Kontrollera el
Hade tänkt införskaffa isolationsmätare, men nu har jag börjat fundera på om jag ska lägga till en slant och skaffa en UT526 istället - som närmar sig installationsprovare - den har utöver isolationsmätning även JFB trip time och resistansmätning med >200mA.
Bo Siltberg skrev i nån tråd att det som utöver grundlig inspektion ingår i kontroll är:
"- kontinuitet
- isolation
- SELV/PELV/skyddsseparation
- kontroll av skydd och utlösningsvillkor (felkretsimpedans mm)
- tilläggsskydd (JFB)
- fasföljd
- funktion
- spänningsfall
"
Jag har en grej som jag inte riktigt får grepp om som jag hoppas någon vänlig skulle kunna hjälpa till att förklara:
1. Om man använder vattenkokartestet för att mäta impedansen på ett uttag längst bort i en slinga, kräver det då att man har resistansmätt sin jordledare med en riktig provare med >200mA? Jag vet inte om jag tänker fel här, men jag får det till att det borde vara så, om man vill vara helt säker på att man har fungerande jordning? En riktig installationsprovare mäter både mot jord och mot nolla om jag har fattat rätt.
2. Orkar någon dessutom förklara lite kort kring de sista tre testen i listan samt SELV/PELV test och hur de utförs och varför de utförs så vore det guld, det finns säkert trådar kring det men jag har inte hunnit så långt än.
För övrigt superstort tack till Bo Siltberg, elmont, hempularen m.fl. som har delat med sig av så mkt kunskap på detta forum, det är guld värt!
Bo Siltberg skrev i nån tråd att det som utöver grundlig inspektion ingår i kontroll är:
"- kontinuitet
- isolation
- SELV/PELV/skyddsseparation
- kontroll av skydd och utlösningsvillkor (felkretsimpedans mm)
- tilläggsskydd (JFB)
- fasföljd
- funktion
- spänningsfall
"
Jag har en grej som jag inte riktigt får grepp om som jag hoppas någon vänlig skulle kunna hjälpa till att förklara:
1. Om man använder vattenkokartestet för att mäta impedansen på ett uttag längst bort i en slinga, kräver det då att man har resistansmätt sin jordledare med en riktig provare med >200mA? Jag vet inte om jag tänker fel här, men jag får det till att det borde vara så, om man vill vara helt säker på att man har fungerande jordning? En riktig installationsprovare mäter både mot jord och mot nolla om jag har fattat rätt.
2. Orkar någon dessutom förklara lite kort kring de sista tre testen i listan samt SELV/PELV test och hur de utförs och varför de utförs så vore det guld, det finns säkert trådar kring det men jag har inte hunnit så långt än.
För övrigt superstort tack till Bo Siltberg, elmont, hempularen m.fl. som har delat med sig av så mkt kunskap på detta forum, det är guld värt!
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 497 inlägg
Instrument i all ära, men den riktigt stora biten vid en kontroll ligger inte där, den ligger i inspektionen som jag bara berörde med ett ord i texten ovan. De kontroller som går att göra med ett mätinstrument är få. Det allra svåraste med en kontroll är att ha grepp om regler, praxis, risker mm. Man behöver därför ha kunskapen att "göra" den större biten av kontrollen löpande under installationsarbetet. Inga instrument kan rädda dig från t.ex fel på montering och skydd mot yttre påverkan. Vissa fel vill man heller inte upptäcka i efterhand.
De flesta mätningar som listas ovan kan ses som en dubbelkontroll. De syftar inte till att påvisa att man gjort fel, utan bekräfta att man till vissa mätbara delar gjort rätt. Och man vill som sagt inte hitta fel på t.ex ledningsdimensioneringen först nu. Det är enbart isolationsprovning och funktionsprovning mm som kan hitta skador som skett under själva installationen och felaktig elmateriel etc som man inte förväntar sig. Isolationsprovningen kommer inte att visa ifall du använt ledningar med rätt märkdata på isoleringen.
