov kan utfärdas, svårare behöver det inte bli.
Då är det väl bara för den nya ägaren av huset att flytta in?Claes Sörmland skrev:
Det är ju helt klart ett straff.
Det krävs alltså bygglov fastän man inte utför en endaste byggåtgärd?
Någon borde ta PBL till Europadomstolen.
Sånt får man förstås stå ut med.
Du har rätt i att byggsanktionsavgiften har en straffrättslig karaktär. Men den faller t ex inte under allmänt åtal.P pmd skrev:
Och nej, inga åtgärder som ändrar på en byggnad krävs för att söka och ge bygglov för ändrad användning av befintlig byggnad.
Redigerat:
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 904 inlägg
Ja men man kan inte i avtal tvinga någon utföra något. Det är inte som i USA där man kan verkligen på riktigt tvinga någon att göra något med exempelvis fängelsestraff om man inte utför det.T Troberg skrev:
Det som ett avtal kan ordna, är att få ersättning (ekonomisk kompensation) om man bryter mot det.
precis, men en stor skillnad rent skadeståndsrättsligt mellan en avtalad skyldighet att godkänna bygglovet, och en utfästelse i ett reklamblad att bostaden är OK som en bostad, är följande:
A = Är det avtalat att bygglov skall ges, så är detta ett avtalsbrott. Det innebär att kommunen är skyldig att se till att köpet återgår till hur det var innan. Det kan inkludera att betala mellanskillnaden för att köpa tillbaka eran tidigare bostad om det är enda utvägen. Det innebär att kommunen kan till ett följd av ett sådant avtalsbrott, bli skyldig att betala både köpeskillingen + mellanskillnaden för rättelsen.
B = Är det däremot bara en utfästelse, så kan du bara få ersättning för värdeminskningen. Det betyder att du bara får mellanskillnaden för felet. Mellanskillnaden är vad motsvarande företagsbyggnad hade kostat att sälja, dvs du får behålla huset och sedan får du ersättning för mellanskillnaden som man tog dyrare pris för att huset var i sämre skick (ej bostad) än vad som utlovats (bostad).
Vi kan ta ett exempel med ett "vanligt" husköp.
I husköpet så finns tvättmaskin och torktumlare med på visningen. Sedan så när köpet är färdigt så tar säljaren helt sonika med sig tvättmaskin och torktumlare.
A = Man skriver ett uttryckligt villkor på kontraktet att tvättmaskin och torktumlare ska vara med, annars är köpet ogiltigt och återgår. Då blir detta ett rent avtalsbrott, och går då inte en tvättmaskin och torktumlare att ordna fram, så blir säljaren skyldig att ersätta köpeskilling och även dina merkostnader till följd av avtalsbrottet, vilket kan inkludera att köpa en ersättningsbostad.
B = Om det enbart är en utfästelse i annonsen däremot, så blir köpet istället "felaktigt", det gör att säljaren blir skyldig att betala dig vad en tvättmaskin + torktumlare kostar, dvs så kallat prisavdrag så du kan köpa en tvättmaskin och torktumlare själv.
Så det gör en skillnad att skriva i kontraktet ett absolut villkor för att köpet ska gå igenom, rent ekonomiskt då. Visst, tvättmaskin/torktumlare var ett "dumt" exempel, eftersom ett sådant problem är så lätt att åtgärda, men ville poängtera skillnaden i ett stadgat villkor i ett kontrakt som medför hävning av köpet och en utfästelse i en annons som då istället blir ett "fel i köpet" som får ersättas med mellanskillnaden.
Vilket förstås är en brist i rättssäkerheten.
Lite lurigt att det kallas bygglov då. Det borde väl heta "användningslov" eller något liknande?
Det är lite intressant att en myndighet kan bestämma hur någon använder sin egendom.
I vilka stater?S sebastiannielsen skrev:
Termen "unfair contract" har jag sett i texter om USA.
Fast där är nog väldigt få fall som inte kräver några byggåtgärder alls? Det är svårt att hitta en gammal byggnad som inte är bostad som uppfyller alla dagens krav på energihushållning och kraven på tillgänglighetsanpassat badrum, kök och sovrum på entréplanet utan trappor eller för höga trösklar t ex.P pmd skrev:
Det där är ju intressant, jag hade nog trott att energihushållning inte behövs tas hänsyn till om huset till att börja med gjorts med tanke på att vistas i, typ kontor. Låt säga att två hus byggts på 50-talet bredvid varandra. Det ena som bostadshus, det andra som kontor. De är byggda med samma teknik och har lika tjocka väggar, lika många fönster osv. Om man nu vill göra om kontorsfastigheten till bostad så behöver alltså kontorsbyggnaden isoleras väldigt mycket mera för att få börja användas som bostad?
Att ta en byggnad i bruk som bostad är en ändring av byggnad i PBLs mening. Då ställs inte krav som om byggnaden nyuppförs utan det är en bedömningsfråga vad som krävs. Man är kort och gott helt i händerna på tyckande från byggnadsnämndens medarbetare. Det är väl också vad trådens familj har råkat ut för.
BBR:
Boverket sammanfattar BBR:
"Då kraven vid ändring alltid måste bestämmas utifrån den aktuella byggnadens kvaliteter och brister och den specifika ändringssituationen så är det inte möjligt att precisera vilka specifika krav som gäller för varje tänkbar ändringssituation. Det finns dock alltid en miniminivå som inte får underskridas."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...llampning-av-kraven-vid-andring-av-byggnader/
BBR:
Boverket sammanfattar BBR:
"Då kraven vid ändring alltid måste bestämmas utifrån den aktuella byggnadens kvaliteter och brister och den specifika ändringssituationen så är det inte möjligt att precisera vilka specifika krav som gäller för varje tänkbar ändringssituation. Det finns dock alltid en miniminivå som inte får underskridas."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...llampning-av-kraven-vid-andring-av-byggnader/
Allt det där är väl husägarens ensak? Kraven du räknar upp gäller väl bara nybyggen?
Specificeras miniminivån, eller är det upp till en tjänsteman att väta fingret och hålla upp det i luften?
Det är ju bedömningsfrågor så det är rätt godtyckligt. Har kommunen hittat på en "policy" så blir det ju stadfäst godtycke istället.P pmd skrev:
Ja, men att ändra användning för en byggnad till bostad räknas rent formellt som ett nybygge när det gäller en stor del av kraven i BBR. Sen finns det, som Claes är inne på, en del "säkerhetsventiler" i BBR som gör att man kan slippa vissa krav om det blir orimligt dyrt, finns något skyddsvärde, etc.P pmd skrev:
Jag har gått igenom processen nyligen, så jag tror jag har koll på de flesta formaliteter.