Kompostering av eget BDT-slam, hur går jag tillväga?
Hej!
Jag finner inte så mycket konkret information om vissa delar av detta så jag tänkte att jag vänder mig hit. Det finns människor inom ganska blandade kompetensområden här, så förhoppningsvis finns det några svar
Vi installerade nytt avlopp i höstas med BDT+WC genom trekammarbrunn på 2 m² ut i markbädd. Grävaren var tvungen att flytta systemet till ett eländigt ställe som blir bökigt för tömningsbilen att ta sig fram till. Hellre än att gräva sönder innergården, schakta bort leran och bygga en hållfast väg, så vill vi kompostera slammet själv.
Vi odlar i allt större skala redan och har godkänd egenkompostering av latrin som vi sprider ut. Det finns ingen WC men vi valde ett system där vi kan installera om vi av något skäl behöver, ansökningsprocess och slutkostnad var densamma. Alltså gäller det endast BDT-avlopp där vi inte ens äger tvätt- eller diskmaskin.
Om vi vill kompostera vårt slam, så tänker jag att man håvar upp flytslam som sedan får torka och gå direkt i latrinkomposten. För sedimentslam verkar det vara filter som gäller och här undrar jag hur.
Min tanke är en 200-liters tunna fylld med biokol och halm/spån i någon blandning, med en koppling i botten med slang som leder tillbaks ner i första kammaren på trekammarbrunnen. Sedan tänker jag en liten dränkbar pump som får stå och gå tills vattnet som rinner ut är fritt från partiklar. Varpå det får rinna av och stå ett tag tills en aerob nedbrytningsprocess påbörjas och tillförs då övriga latrinkomposten.
Är det någon som har några exempel på godkända sådana lösningar? Är det någon som har ett? Vad används det för filtermaterial och har ni några övriga tips? Jag sitter och gör litet efterforskning inför ansökan till kommunen och vore tacksam för all hjälp ni kan bidra med.
Jag finner inte så mycket konkret information om vissa delar av detta så jag tänkte att jag vänder mig hit. Det finns människor inom ganska blandade kompetensområden här, så förhoppningsvis finns det några svar
Vi installerade nytt avlopp i höstas med BDT+WC genom trekammarbrunn på 2 m² ut i markbädd. Grävaren var tvungen att flytta systemet till ett eländigt ställe som blir bökigt för tömningsbilen att ta sig fram till. Hellre än att gräva sönder innergården, schakta bort leran och bygga en hållfast väg, så vill vi kompostera slammet själv.
Vi odlar i allt större skala redan och har godkänd egenkompostering av latrin som vi sprider ut. Det finns ingen WC men vi valde ett system där vi kan installera om vi av något skäl behöver, ansökningsprocess och slutkostnad var densamma. Alltså gäller det endast BDT-avlopp där vi inte ens äger tvätt- eller diskmaskin.
Om vi vill kompostera vårt slam, så tänker jag att man håvar upp flytslam som sedan får torka och gå direkt i latrinkomposten. För sedimentslam verkar det vara filter som gäller och här undrar jag hur.
Min tanke är en 200-liters tunna fylld med biokol och halm/spån i någon blandning, med en koppling i botten med slang som leder tillbaks ner i första kammaren på trekammarbrunnen. Sedan tänker jag en liten dränkbar pump som får stå och gå tills vattnet som rinner ut är fritt från partiklar. Varpå det får rinna av och stå ett tag tills en aerob nedbrytningsprocess påbörjas och tillförs då övriga latrinkomposten.
Är det någon som har några exempel på godkända sådana lösningar? Är det någon som har ett? Vad används det för filtermaterial och har ni några övriga tips? Jag sitter och gör litet efterforskning inför ansökan till kommunen och vore tacksam för all hjälp ni kan bidra med.
Hej,Nauti skrev:
Hej!
Jag finner inte så mycket konkret information om vissa delar av detta så jag tänkte att jag vänder mig hit. Det finns människor inom ganska blandade kompetensområden här, så förhoppningsvis finns det några svar
Vi installerade nytt avlopp i höstas med BDT+WC genom trekammarbrunn på 2 m² ut i markbädd. Grävaren var tvungen att flytta systemet till ett eländigt ställe som blir bökigt för tömningsbilen att ta sig fram till. Hellre än att gräva sönder innergården, schakta bort leran och bygga en hållfast väg, så vill vi kompostera slammet själv.
Vi odlar i allt större skala redan och har godkänd egenkompostering av latrin som vi sprider ut. Det finns ingen WC men vi valde ett system där vi kan installera om vi av något skäl behöver, ansökningsprocess och slutkostnad var densamma. Alltså gäller det endast BDT-avlopp där vi inte ens äger tvätt- eller diskmaskin.
Om vi vill kompostera vårt slam, så tänker jag att man håvar upp flytslam som sedan får torka och gå direkt i latrinkomposten. För sedimentslam verkar det vara filter som gäller och här undrar jag hur.
