Känner du dig lurad på materialpriset?
Det diskuteras titt som tätt om höga materialpriser från hantverkare och då man jämför så är det dels vilket pris hantverkaren själv köper in för samt priser på nätet och detaljhandeln.
Priset som hantverkarfirman köper in för lämnar vi därhän för det är inte intressant då kunden inte har samma rabattbrev som företaget hos grossisten men det pris man nu får av hantverkaren är ju då ett pris i ett tredje steg (fabrik, grossist, firman) och ska då inkludera hantering och eventuell lagerhållning.
Grossisten kan ju ge rabatter till företag på typ mellan 50-80% i genomsnitt och det innebär ju då att grossisten har minst 100% påslag på sitt inköpspris från leverantören/fabriken för att täcka upp hantering och lagerkostnader samt att betala alla andra kostnader och göra vinst.
Då kommer vi till det man kan ta sig en funderare på, en firma köper något hos grossist och lägger sen själva på tex 20-30% (ibland mindre om det är jättedyra saker eller stora mängder, de som lägger på 100-1000% är inte så vanliga som det ser ut i detta forum) för att täcka kostnader och göra vinst på grejerna, precis som vilket företag som helst som hanterar varor som ska säljas.
Men, detaljhandel som tex Jula, Bauhaus eller större nätbutik har ju då humana priser och då så klart lägre, för arbetet med hantering gör ju då kunden själv och påslag för det är ju då borta, helt narturligt. Det konstiga är bara det att ingen reagerar på att dessa ställen köper in så pass stora mängder att det inte handlar genom grossist så som hantverkarfirmorna utan agerar själva som grossist och köper direkt från leverantör/fabrik. Tänk då på vilket stort påslag dom gör då dom visserligen ligger några kronor under hantverkarnas utpriser men ändå en bra bit över priset som hantverkarna köper för hos sin branchgrossist.
Så i vilket läge blir ni lurade egentligen? Handla av de lite billigare och sköta hanteringen själv men ändå betala för det egentligen, eller handla av hantverkaren lite dyrare men inte röra ett finger?
Fundera lite på det ni.
Ett litet enkelt räkneexempel:
Grossist köper en pryl från fabrik för 1 krona.
Grossist sätter ett utpris på denna pryl på 10 kr.
Hantverkare köper av grossist med 50% rabatt denna pryl för 5 kr.
Hantverkare lägger på 50% och säljer till kund för 7,50 kr. (kunden hade själv fått betala 10 kr hos grossist då den är oregistrerad kund)
Nätbutik/detaljhandel köper samma pryl från fabrik för 1 kr.
Nätbutik/detaljhandel vill ligga under hantverkarnas pris och säljer till kund för 6 kr.
Kund måste lägga ner tid och ev bensin, porto osv för att få hem prylen samt hoppas på att det verkligen blev rätt samt att hantverkaren kanske tar högre timpris för att täcka eventuell förlust då denne inte fick sälja prylen och då kostar helt plötsligt prylen i alla fall 7,50 kr
Så, vem lurar vem?
Grossisten gör en vinst på prylen med 4 kronor (400%) som ska täcka omkostnader. Hantverkaren gör en vinst på 2,5 kr (50%) som ska täcka omkostnader och kunden har fått från fabrikspris ett påslag med 750%
I andra fallet så gör nätbutik/detaljhandel en vinst på prylen med 600% i samma steg i kedjan som grossisterna gör vinst med 400% och jag tror knappast de har större omkostnader än grossisterna i det stora hela plus att allt arbete görs av kunden för att få hem prylen och eventuellt påslag på timpenning görs av hantverkare när den ska monteras.
Vi diskuterar inte nu var det är billigast i kronor utan var NI blir mest lurade egentligen!!!
Priset som hantverkarfirman köper in för lämnar vi därhän för det är inte intressant då kunden inte har samma rabattbrev som företaget hos grossisten men det pris man nu får av hantverkaren är ju då ett pris i ett tredje steg (fabrik, grossist, firman) och ska då inkludera hantering och eventuell lagerhållning.
Grossisten kan ju ge rabatter till företag på typ mellan 50-80% i genomsnitt och det innebär ju då att grossisten har minst 100% påslag på sitt inköpspris från leverantören/fabriken för att täcka upp hantering och lagerkostnader samt att betala alla andra kostnader och göra vinst.
Då kommer vi till det man kan ta sig en funderare på, en firma köper något hos grossist och lägger sen själva på tex 20-30% (ibland mindre om det är jättedyra saker eller stora mängder, de som lägger på 100-1000% är inte så vanliga som det ser ut i detta forum) för att täcka kostnader och göra vinst på grejerna, precis som vilket företag som helst som hanterar varor som ska säljas.
Men, detaljhandel som tex Jula, Bauhaus eller större nätbutik har ju då humana priser och då så klart lägre, för arbetet med hantering gör ju då kunden själv och påslag för det är ju då borta, helt narturligt. Det konstiga är bara det att ingen reagerar på att dessa ställen köper in så pass stora mängder att det inte handlar genom grossist så som hantverkarfirmorna utan agerar själva som grossist och köper direkt från leverantör/fabrik. Tänk då på vilket stort påslag dom gör då dom visserligen ligger några kronor under hantverkarnas utpriser men ändå en bra bit över priset som hantverkarna köper för hos sin branchgrossist.
Så i vilket läge blir ni lurade egentligen? Handla av de lite billigare och sköta hanteringen själv men ändå betala för det egentligen, eller handla av hantverkaren lite dyrare men inte röra ett finger?
Fundera lite på det ni.
Ett litet enkelt räkneexempel:
Grossist köper en pryl från fabrik för 1 krona.
Grossist sätter ett utpris på denna pryl på 10 kr.
Hantverkare köper av grossist med 50% rabatt denna pryl för 5 kr.
Hantverkare lägger på 50% och säljer till kund för 7,50 kr. (kunden hade själv fått betala 10 kr hos grossist då den är oregistrerad kund)
Nätbutik/detaljhandel köper samma pryl från fabrik för 1 kr.
Nätbutik/detaljhandel vill ligga under hantverkarnas pris och säljer till kund för 6 kr.
Kund måste lägga ner tid och ev bensin, porto osv för att få hem prylen samt hoppas på att det verkligen blev rätt samt att hantverkaren kanske tar högre timpris för att täcka eventuell förlust då denne inte fick sälja prylen och då kostar helt plötsligt prylen i alla fall 7,50 kr
Så, vem lurar vem?
Grossisten gör en vinst på prylen med 4 kronor (400%) som ska täcka omkostnader. Hantverkaren gör en vinst på 2,5 kr (50%) som ska täcka omkostnader och kunden har fått från fabrikspris ett påslag med 750%
I andra fallet så gör nätbutik/detaljhandel en vinst på prylen med 600% i samma steg i kedjan som grossisterna gör vinst med 400% och jag tror knappast de har större omkostnader än grossisterna i det stora hela plus att allt arbete görs av kunden för att få hem prylen och eventuellt påslag på timpenning görs av hantverkare när den ska monteras.
Vi diskuterar inte nu var det är billigast i kronor utan var NI blir mest lurade egentligen!!!
Jag vet inte hur insatt du är i hur grossister fungerar i allmänhet eller i elbranchen men dina exempel på hur priserna sätts vs rabatter tror jag inte stämmer helt.
400-600% vinst är inte rimligt, kolla vinst marginalerna på tex allabolag....
400-600% vinst är inte rimligt, kolla vinst marginalerna på tex allabolag....
Jag tror du krånglar till det GG.
Om du som kund ser att du kan köpa en sak för 10kr i en affär eller nätbutik och hantverkaren levererar samma sak för 30 kr så känner sig kunden lurad. Krångligare än så är det inte. SOm kund förväntar man sig att hantverkaren har bättre priser genom storköp och att hantisen därför borde kunna matcha bästa pris och ändå ha marginal på prylen.
Detta har ju ältats hundra gånger förut, förstår inte att du orkar tjata om det igen. Finns det något nytt under solen?
Om du som kund ser att du kan köpa en sak för 10kr i en affär eller nätbutik och hantverkaren levererar samma sak för 30 kr så känner sig kunden lurad. Krångligare än så är det inte. SOm kund förväntar man sig att hantverkaren har bättre priser genom storköp och att hantisen därför borde kunna matcha bästa pris och ändå ha marginal på prylen.
Detta har ju ältats hundra gånger förut, förstår inte att du orkar tjata om det igen. Finns det något nytt under solen?
Självklart måste ju hantisen tjäna pengar men när jag kan köpa samma pryl på brädgården för mindre pengar än hantverkaren då känner jag mig blåst.
Jag har inge problem med att hantverkaren köper en pryl för 1kr och säljer den till mig för 1 miljon om jag själv måste betala 1,1miljoner för att köpa den själv.
Jag har inge problem med att hantverkaren köper en pryl för 1kr och säljer den till mig för 1 miljon om jag själv måste betala 1,1miljoner för att köpa den själv.
Ja, fast om du läser ordentligt så ser du att jag pratar om brutto här, pengar som ska användas till omkostnader och det du ser på allabolag är netto, en helt annan sak men i övrigt så ser det mer eller mindre ut som jag skriver, det är skillnad på % och kronor, många % på en billig sak i påslag blir inte många kronor osv osv osvEnk Projektet skrev:
Som jag skrev i sista raden, det handlar inte om kronor utan om var man blir mest lurad, när det ständigt gnälls på hantverkarens priser som är steg 3 i ledet och man enkelt kan se att vissa som ligger i steg 2 mycket väl skulle kunna ha ännu lägre priser men ingen reagerar på det. Jag anser att man som kund blir mer lurad av de ställen man kan handla på som privatperson så som Bauhaus och liknande som är steg 2 i processen.MathiasS skrev:
Inte kronor hit och dit för vi vet alla att ju fler steg en vara ska ta så kostar det mera för att alla vill tjäna på hanteringen utan saken är den att de ställen som säljer till privatpersoner billigare lurar mer....
Det finns igen vanlig verksamhet som klara sig utan vinst, och att alltid tro att man är lurad så fort man köper något så är det nog bara att vänja sig.
För att minimera det hela så krävs det att kunna förhandla om ALLT, vilket blir omöjligt i vardagen.
Jag tycker inte heller om att betala mer än vad som krävs, pga det undviker jag att köpa vissa saker men känner mej nog mest lurad när jag handlar mat och kläder.....
För att minimera det hela så krävs det att kunna förhandla om ALLT, vilket blir omöjligt i vardagen.
Jag tycker inte heller om att betala mer än vad som krävs, pga det undviker jag att köpa vissa saker men känner mej nog mest lurad när jag handlar mat och kläder.....
Nej precis det handlar inte om kronor.
Min uppfattning är dock att "folk" inte känner sig lurade av ett omotiverat högt marknadspris utan av just det jag och Beppo beskrev i tidigare inlägg. För egen del irriterar jag mig på omotiverat höga marginaler (dvs det du pratar om) alt branscher utan konkurrens men det är knappast det som gör att materialpriser diskuteras ofta här på forumet.
Min uppfattning är dock att "folk" inte känner sig lurade av ett omotiverat högt marknadspris utan av just det jag och Beppo beskrev i tidigare inlägg. För egen del irriterar jag mig på omotiverat höga marginaler (dvs det du pratar om) alt branscher utan konkurrens men det är knappast det som gör att materialpriser diskuteras ofta här på forumet.
Det mesta vi handlar till våra hus kan man förhandla om, det går utmärkt. Mjölken är ingen intresserad av att diskutera priset på så det är inte värt att störa sig på ens.Enk Projektet skrev:
Det som irriterar mig mest är branscherna som till synes agerar utan fungerande konkurrens. Ring tex till 15 olika försäljare av Brio barnvagnar. Priset kommer skilja sig max 50 spänn oavsett om det är en nätbutik eller terroristerna på Babyland. Marksten verkar vara samma sak - samma pris överallt och dessutom samma pris oavsett kvantitet iprincip. Båda sakerna är relativt dyra saker där det garanterat finns utrymme för en prisförhandling. Det finns säkert fler exempel på dessa kartellfasoner.
Så länge hantverkaren är ärlig och berättar att denne inte kommer att kunna matcha priserna man kan få hos Bauhaus eller något annat ställe, men det blir inte så himla mycket dyrare så har man i alla fall en chans som kund att ta ställning till om man vill åka själv och handla eller låta hantverkaren göra jobbet. Men så gör ju inte hantverkarna. De talar om rabatter och hur billigt det blir om de fixar det, och när kunden sedan ser att det inte alls är i närheten av vad man hade förväntat sig så blir man med rätta tjurig. Och en tjurig kund kan vara lite revanschsugen och börjar då bråka om jobbets kvalitet, tidsåtgång, städning och minsta lilla ojämnhet i en fog.
