Status
Inte öppen för fler kommentarer.
D Diamant skrev:
Men du har ju sagt att det inte finns någon tyfonsäsong längre utan att alla månader på året är lika utsatta.

Nu skriver du ”Man väljer rutter utefter säsonger och väder.

Vilka säsonger finns kvar då tyfonsäsongen enligt dig inte finns kvar längre?
Cyklonsäsongen i Västra stilla havet pågår året runt, då är det ju inte en säsong, det är ett permanent tillstånd.

T ex har pasadvinden på atlanten bättre förutsättningar nov-mars, de flesta som seglar över gör det under den perioden.

Säsonger på förhärskande vindar finns också.

Min poäng från början var att orkansäsongerna blir längre och i stilla havet går den hela året.
 
  • Gilla
  • Haha
Peter787 och 1 till
  • Laddar…
G gaidin skrev:
Cyklonsäsongen i Västra stilla havet pågår året runt, då är det ju inte en säsong, det är ett permanent tillstånd.

T ex har pasadvinden på atlanten bättre förutsättningar nov-mars, de flesta som seglar över gör det under den perioden.

Säsonger på förhärskande vindar finns också.

Min poäng från början var att orkansäsongerna blir längre och i stilla havet går den hela året.
Chatgpt håller inte med dig utan med mig.

Tyfonsäsongen är den period på året då tropiska cykloner (tyfoner) oftast bildas i västra Stilla havet. En tyfon är egentligen samma typ av storm som en orkaan eller cyklon – namnet beror bara på var i världen stormen uppstår.

🌏 Var sker tyfonsäsongen?​


Tyfoner bildas främst i västra delen av Stilla havet, särskilt nära:
  • Filippinerna
  • Japan
  • Taiwan
  • Kina
  • Vietnam
📅 När är tyfonsäsongen?

Den officiella tyfonsäsongen pågår ungefär:
  • Maj – november
  • Flest och starkast tyfoner brukar komma juli – oktober.
Till skillnad från orkansäsongen i Atlanten kan tyfoner i Stilla havet bildas nästan när som helst under året, men de är mycket vanligare under dessa månader.

🌪️ Hur starka kan de bli?

Tyfoner kan ge:
  • Vindar över 250 km/h
  • Kraftiga skyfall
  • Stormfloder vid kusten

Ett känt exempel är Typhoon Haiyan som drabbade Filippinerna 2013 och blev en av de starkaste tropiska stormarna som någonsin nått land.

Kort sagt:
Tyfonsäsongen är tiden (främst maj–november) då tropiska stormar i västra Stilla havet är som vanligast.
 
  • Haha
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
Dels är det ingen absolut sanning som kommer från chatgpt, dels är det emot regel 5.4.4
 
  • Gilla
Alfredo och 2 till
  • Laddar…
Suvi5700
G gaidin skrev:
Cyklonsäsongen i Västra stilla havet pågår året runt, då är det ju inte en säsong, det är ett permanent tillstånd.

T ex har pasadvinden på atlanten bättre förutsättningar nov-mars, de flesta som seglar över gör det under den perioden.

Säsonger på förhärskande vindar finns också.

Min poäng från början var att orkansäsongerna blir längre och i stilla havet går den hela året.
Då kan du ju aldrig segla i stilla havet. Måste vara öde på båtar dör om det alltid är säsong?
 
Suvi5700 Suvi5700 skrev:
Då kan du ju aldrig segla i stilla havet. Måste vara öde på båtar dör om det alltid är säsong?
Eftersom väderprognoser blir bättre och bättre är det sällan en tropisk storm kommer oanmäld. Man ser till att söka skydd eller hålla sig undan.

Idag är det däremot svårare att se var en storm skall hamna, vilken riktning den tar.
Jag tror det var 2022 som atlantens orkansäsong drog igång tidigt och en kategori 5 drog över södra Karibien redan i Augusti. Massor med båtar drog söder ut, ner mot Grenada som räknas att vara utanför orkanbältet men orkanen drog rakt över. Jag hade vänner som var där och sökte skydd inne i träskmarker, djupa vikar och floder.

Man visste redan någon vecka att den skulle komma men inte var den till slut skulle hamna.
Vi har mer oberäkneliga stormar men bättre prognoser.
Som seglare så följer man sådant här och över tid så märker man förändringarna själv.
 
  • Gilla
BirgitS och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
P Pallewea skrev:
Skulle tro att de gör ett fundamentalt misstag. Kommer ihåg ett inslag från Mariestad för en del år sedan när man beviljat bygglov väldigt nära vattenlinjen. Här är stor risk för översvämning i framtiden sa reportern hur löser ni det? ”Då får väl staten ta sitt ansvar” blev svaret,
Fast ju Mariestad är väl helt beroende av vattenregleringen av Vänern. Och det är väl en statlig affär tänker jag.
 
