Formellt (definitionsmässigt enligt lagen, t ex MB) så var det avloppsvatten som trängde in genom väggen. Dagvatten är avloppsvatten när det hamnat i dagvattensystemet i detaljplanerat område.M Masthugg skrev:
Det är dagvattennätet som är underdimensionerat och dess översvämning orsakade skadan. Det helt separata spillvattennätet är modernare (från 60-talet) och är väl dimensionerat och fungerade under hela översvämningen.N NoOne2k skrev:
Det beror på hur kommunen har valt att organisera VA-kollektivet. Det ska bära sina egna kostnader och därför särredovisas. Så det är inte tillåtet för en kommun att använda intäkterna från VA till någon annan typ av verksamhet, säg skola eller omsorg. Därför har många (troligen de flesta) kommuner valt att lägga verksamheten i ett eget bolag, som då blir den juridiska person med ansvaret för anläggningarna. Däremot ligger ansvaret för planeringen enligt PBL kvar på kommunen i ett sådant upplägg.Claes Sörmland skrev:
Jo, men bara för att det finns ett dränerings-/dagvattensystem kan man kanske inte garantera att det klarar alla möjliga påfrestningar? Jag skulle aldrig våga ansluta huset till ett sånt system utan backventiler.
Jag vet inte om det finns några standardkrav på ett sånt system, eller vilka eventuella funktionsgarantier en kommun kan lämna.
Nu har jag tittat på brunnarna och tror nu att även dagvattensystemet är från 60-talet och inte äldre som jag tidigare skrev.
För mycket vatten strömmade in genom röret nederst i bild från uppströms källor så att röret klockan 2 inte kunde svälja det och vattnet steg. Det lilla röret klockan 10 är dagvattenanslutningen från min väns hus. Där tog sig vattnet in bakvägen till husgrunden.
För mycket vatten strömmade in genom röret nederst i bild från uppströms källor så att röret klockan 2 inte kunde svälja det och vattnet steg. Det lilla röret klockan 10 är dagvattenanslutningen från min väns hus. Där tog sig vattnet in bakvägen till husgrunden.
Nu när jag läser på är min förståelse är att verksamheten regleras i lagen om allmänna vattentjänster. Där finns ett skadeståndskrav angivet:useless skrev:
2. är uppfyllt. Frågan är om 1. är uppfyllt, att huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt lagen om allmänna vattentjänster. Jag tror det eftersom huvudmannen leder vatten mot min väns fastighets dagvattenanslutning och ledningarna inte klarar detta större regn utan att översvämmas. Det rör sig om kanske 70-80 mm på två dygn.
Redigerat:
I Luleå finns ett ärende från 70-talet som rör området där mina föräldrars hus (köptes på 90-talet) ligger.
Området heter bredviken/lerbäcken och har mycket högt grundvatten.
Minns inte exakt detaljerna, men alla hus som byggdes med källare fick problem.
Tror det var så att kommunen förordade, krävde eller inte avrådde från källare??
Husägarna stämde kommunen och vann ersättning för mer omfattande dränering.
Är numera två nedstigningsbrunnar på tomten.
Samt rykten om att kommunen inte beviljar bygglov för källare i villor längre.
Området heter bredviken/lerbäcken och har mycket högt grundvatten.
Minns inte exakt detaljerna, men alla hus som byggdes med källare fick problem.
Tror det var så att kommunen förordade, krävde eller inte avrådde från källare??
Husägarna stämde kommunen och vann ersättning för mer omfattande dränering.
Är numera två nedstigningsbrunnar på tomten.
Samt rykten om att kommunen inte beviljar bygglov för källare i villor längre.
Jobbar på en kommun, på min enhet passerar huvuddelen av försäkringsärendena där kommunen är part.
Min rekommendation är att om din granne anser att kommunen är vållande så bör detta anmälas in som en skada till kommunen så att deras försäkringsbolag (beroende på hur dom organiserat detta) kan utreda om kommunen kan anses ha något ansvar för aktuell skada.
Skada till följd av vatten är inte helt ovanligt, dock beror det oftast på ”ledningsfrämmande föremål” d.v.s. bös som inte hör hemma där (grenar, grävlingar och dylikt) - då är det avhängigt på var föremålet sitter, på kommunens sida eller fastighetsägarens sida. I det här fallet kan något som kallas skyfallsundantag/nederbördsundantag träda in - då gäller inte kommunen försäkring vid skada till följd av just nederbörd, men det kan också vara så att aktuell kommun tecknat en försäkring som täcker upp för detta undantag. Det vet ni först när ni gjort en skadeanmälan och detta utretts.
Eftersom detta är skadeståndsrätt (där det som huvudregel är skadelidande som har bevisbördan) korsat med vattenjuridik (som kan ge vem som helst huvudvärk) så är det svårt att säga varken bu eller bä utan jag tycker det ska anmälas som en skada för att få det utrett.
Det finns en del kring strikt ansvar i lagstiftningen kring allmänna vattentjänster men just vattenjuridiken är snårig i mitt tycke.
/Andreas
Min rekommendation är att om din granne anser att kommunen är vållande så bör detta anmälas in som en skada till kommunen så att deras försäkringsbolag (beroende på hur dom organiserat detta) kan utreda om kommunen kan anses ha något ansvar för aktuell skada.
Skada till följd av vatten är inte helt ovanligt, dock beror det oftast på ”ledningsfrämmande föremål” d.v.s. bös som inte hör hemma där (grenar, grävlingar och dylikt) - då är det avhängigt på var föremålet sitter, på kommunens sida eller fastighetsägarens sida. I det här fallet kan något som kallas skyfallsundantag/nederbördsundantag träda in - då gäller inte kommunen försäkring vid skada till följd av just nederbörd, men det kan också vara så att aktuell kommun tecknat en försäkring som täcker upp för detta undantag. Det vet ni först när ni gjort en skadeanmälan och detta utretts.