Vad hantverkarna får göra är att vara lite ärliga, och kanske förklara för grossisterna att om de inte bara skall ha prispressande stormarknader som kunder får de försöka styra upp prisbilden så att hantverkare kan ge ungefär samma nettopris som en stormarknad.
Vad hantverkarna får göra är att vara lite ärliga, och kanske förklara för grossisterna att om de inte bara skall ha prispressande stormarknader som kunder får de försöka styra upp prisbilden så att hantverkare kan ge ungefär samma nettopris som en stormarknad.
Att känna sig lurad som kund handlar helt enkelt i de flesta fall om att man känner sig vilseledd på ett eller annat sätt. Vad det beror på och vems ansvar det är kan man säkert diskutera till dödagar. Men man kommer aldrig ifrån att informationen mellan kund och hantverkare brustit någonstans på vägen och kunden har en annan bild av exempelvis hantverkarens materialpåslag eller kanske materialkostnader.
Den stora skillnaden att köpa från en butik, exempelvis Jula eller Elbutik.se är att man som kund enkelt ser vad det kostar och i samma ögonblick som man köper varan så accepterar man det priset. Sen om man blir "blåst" eller inte spelar ingen större roll, man vet vad man köper och till vilket pris så det är OK. Precis som Swerot påpekar så finns det många exempel på hantverkare som i värsta fall ger sken av att de har rabatter som kommer kunden till godo eller i många fall att man upplever att man som kund får köpa materialet med ett litet påslag på hantverkarens priser. Men uppenbarligen har inte kunden i allt för många fall insett att en mer eller mindre stor del av timkostnaden läggs på materialpåslag och av någon outgrundlig anledning så verkar för många hantverkare inte vilja vara öppna med det. (Varför?, Här ligger förmodligen en stor del av problematiken)
Om jag ska enkelt sammanfatta varför jag tror att kunder känner sig lurade på materialpriser så beror det inte på att de i förväg känt till att hur prissättningen fungerar för vissa hantverkare. De har inte förstått att hantverkaren förutom att leverera den tjänst som kunden beställt även drar in en stor del av sin inkomst på materialet. Fenomenet är knappast okänt och som hantverkare så borde det inte vara något större problem att vara lite mer tydlig mot kunden och helt enkelt säga att jag tar exempelvis 500:- i timmen och i snitt X % påslag på materialet jämfört med vad som kunden kan få tag på det i den allmänna handeln. (helt enkelt vara tydlig med att det finns ett påslag på materialet också) Accepterar kunden både timpriset och påslaget på materialet och det är tydligt att hantverkaren tar betalt både genom timpriset och påslaget tror jag knappast det är ett problem.
Precis som jag började med så tror jag att en stor del av problematiken undviks om hantverkaren är ärlig och öppen hur man tar betalt och tydligt gör klart för kunden att man tar ut en stor del av totalkostnaden via materialet från början. Det är uppenbarligen så som Glufsglufs och andra hantverkare påpekat att de flesta kunder bara stirrar sig blind på timpriset och vill man slippa en tjurig kund så får man vara lite proaktiv och förklara för kunden att timkostnaden är en del, men att man också tar en mer eller mindre stor del av totalkostnaden via materialpåslag.
Den stora skillnaden att köpa från en butik, exempelvis Jula eller Elbutik.se är att man som kund enkelt ser vad det kostar och i samma ögonblick som man köper varan så accepterar man det priset. Sen om man blir "blåst" eller inte spelar ingen större roll, man vet vad man köper och till vilket pris så det är OK. Precis som Swerot påpekar så finns det många exempel på hantverkare som i värsta fall ger sken av att de har rabatter som kommer kunden till godo eller i många fall att man upplever att man som kund får köpa materialet med ett litet påslag på hantverkarens priser. Men uppenbarligen har inte kunden i allt för många fall insett att en mer eller mindre stor del av timkostnaden läggs på materialpåslag och av någon outgrundlig anledning så verkar för många hantverkare inte vilja vara öppna med det. (Varför?, Här ligger förmodligen en stor del av problematiken)
Om jag ska enkelt sammanfatta varför jag tror att kunder känner sig lurade på materialpriser så beror det inte på att de i förväg känt till att hur prissättningen fungerar för vissa hantverkare. De har inte förstått att hantverkaren förutom att leverera den tjänst som kunden beställt även drar in en stor del av sin inkomst på materialet. Fenomenet är knappast okänt och som hantverkare så borde det inte vara något större problem att vara lite mer tydlig mot kunden och helt enkelt säga att jag tar exempelvis 500:- i timmen och i snitt X % påslag på materialet jämfört med vad som kunden kan få tag på det i den allmänna handeln. (helt enkelt vara tydlig med att det finns ett påslag på materialet också) Accepterar kunden både timpriset och påslaget på materialet och det är tydligt att hantverkaren tar betalt både genom timpriset och påslaget tror jag knappast det är ett problem.
Precis som jag började med så tror jag att en stor del av problematiken undviks om hantverkaren är ärlig och öppen hur man tar betalt och tydligt gör klart för kunden att man tar ut en stor del av totalkostnaden via materialet från början. Det är uppenbarligen så som Glufsglufs och andra hantverkare påpekat att de flesta kunder bara stirrar sig blind på timpriset och vill man slippa en tjurig kund så får man vara lite proaktiv och förklara för kunden att timkostnaden är en del, men att man också tar en mer eller mindre stor del av totalkostnaden via materialpåslag.
Har aldrig riktigt förstått det här med materialpåslag. Självklart förstår jag att hantverkare (m.fl.) vill tjäna pengar men det är knappast så att en mindre firma har några "over head" kostnader för material. Det kostar vad det kostar samt tiden det tar att åka och hämta prylarna. Nu har jag ingen erfarenhet av hantverkare ö.h.t. men väldigt mycket av entreprenörer genom jobbet. Dom försöker ofta sätta runt 11% påslag för material och ca 6% påslag för underentreprenörer. Blir saftiga pengar för i princip inget jobb.
Vår rörmokare sa att alla rör ville han att vi skulle ta genom honom så att han vet att det är rätt och bra grejer. Övriga saker (wc, värmepump, blandare) så sa han att om vi hittade något i butik så skulle han försöka matcha priset. Det slutade med att vi fick 19000 rabatt på värmepump och 500 kr på wc jämfört med vad han skulle sålt det för annars. Blandare köpte vi på impuls så där han vi inte kolla med honom.
Nu är det ju så att OM hantverkaren verkligen hade tagit ALLA materialhanteringskostnader som påslag på materialet så hade det kanske ev. kunnat vara OK med stora påslag jämfört med vad dte kostar kunden att själv handla. Men en VVS firma verkar tycka att det är helt OK att dels lägga på 5-600 %, dels debitera kunden för tiden det tar att åka dit och handla den där rörkopplingen som de borde haft i sin service bil, som de också debiterar tid för med motiveringen att den innehåller ett så himla stort och dyrt lager av prylar.
Dvs den firman debiterar för sin materialhantering 3 gånger om, först genom påslag, sedan timdebitering för hanteringen, och sedan "hyra" av lagret som de inte håller sig med.
Dvs den firman debiterar för sin materialhantering 3 gånger om, först genom påslag, sedan timdebitering för hanteringen, och sedan "hyra" av lagret som de inte håller sig med.
Bingo!hempularen skrev:
Det är självklart att hantverkaren måste hålla sig med ett lager och att kunden ska betala för det. Lika givet är att man får betala för att han (det är oftast en han) åker och hämtar oförutsedda saker. Det går aldrig att förutse allt.
Ska du hålla hantverkaren med vektyg och material liknar det mer ett anställningsförhållande. Då ser löneläget helt annorlunda ut.
Det orimliga uppstår när hantverkaren gör ett kraftigt påslag på inköpspriset. Kostnadstäckningen ska ju redan finnas genom timpenningen. Ett visst påslag är motiverat. Han ligger ju defacto ute med pengarna mellan det att han betalat grossistens faktura och du betalat hans faktura. Och grossisterna har intresse av att sälja via hantverkare. Tidsåtgången för en konsumentidiot motsvarar säkert fem hantverkare.
Det är här skillnaden mot varuhusen kommer: När du köper varor där betalar du inte för den tid du vistas i butiken eller för dina dumma frågor till personalen. Det läggs på varans pris och bara där.