Redigerat:
B Bitterhetsakademin skrev:
Så länge vi använder bensin och diesel kommer vi att ha stora mängder eten som används som råvara till petrokemisk industri eller annars får facklas upp. Sedan finns också hygien och kvalitetsaspekter att väga in.
Det vore ju smartare att använda den till energiproduktion än att fackla bort den, men det är väl för besvärligt.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
Suvi5700
kashieda kashieda skrev:
Det vore ju smartare att använda den till energiproduktion än att fackla bort den, men det är väl för besvärligt.
Här visar du tydligt din okunnighet. Jag ska inte berätta varför man måste fackla. Det får du ta reda på själv.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Fast ju Mariestad är väl helt beroende på vattenregleringen av Vänern. Och det är väl en statlig affär tänker jag.
Så är det, men som jag nämnt i ett tidigare inlägg så kan det bli svårt att reglera utflöden (älvar och åar) mot havet när lågtrycken fördjupas och havsnivån höjs i dess centrum varvid utflödena blockeras och översvämningar sprider sig uppströms och i detta fall kommer Vänerns vattennivå att höjas och notera att inflödena till Vänern inte påverkas på samma sätt (den samlade effekten på Vänerns strandlinje beror på utgångsläget) men det är som sagt ”statens” problem.
 
Suvi5700 Suvi5700 skrev:
Här visar du tydligt din okunnighet. Jag ska inte berätta varför man måste fackla. Det får du ta reda på själv.
Nu har jag läst på lite kort, och jag ser framförallt problem med eventuella föroreningar. Naturligtvis kan det även vara problem med jämn tillgång i t ex ett kraftverk, men det torde kunna lösas med ett buffertlager för att ge chans att starta och dämpa förbränningen på ett kontrollerat sätt.

Sen är såklart investeringen ett problem om mängden råvara är för liten på varje plats, men det är en ekonomisk fråga och inte ett teknisk krav.

Du får väldigt gärna upplysa mig om det är något jag missat.
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
Claes Sörmland
P Pallewea skrev:
Så är det, men som jag nämnt i ett tidigare inlägg så kan det bli svårt att reglera utflöden (älvar och åar) mot havet när lågtrycken fördjupas och havsnivån höjs i dess centrum varvid utflödena blockeras och översvämningar sprider sig uppströms och i detta fall kommer Vänerns vattennivå att höjas och notera att inflödena till Vänern inte påverkas på samma sätt (den samlade effekten på Vänerns strandlinje beror på utgångsläget) men det är som sagt ”statens” problem.
Kanske dags att sätta grävmaskinerna i arbete, plocka bort gamla slussar och låta gamla Göta kanal jobba med annat än turism?
 
P Pallewea skrev:
Så är det, men som jag nämnt i ett tidigare inlägg så kan det bli svårt att reglera utflöden (älvar och åar) mot havet när lågtrycken fördjupas och havsnivån höjs i dess centrum varvid utflödena blockeras och översvämningar sprider sig uppströms och i detta fall kommer Vänerns vattennivå att höjas och notera att inflödena till Vänern inte påverkas på samma sätt (den samlade effekten på Vänerns strandlinje beror på utgångsläget) men det är som sagt ”statens” problem.
Tänker du att en havshöjning eller blockering av Göta Älvs utlopp skulle höja vattenytan i Vänern?

Nedströms från Vänern, kanske efter Lilla Edet, visst, men Vänern?

Du är medveten om att Vänern ligger 44 meter över havet? Når havet dit är det nog något mer allvarligt.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Kanske dags att sätta grävmaskinerna i arbete, plocka bort gamla slussar och låta gamla Göta kanal jobba med annat än turism?
Vätterns utflöde är Motala ström, Göta kanal kan gott få vara kvar.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
G gaidin skrev:
Tänker du att en havshöjning eller blockering av Göta Älvs utlopp skulle höja vattenytan i Vänern?

Nedströms från Vänern, kanske efter Lilla Edet, visst, men Vänern?

Du är medveten om att Vänern ligger 44 meter över havet? Når havet dit är det nog något mer allvarligt.
Nej havet når inte dit. Men om inte utflödet fungerar måste det strypas uppströms (jmfr med Gävle senast) dvs i exemplet Vänern kan ett inflöde efter skyfall i upptagningsområdet inte bara skickas ut genom Göta älv vilket leder till en höjning av strandlinjen. Min poäng var att man inte skall bygga tätt på vattenlinjen och hoppas att någon annan tar notan om det blir fuktigt runt huset.
 
  • Gilla
Peter787 och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
P Pallewea skrev:
Min poäng var att man inte skall bygga tätt på vattenlinjen och hoppas att någon annan tar notan om det blir fuktigt runt huset.
Så görs ju nästan alltid eftersom folk gillar sjöutsikt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.