Eftersom detta är skadeståndsrätt (där det som huvudregel är skadelidande som har bevisbördan) korsat med vattenjuridik (som kan ge vem som helst huvudvärk) så är det svårt att säga varken bu eller bä utan jag tycker det ska anmälas som en skada för att få det utrett.
Det finns en del kring strikt ansvar i lagstiftningen kring allmänna vattentjänster men just vattenjuridiken är snårig i mitt tycke.
/Andreas
Låter som att det är svårt att veta vad utgången kan bli. Men vad huvudmannens försäkring har med saken att göra förstår jag inte riktigt. Det är ju så att säga deras problem hur de vill finansiera ett skadestånd om det nu finns grund för ett sådant.A _andreasl_ skrev:
Jag tror aldrig vi får veta varför kommunens ledning inte tog emot allt vatten. Om det var att den var underdimensionerad i förhållande till regnmängden eller om det satt t ex grenar i den.
Oavsett så leder kommunen avvattningen från flera hektar privatägd skogs- och ängsmark som ligger utanför dagvattenområdet genom denna ledning. Jag frågade planeringschefen för några veckor sedan över telefon om detta (i samband med ett bygglov som berörde mig, en ren slump att det kom upp före denna händelse). Hon menade att så ska det inte vara men så har det alltid varit så det tänker kommunen inte åtgärda.
Rent krasst så kan man väl säga att om försäkringen inte täcker det så kan man kanske inte räkna med någon större betalningsvilja hos kommunen i fråga såvida man inte går till tinget, därav får försäkringens giltighet en betydelse. Det är så (kan inte säga att det gäller alla 290 kommuner) för att annars skulle otaliga kräva kommunen på pengar för både omöjliga och möjliga saker med eller utan fog för det.
Dagvattenledningar är dimensionerade efter en största sannolik regnmängd (det görs ju på senare år i alla fall uppskattningar på t.ex. 50~års och 100-års regn, detta hänger också ihop med översvämningskarteringar som fler och fler kommuner gör).
Förutsättningarna på platsen kan ha ändrats sedan ledningarna lades i backen också. Avrinning från fler platser/större ytor och så vidare. (Detta brukar framförallt bli problem i bebyggda områden där man förtätar med mer hårdgjord yta, t.ex. byggnader och vägar vilket gör att dagvattensystemet ska svälja mer än det ursprungligen dimensionerades för). En stor del av dagvettensystemen (och dricksvattensystemen också för den delen) är mycket gamla.
Upplägget med vattenavledningen låter ju märklig men det är inte mitt kunskapsområde direkt. Lite anmärkningsvärt dock om man vet om det, det orsakar problem och man inte tänker åtgärda det…
Inte för att jag är säker, men nöten ligger nog i kommunens dagvattenledningar. Hur är med avvattning från tak och tomt, när dom drar fram så kan det ibland vara att dagvattenledningen ska kopplas på och betalas ( förbindelsepunkt ) för. sen om kommunen kräver eller ger tillstånd till anslutning är en annan sak. Min tanke då angående dagvattensystemet är om topografin samt det markförhållandet inte kan infiltrera utan måste gå via rör bort. Då är det nog kommunens ansvar att rören sväljer. Det blir många m3 från alla tak tillsammans.
Det finns ju en bra anledning till att hus som byggs idag brukar förbjudas att ansluta sig till kommunala dagvattennätet. (Och även där så är tillåtet, ska man ju inte ansluta dräneringen dit.)
Har man inga ledningar till kommunens nät utan tar hand om allt i stenkistor eller kassuner på sin egen mark, så minskas dels risken att man drabbas som TS, och dels bidrar man själv till minskat flöde i kommunens ledningar så att inte andra drabbas.
Har man inga ledningar till kommunens nät utan tar hand om allt i stenkistor eller kassuner på sin egen mark, så minskas dels risken att man drabbas som TS, och dels bidrar man själv till minskat flöde i kommunens ledningar så att inte andra drabbas.
Jag köper din krassa beskrivning men har samtidigt lite svårt att acceptera att det offentliga uppvisar sådant beteende. Att kommuner medvetet bryter mot lagen om allmänna vattentjänster och skadeståndsskyldighet som finns beskriven där för att något upphandlat försäkringsbolag inte vill betala och man räknar kallt med att den enskilde drabbade inte orkar driva det rättsligt. Fy fan för att bete sig så korrupt i offentlig verksamhet.A _andreasl_ skrev:
Ja, det är en balansgång mellan att ersätta dom som rimligen ersättas bör och att undvika att ohederliga individer som försöker utnyttja systemet och på felaktiga grunder då kan tillskansa sig skattemedel eller där individer anser sig berättigade till ohemula summor i förhållande till skadans omfattning, exempel saknas inte kan jag säga.
För egen del så rättar sig min arbetsgivare efter utfallen som utredningarna ger. I vattenärenden innebär det allt som oftast ansvar och därmed utbetalning till skadelidande.
Sen som jag skrev (i första inlägget tror jag) finns det en del tillfällen där strikt ansvar gäller enligt lagen om allmänna vattentjänster, sen var gränserna går, beroende på skadans orsak, undandrar sig min kunskap.
Det lät ju lite rimligare än hur jag läste ditt första inlägg. Det vore ju mycket olyckligt om kommunerna inte försökte göra det lagliga utan istället komma undan med olagligheter för att få budgeten att gå ihop.A _andreasl_ skrev: