Däremot luras statistiken (som vanligt). Enligt listan har Sverige minskat sitt koldioxidutsläpp, men det är bara för att vi flyttat ut en massa industrier till låglöneländer.Asbesträdd skrev:
Korna pruttar metan ja, men den gasen är inte lika långlivad i atmosfären som koldioxid. Trots det är det allvarligt att den eviga frosten, permafrosten nu börjar tina på nordliga breddgrader. Det är vad vetenskapen kallar för "tipping points" när ett ekosystem övergår i något annat och inte längre förmår reparera sig självt.
Det där kornas metanutsläpp bör man nog ta med en nypa salt, det är återigen nettoeffekten som räknas och som påverkar miljö och klimat. Betande kor åstadkommer mycken nytta och det måste tas med i beräkningen.
Inte den fossila. Den har varit bunden i marken i väldigt lång tid.M Mats_R skrev:
Låglöneländer som Kina, som då släpper ut mer CO2. Jag tycker att tillverkningen av varor ska ske i Sverige igen (eller andra länder i Europa). Då blir det: Högre kvalité, bättre lön och mindre transport. Enda anledningen att nästan all produktion flyttas till Kina är att det är billgt!
Det jag undrar över (så kom gärna med bra svar) är hur stabil metan är i atmosfären. Min magkänsla säger att det inte är så stabilt och bryts ner till vatten och koldioxid när det kommer i solljuset.
Sedan tror jag på att intensiv kött och mjölkproduktion kan vara dålig (eller ÄR) dålig för miljön och inte bara pga ökat koldioxidutsläpp.
Däremot gynnar korna miljön så fort de kommer utomhus och betar gräset som finns och binder kolet i marken genom att bajsa och berika marken med naturlig gödsel.
Naturbeteskött är därför bra för miljön. Nackdelen är att man inte kan producera så mycket, men å andra sidan är det bra för många att äta lite mindre kött.
Sedan tror jag på att intensiv kött och mjölkproduktion kan vara dålig (eller ÄR) dålig för miljön och inte bara pga ökat koldioxidutsläpp.
Däremot gynnar korna miljön så fort de kommer utomhus och betar gräset som finns och binder kolet i marken genom att bajsa och berika marken med naturlig gödsel.
Naturbeteskött är därför bra för miljön. Nackdelen är att man inte kan producera så mycket, men å andra sidan är det bra för många att äta lite mindre kött.
Det syns i listan att länder som Kina och Indien är de som har mest ökning, medan t.ex. Sverige och Storbritannien minskat koldioxidutsläppen (lokalt, ej globalt).
Ja, men om du tänker på det perspektivet kan man lika gärna säga att jorden inte fanns innan big bang och då spelar inget någon roll.M Mats_R skrev:
Att återföra ämnen till atmosfären som varit bundna i berggrunden i minst 50-500 miljoner år är inte så klokt. Koldioxiden har alltså bundits i marken före den första människan blev till.
Redigerat:
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
saxat från https://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat
saxat från http://www.grundskoleboken.se/wiki/Växthuseffekten_-_förnekarna
10 tips på hur du bemöter en klimatskeptiker
1. Är det verkligen sant att klimatet håller på att förändras? Det var ju värmeperioder även på medeltiden.
Ja, det är ingen tvekan. Forskare världen över är överens och de har tydligt visat att klimatförändringarna redan är här. Även om vi hade en varm period under medeltiden så var medeltemperaturen på jorden lägre än vad den är i dag. Under de senaste årtusendena har halten av koldioxid i atmosfären aldrig varit så hög och det är det som orsakar klimatförändringarna.
2. Jag märker ingen skillnad på klimatet även om jag tänker tillbaka de senaste 15-20 åren.
Det är svårt att märka av små långsamma förändringar i klimatet. Medeltemperaturen på jorden har stigit med ca 0,8 grader, vilket kan tyckas harmlöst. Men ur ett ekologiskt perspektiv är det en stor förändring som skett på kort tid och det utsätter ekosystemet för stora påfrestningar. Sedan mätningarna startade 1860 har 10 värmerekord slagits under de senaste 15 åren. 2014 förväntas återigen bli det varmaste året någonsin.
3. Är forskarna verkligen överens om att det är människan som orsakat klimatförändringarna? Jag läste senast i förra veckan om en professor som talade om naturliga variationer.