Vid mätning gäller det också att ha koll på syftet med mätningarna. Du har helt riktigt insett att vattenkokarmetoden har en brist i det att den inte mäter att skyddsledaren kan bära en lite högre ström. Denna kontroll på utlösningsvillkoret, eller villkoren för automatisk frånkoppling som det heter numera, är den mest komplexa. Det gäller att ta reda på ifall skydden löser ut tillräckligt snabbt vid ett stumt fel mot skyddsjord. Detta kan göras på olika sätt.
Så kontinuitetsmätning ingår i samtliga fall, vilket nog mest beror på att det är en kontroll som görs före idrifttagning vilket tidigare var ett lagkrav. (Den måste föregås av en visuell kontroll att mätpunkterna har kontakt med elcentralen via avsedd PE-ledare och ingenting annat som vattenledningsrör etc.) Det diskuteras ibland om man även ska/bör/behöver mäta PE's kvalité i detta skede, dvs resistans och förmågan att leda ström. Det kan vara av värde i ditt fall med vattenkokaren, att man åtminstone använder ett instrument som mäter med stipulerad mätström vilket din installationstestare bör göra (kolla att den uppfyller SS-EN 61557-serien).
Lite kort om övriga mätkontroller:
Men, åter till det grundläggande, att utföra en installation rätt från början. Elinstallationsreglerna SEK HB 444 listar kontrollpunkter över 8 A4-sidor så jag rekommenderar att du lägger undan en viss del av mätinstrumentbudgeten till litteratur (det lär komma en utgåva 3 snart?). Jag vill minnas att jag postat en sammanfattning tidigare i nån tråd, men här kommer den igen.
De flesta mätningar som listas ovan kan ses som en dubbelkontroll. De syftar inte till att påvisa att man gjort fel, utan bekräfta att man till vissa mätbara delar gjort rätt. Och man vill som sagt inte hitta fel på t.ex ledningsdimensioneringen först nu. Det är enbart isolationsprovning och funktionsprovning mm som kan hitta skador som skett under själva installationen och felaktig elmateriel etc som man inte förväntar sig. Isolationsprovningen kommer inte att visa ifall du använt ledningar med rätt märkdata på isoleringen.
Vid mätning gäller det också att ha koll på syftet med mätningarna. Du har helt riktigt insett att vattenkokarmetoden har en brist i det att den inte mäter att skyddsledaren kan bära en lite högre ström. Denna kontroll på utlösningsvillkoret, eller villkoren för automatisk frånkoppling som det heter numera, är den mest komplexa. Det gäller att ta reda på ifall skydden löser ut tillräckligt snabbt vid ett stumt fel mot skyddsjord. Detta kan göras på olika sätt.
- Kontinuitetsprovning av PE och mätning av felkretsimpedansen som sedan kontrolleras mot skydden.
- Kontinuitetsprovning av PE och beräkning av felkretsimpedansen som sedan kontrolleras mot skydden.
- Kontinuitetsprovning av PE och JFB. Förra utgåvan av reglerna medgav uttryckligen att man hoppade över mätning/beräkning av impedansen vid den blotta existensen av en JFB. Dagens regler lindar in detta lite mer men jag tror fortfarande att JFBn har ett stort inflytande. Men man behöver ju inte dimensionera skyddsledaren med tinseltråd för det... Provning av JFB är dessutom lätt att göra. Det är ett krav för begagnade JFBer.
- Ovanstående kan även innefatta en kontroll av kompletterande skyddsutjämning i de fall skydden inte är tillräckliga. Här behöver man mäta kortslutningsström och impedans i ledningen bakåt till skyddsutjämningspunkten och beräkna att beröringsspänningen vid ett fel ligger under 50 V.