Min tanke är en 200-liters tunna fylld med biokol och halm/spån i någon blandning, med en koppling i botten med slang som leder tillbaks ner i första kammaren på trekammarbrunnen. Sedan tänker jag en liten dränkbar pump som får stå och gå tills vattnet som rinner ut är fritt från partiklar. Varpå det får rinna av och stå ett tag tills en aerob nedbrytningsprocess påbörjas och tillförs då övriga latrinkomposten.
Är det någon som har några exempel på godkända sådana lösningar? Är det någon som har ett? Vad används det för filtermaterial och har ni några övriga tips? Jag sitter och gör litet efterforskning inför ansökan till kommunen och vore tacksam för all hjälp ni kan bidra med.
Ett smidigt sätt att ta hand om sitt eget slam är ett minireningsvek med inbyggd slamavvattnare. Kika till exempel på
https://www.asiosweden.se/produkter/asio-monocomp-minireningsverk
Då får du en väldigt enkel och kostnadseffektiv hantering av ditt eget slam, utan slabb med extern slamavvattnare. Produkten säljs direkt till konsument utan onödiga mellanhänder och priset blir därför förmånligt. Dessutom enkelt att serva själv.
Är detta verkligen lagligt att göra?R robert_79 skrev:
Hej,J Jansson69 skrev:
Absolut är det lagligt. Minireningsverket är CE-märkt, på samma sätt som alla andra på den svenska marknaden förekommande reningsverk. Det klarar normal skyddsnivå utan kemikalier och hög skyddsnivå med flockningsmedel.
För att få ta hand om sitt eget slam krävs tillstånd från den kommun man bor i. Frågar man kommunen eller letar på nätet brukar man hitta respektive kommuns ansökningsblankett för eget omhändertagande av slam. Kommunen brukar vilja att man har en tät kompost med två fack som man använder växelvis så att slammet får komposteras 12 till 18 månader.
Ja efter tillstånd ja, men det skrev du ingett om tidigare..R robert_79 skrev:
Bra att det är förtydligat men det är inte alla som får tillstånd då det kan lukta i områden..
Hej, intresserad av asio monocomp med egen slamtömning, några frågor. 1 lutkar det? 2. Vad har du för efterpolering? 3. Hade du några utmaningar att få godkänt av kommunen?R robert_79 skrev:
Hej Jonte,J jonteeliasson skrev:
1. Nej, det luktar inte. Du ska dock ha avluftning på taket, vilket gäller i princip alla avlopp.
2. Jag fick godkänt för stenkista. Vattnet är ju rent och kan i princip släppas ut i ett dike. Men, kommuner brukar ändå vilja ha en täckt utsäppspunkt. De föreslog en enkel infiltration, men eftersom fastigheten ligger på en ö blir det väldigt dyrt att frakta sand och de köpte mitt förslag om stenkista.
3. Nej, det gick smidigt. I detta fall Österåker. Jag hade talat lite med miljöinspektören tidigare när jag undersökte olika lösningar så han var förberedd. När jag väl skickade in ansökan fick jag tillståndet två dagar senare.
Jag har en MONOcomp 8 från https://asiosweden.se
Mvh,
Robert
Inte alla minireningsverk behöver avluftning - den jag har med vattenlabyrint kör inte ned slammet så djupt syrefritt att det börja röta och då är processen i den närmaste luktfri (lite jordkälledoft kort stund kan noteras när man häver upp locket)
verk som har slammagasin innan behandling som många SBR-verk behöver ventilation upp genom huset till ovanför tak då det fins djup anaerob fermentering både i slammagasin och vissa steg som startas i SBR-verk och behöver ventilation för att inte få besvärande doft på marknivå när den kör cyklerna.
Hur det är med asio monocomp vet jag inte, men finns svart (rötande) slam i någon av dess arbetssteg eller uppsamling innan bearbetning så kommer det att lukta och man behöver ventilation genom huset till tak för att få det utom 'näshåll'.
verk som har slammagasin innan behandling som många SBR-verk behöver ventilation upp genom huset till ovanför tak då det fins djup anaerob fermentering både i slammagasin och vissa steg som startas i SBR-verk och behöver ventilation för att inte få besvärande doft på marknivå när den kör cyklerna.
Hur det är med asio monocomp vet jag inte, men finns svart (rötande) slam i någon av dess arbetssteg eller uppsamling innan bearbetning så kommer det att lukta och man behöver ventilation genom huset till tak för att få det utom 'näshåll'.
Syftet med mitt svar på det tidigare inlägget var primärt att svara på fråga om det luktar från reningsverket. Svaret är således att de inte luktar från reningsverket när det installeras korrekt, men en avluftning på taket.X xxargs skrev:
Visst kanske det finns något reningsverk som i sig inte kräver avluftning. Dock, är det ju brukligt att ha en avluftning på taken alldeles oavsett vilken typ av installation man har. Annars får man lätt gurglande vattenlås.