Då är det bara att beklaga din sambo.
Fast "känna skuld" gör man väl just när den andre partnern gått in med mer? Det är ju då man står i skuld till den andre, även om det inte finns på papper. Om min sambo betalade flera hundra kkr mer än mig i insats så skulle jag har dåligt samvete för det samt känna som om det vore partnerns hus till större del, även om vi står 50/50 ägare till fastigheten.TheGame skrev:Då tror jag nog att många skillsmässor beror på just ekonomi och att folk inte lever jämmlikt.
en är överlägsen har gått in med kontantinsats mer än den andra som hela tiden får känna skuld.
Det är varken smart ekonomiskt eller för relationen.
jag fick in med flera 100 000 mer än min fru, inget som står på papper och ärligt skulle jag inte bry mig om hon får 50% vid en eventuellt skillsmässa, hon gör så mycket endå i familjens liv som jag aldrig skulle kunna på egen hand.
Som sagt allt handlar inte bara om pengar.
Men men bara en åsikt
Om man däremot skriver en skuldsedel, som förhoppningsvis aldrig behöver användas, så är ju skulden redan reglerad och jag skulle kunna släppa det mentalt.
Inte fel att se över sin ekonomi, ta reda på hur saker och ting ligger till (fungerar). Sedan vad man gör med informationen är ju en annan sak Har man tillgångar man vill skydda så är det lika bra att göra det från början, annars kommer det ju förr eller senare bli ett problem.. (blir ofta en diskussion, även om man kanske inte skiljer sig direkt).
Spela med öppna kort helt enkelt.. lika bra att man vet hur partnern fungerar från början (tycker och tänker)
Min make (dåvarande pojkvän) visste vilken "gris i säcken" han köpte (så att säga).. men brydde sig inte nämnvärt när vi köpte hus och flyttade ihop efter ett halvår.. första huset stod alla lån på honom har jag för mig.. fast vi ägde 50/50 av huset.. han betalade också handpenningen osv.. nu några hus senare så har inget förändrats.. vi äger lika delar av dagens hus också.. men lånen står numer på båda.. fast de dras från hans konto..
Jag hade inte blivit sur om han velat skydda sina sparade pengar, insatsen i huset eller nått.. men det var inte viktigt för honom.. och det var hans val - jag hade iaf inte dolt något för honom ifråga om min ekonomi/besparingar/skulder när han tog beslutet..
..vi har heller inte, under alla våra år tillsammans, någon gång bråkat om pengar heller.. - vi har varit öppna från dag ett.. och hankat oss fram vartefter.. och med tanke på hur många som bråkar om just pengar, så är det skönt att vi har sluppit just den delen!
Vår väg är inte rätt väg för alla, men det är heller inte fel väg för alla..
Men läs på och kontrollera och känn efter själv..
Det är inget ni vill tjaffsa om senare!
Har man tillgångar man vill skydda så är det lika bra att göra det från början, annars kommer det ju förr eller senare bli ett problem.. (blir ofta en diskussion, även om man kanske inte skiljer sig direkt). Spela med öppna kort helt enkelt.. lika bra att man vet hur partnern fungerar från början (tycker och tänker)
Min make (dåvarande pojkvän) visste vilken "gris i säcken" han köpte (så att säga).. men brydde sig inte nämnvärt när vi köpte hus och flyttade ihop efter ett halvår.. första huset stod alla lån på honom har jag för mig.. fast vi ägde 50/50 av huset.. han betalade också handpenningen osv.. nu några hus senare så har inget förändrats.. vi äger lika delar av dagens hus också.. men lånen står numer på båda.. fast de dras från hans konto..
Jag hade inte blivit sur om han velat skydda sina sparade pengar, insatsen i huset eller nått.. men det var inte viktigt för honom.. och det var hans val - jag hade iaf inte dolt något för honom ifråga om min ekonomi/besparingar/skulder när han tog beslutet..
..vi har heller inte, under alla våra år tillsammans, någon gång bråkat om pengar heller.. - vi har varit öppna från dag ett.. och hankat oss fram vartefter.. och med tanke på hur många som bråkar om just pengar, så är det skönt att vi har sluppit just den delen!
Vår väg är inte rätt väg för alla, men det är heller inte fel väg för alla..
Men läs på och kontrollera och känn efter själv..
Det är inget ni vill tjaffsa om senare!
Det är väl ändå ett ganska stort steg från att dela lika på det man tjänar från att man slår sina påsar ihop, till att dela lika på allt man lyckats spara ihop genom åren fram tills dess att man träffas? Jag tycker i alla fall att det är två helt olika saker.Chrillevippen skrev:
Hur gör ni med till exempel arv då i framtiden? Det är ju något som din sambos föräldrar har tjänat ihop, mest troligt innan ni träffades. Är det hennes pengar eller den gemensamma ekonomins?
Jag räknar kallt med att alla arv av anmärkningsvärd betydelse testamenteras som enskild egendom och därmed inte ens blir giftorättsgods, har fått för mig att det oftast fungerar så bland folk som har pengar. Då spelar det ingen roll vad man har för praxis hemma utan testamentet sätter reglerna. Det gäller t ex del i fastighet, näringsverksamhet osv. Mindre summor får man väl prata om men gissningsvis går det till det gemensamma hushållet. Som sagt, handlar mycket om hur mogen relation man har. Man måste kunna prata om pengar också.