Så kontinuitetsmätning ingår i samtliga fall, vilket nog mest beror på att det är en kontroll som görs före idrifttagning vilket tidigare var ett lagkrav. (Den måste föregås av en visuell kontroll att mätpunkterna har kontakt med elcentralen via avsedd PE-ledare och ingenting annat som vattenledningsrör etc.) Det diskuteras ibland om man även ska/bör/behöver mäta PE's kvalité i detta skede, dvs resistans och förmågan att leda ström. Det kan vara av värde i ditt fall med vattenkokaren, att man åtminstone använder ett instrument som mäter med stipulerad mätström vilket din installationstestare bör göra (kolla att den uppfyller SS-EN 61557-serien).
Lite kort om övriga mätkontroller:
- SELV handlar om provning av isolationen i SELV-systemet, 250 V & > 0.5 Mohm.
- Fasföljd handlar om att motorer ska snurra åt rätt håll, att faserna ligger i ordningsföljd och inte t.ex L2 L1 L3. Denna mätnings stöds av de flesta spänningsprovare.
- Spänningsfall vid normal belastning ska ligga på max 4%. Vattenkokaren är ett utmärkt instrument där då man kan läsa av två spänning som man kan beräkna den procentuella skillnaden mellan.
- Funktionsprovning handlar om normal funktionsprovning i den mån det är tillämpbart på delar som ingår i den fast installationen. Men det kan handla om brytare och kopplingsur mm.
Men, åter till det grundläggande, att utföra en installation rätt från början. Elinstallationsreglerna SEK HB 444 listar kontrollpunkter över 8 A4-sidor så jag rekommenderar att du lägger undan en viss del av mätinstrumentbudgeten till litteratur (det lär komma en utgåva 3 snart?). Jag vill minnas att jag postat en sammanfattning tidigare i nån tråd, men här kommer den igen.
- Är alla kapslingar stängda, doslock på plats, och inga lösa kablar?
- Är isolationen mot människa och andra system tillräcklig, till exempel vid flera kretsar i samma rör och dosor?
- Är allting rätt installerat, anslutet 1) och inkopplat enligt tillverkarens anvisningar? Tillverkarna kan ha begränsningar i materielens användning jämfört med elinstallationsreglerna.
- Inkopplat på korrekt plint?
- Korrekt inkopplat (skalad ledare med korrekt längd och utan brottanvisning, där ledaren når "i botten" på klämman men samtidigt inte ger berörbar koppar)?
- Är ledningsdimensioneringen korrekt med avseende på belastning, spänningsfall, värmepåverkan och skydd mot
elchock?- Rätt säkring (och passdel). Hela propphuvar (med skyddsglas i).
- Rätt area.
- Är PE-ledaren intakt och tillförlitligt skarvad i alla kretsar, och är alla utsatta delar skyddsjordade?
- Är andra skydd och skyddsapparater mot elchock ändamålsenliga och korrekt installerade?
- Korrekt skyddsåtgärd vald för varje del av installationen (automatisk frånkoppling, dubbel isolering, SELV,
skyddsseparation). - Finns behov av jordtag och kompletterande skyddsutjämning eller annat högre grad av skydd?
- Korrekt skyddsåtgärd vald för varje del av installationen (automatisk frånkoppling, dubbel isolering, SELV,
- Är val av materiel korrekt med avseende på yttre påverkan, inklusive brandfarliga utrymmen, till exempel
- IP-klass,
- förläggningssätt,
- dragavlastning,
- kondens,
- vertikala (egen)krafter,
- skarpa kanter,
- dräneringshål?
- Är eventuella brandtätningar återställda?
- Är all uppmärkning och identifiering utförd korrekt för ledare, kablar och apparater, speciellt för N och PE?
- Är okända ledare i kopplingsdosor med mera identifierade till 100 %?
- Finns udda kretslösningar, inklusive udda partfärger som behöver dokumenteras och märkas?
- Förekommer udda färger som till exempel röd skyddsledare?
- Är all materiel lätt åtkomlig för betjäning, identifiering och underhåll?
- Är elmaterielen monterad skild från delar som kan behöva underhållas av annan personal, till exempel rörmokare?
- Är elfördelningen lämpligt utförd?
- Lämplig sektionering av JFBer och fördelning mellan faser?
- Finns nödvändiga ritningar, märkningar, gruppförteckning och varningsskyltar?
- Finns lämpliga frånskiljningsanordningar som ger lämplig sektionering, även för specifika apparater både för
frånskiljning och funktion? - Korrekt faslikhet?
- Bryter enpoliga strömställare fasledaren, och är monterade utom räckhåll från bad och dusch?
- Till sist: Har jag gissat någonstans? Glömt något, något som skulle ”fixas senare”? Lappat ihop det jag haft sönder? Städat efter mig?
Om det är någon funktion på instrumenten som har minst nytta/verkan vid dessa kontroller så är det just isolationsprov/meggning. Det kommer däremot väl till pass vid diverse felsökning på tex värmeelement, fukt i utrustning osv.
Så om man ändå vill skaffa instrument kan det vara bättre med de enkla installationstestarna. Att kunna få ett mätvärde både vid JFB-test och låga resistanser är mer värt än isolationsprov som ytterst sällan ger något vid nivåer 500-1000 V.
Så om man ändå vill skaffa instrument kan det vara bättre med de enkla installationstestarna. Att kunna få ett mätvärde både vid JFB-test och låga resistanser är mer värt än isolationsprov som ytterst sällan ger något vid nivåer 500-1000 V.
Tack för uttömmande svar! Förstår jag dig rätt Bo så är svaret på min fråga 1 ja.
@GK100: Intressant! Såg att Du skrev liknande i en annan tråd och att fel som hittas av isolationsmätning oftast ändå visar sig med annan provning, har du lust att utveckla det, jag lyckas inte klura ut hur. Låt säga att elektrikern använt fördragen slang eller trådat innan skivsättning, och jag drar en skruv rakt igenom slangen, som lyckas skada isolering på fas och nolla, då finns det väl en teoretisk möjlighet för läckström/ljusbåge med värmeutveckling, som inte räcker för att lösa ut dvärgbrytaren? Vid brand bryts väl den eller JFB till slut ändå, men iaf. Kan jag upptäcka detta fel med någon annat test än isolationsmätning?
@GK100: Intressant! Såg att Du skrev liknande i en annan tråd och att fel som hittas av isolationsmätning oftast ändå visar sig med annan provning, har du lust att utveckla det, jag lyckas inte klura ut hur. Låt säga att elektrikern använt fördragen slang eller trådat innan skivsättning, och jag drar en skruv rakt igenom slangen, som lyckas skada isolering på fas och nolla, då finns det väl en teoretisk möjlighet för läckström/ljusbåge med värmeutveckling, som inte räcker för att lösa ut dvärgbrytaren? Vid brand bryts väl den eller JFB till slut ändå, men iaf. Kan jag upptäcka detta fel med någon annat test än isolationsmätning?
Det är väl så att majoriteten av fel, av typen skruv genom slang/rör. Ger galvanisk kortslutning som upptäcks även med en enkel multimeter, man behöver inte hög spänning för att upptäcka dem.
Däremot så är fel i stil med gammal sprucken isolering i många fall sådana att där inte finns galvanisk kontakt. Har du en gammal tråd med en spricka i isoleringen som ligger direkt mot en jordad metallyta. Så går där ändå ingen ström oftast. Sprickan öppnar upp, men strömmen måste fortfarande krypa någon mm genom sprickan. Då kan det visa sig vid 1000V mätspänning. Vid vanlig drift med 230V visar det sig vid fuktig väderlek, så att krypströmmen får lite hjälp av kondens.
men självklart kan man tänka sig att skruven du drar igenom slangen, förstör isoleringen, men sedan "halkar" bort lite så att den inte riktigt ligger i galvanisk kontakt, men sannolikheten för det är extremt låg, den kan säkert glida iväg efter att ha skadat isoleringen, men då oftast flera mm, och då blir det ingen ström om du inte börjar testa med mycket högre spänningar.
När vi byggde om köket, så rev jag en vägg som står rakt ovanför elcentralen i källaren, det gick typ 30 Vp rör i väggen, blandat gamla pansarrör och lite nyare mjuka metallrör, och en del plaströr från 70-talet. Och 5 av dem var genomspikade, i ett rör hade spiken lyckats gå klockrent igenom en tråd i röret, var helt fastspikad. Då fanns det ingen jordfelsbrytare.
Däremot så är fel i stil med gammal sprucken isolering i många fall sådana att där inte finns galvanisk kontakt. Har du en gammal tråd med en spricka i isoleringen som ligger direkt mot en jordad metallyta. Så går där ändå ingen ström oftast. Sprickan öppnar upp, men strömmen måste fortfarande krypa någon mm genom sprickan. Då kan det visa sig vid 1000V mätspänning. Vid vanlig drift med 230V visar det sig vid fuktig väderlek, så att krypströmmen får lite hjälp av kondens.
men självklart kan man tänka sig att skruven du drar igenom slangen, förstör isoleringen, men sedan "halkar" bort lite så att den inte riktigt ligger i galvanisk kontakt, men sannolikheten för det är extremt låg, den kan säkert glida iväg efter att ha skadat isoleringen, men då oftast flera mm, och då blir det ingen ström om du inte börjar testa med mycket högre spänningar.
När vi byggde om köket, så rev jag en vägg som står rakt ovanför elcentralen i källaren, det gick typ 30 Vp rör i väggen, blandat gamla pansarrör och lite nyare mjuka metallrör, och en del plaströr från 70-talet. Och 5 av dem var genomspikade, i ett rör hade spiken lyckats gå klockrent igenom en tråd i röret, var helt fastspikad. Då fanns det ingen jordfelsbrytare.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 497 inlägg
Det var ju typiskt att jag totalt missade att besvara en frågaM Marrebanan skrev:
Kanske, vissa installationstestare kan mäta slingimpedansen/kortslutningsströmmen både både L-N och L-PE. Nån kallar det för konstiga namn som Z-line respektive Z-loop. Detta gäller alltså om man använder stickpropp. Alla installationstestare har ju lösa mätsladdar också som man kan placera där man vill. Vid mätning av Ik3 ska man ju mäta mellan två faser.Om du ser på vad hempularen skriver i #6 tar det upp sånt som hör dit. Skruvar så att du får kortis mellan fas-noll löser säkringen nästan garanterat och om det är så knappt att det bara sker en gång och sen skiljer felet kommer sällan en meggning sen heller visa något onormalt. Spikar, skruvar skadar nog oftast bara en tråd om ens det så att isoleringen bryts helt. Faran då kan mer vara att det spänningssätts och sprids till andra delar på oväntat sätt utan att för den delen läcka nämnvärt mot jord. Alltså inget som heller märks vid den vanliga meggningen som görs mot jord med alla faser och nolla hopkopplade.M Marrebanan skrev:
Dina fall får man isf testa mellan alla ledare och är felet stumt L-L eller L-N går det lika bra genom en normal summer, resistansmätning. Vid felsökning allmänt eller test av läget i äldre installationer är det givetvis bra att ha en isolationsprovare till hands men just vid prov före drifttagning är det mest en formell sak om övriga mer viktiga steg har skötts på ett bra sätt. Som Bo brukar skriva i de fallen är den löpande okulära, rent manuella kontrollen under arbetets gång viktigast, då kommer knappast några större överraskningar sen vid mätning.
OK! Så om jag ska skaffa mig en mätare så är inte meggningen det viktigaste... landar det iaf i t.ex. en UT526 då eller finns det något annat lämpligt mätinstrument? Det finns ju även sådana där vägguttagsprovare som gör JFB-test men det är kanske en alltför simpel testning?