I FN:s senaste klimatrapport (IPCC-rapporten) är mer än 1000 av världens främsta forskare från 160 länder överens om att det är människan som orsakar växthuseffekten. Av världens forskare inom klimatfrågor är 97 % överens om att det är användningen av fossilt bränsle som är huvudsakliga orsaken.
4. Det är ju en riktig vinter i år, så här mycket snö har vi inte haft på länge. Så var är växthuseffekten?
Man måste skilja på väder och klimat. Även med växthuseffekten kommer vi ha det kallt ibland. Trenden är att antalet dagar med värmerekord ökar, medan antal dagar med köldrekord minskar.
5. Ett par graders temperaturhöjning är väl inte så farligt. För oss i norden skulle det väl bara gynna jordbruket och vi skulle få ett skönare klimat?
Klimatförändringarna är ett globalt problem och det är svårt att förutsäga exakt hur förändringarna slår. Det är inte medeltemperaturen i sig som vi ska vara mest rädd för, utan det är smältande glaciärer, försurade hav, stigande havsnivåer, extrem torka och alla typer av extremväder. T ex kan intensiva skyfall på ett ögonblick förstöra årets skördar av grödor.
6. Mer koldioxid i luften är väl bra för växterna? Då växer de väl mer?
Växter behöver solljus, vatten, koldioxid och näring för att växa. Men för mycket av det goda tar kål på dem. När klimatet blir varmare ändras växternas förutsättningar till det sämre vilket man redan märker av för odling av t ex vindruvor i Australien och Kalifornien, kakao i Afrika och jordnötter i USA.
7. Forskarna har ju haft fel flera gånger när det gäller klimatet och smältande glaciärer. Hur ska man då kunna lita på vad de säger?
Det är rätt att vissa forskare haft fel gällande klimatförändringarnas dignitet och tidsaspekt. Men det är inte exaktheten som är viktigt, utan riktningen. Klimat och väder är mycket svårförutsägbart och klimatförändringarna är därför mänsklighetens största utmaning någonsin. Forskarna har under de senaste 50 åren försökt uppmärksamma världen på klimathotet och nu när bevisen är synliga och mätbara så måste vi ta frågan på största allvar och börja agera.
8. Hur kan vi vara säkra på att forskarna inte bara vill ha mer pengar till sin forskning?
Fel fråga, idag är bevisen så överväldigande att ingen tvekan råder. Frågan bör istället vara vad som bromsar omställningen. Utmaningen är alla de bolag som har intressen i fossilt bränsle och som med intensiv lobbyverksamhet får politiker och andra toppledare att inte ta ställning mot användningen av fossilt bränsle.
9. Det är omöjligt att få alla länder att komma överens.
Ja, men vad är alternativet? Klimatfrågan är ett globalt problem där alla måste ta ansvar för att undvika en klimatkatastrof. Industrialiserade länder släpper ut mest och bör därför ta initiativet och ta det största ansvaret.
10. Att inte använda fossilt bränsle skulle bli alldeles för dyrt och lamslå hela vårt samhälle med ekonomisk kris och arbetslöshet.
Att inte agera på klimathotet skulle bli mångfalt mycket dyrare. Förnyelsebar energi är numer billigare än el från både kärnkraft och kol. Det finns heller inget som talar för att en omställning till ett fossilfritt samhälle skulle leda till en standardförsämring. Tvärtom, undersökningar visar att ett lands ekonomi skulle ha mycket att vinna på omställningen i form av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.
Det kanske allra enklaste och tydligaste sättet att se vad som hänt med temperaturen de senaste 22 000 åren är den här bilden (på engelska):
http://xkcd.com/1732/
saxat från https://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat
saxat från http://www.grundskoleboken.se/wiki/Växthuseffekten_-_förnekarna
10 tips på hur du bemöter en klimatskeptiker
1. Är det verkligen sant att klimatet håller på att förändras? Det var ju värmeperioder även på medeltiden.
Ja, det är ingen tvekan. Forskare världen över är överens och de har tydligt visat att klimatförändringarna redan är här. Även om vi hade en varm period under medeltiden så var medeltemperaturen på jorden lägre än vad den är i dag. Under de senaste årtusendena har halten av koldioxid i atmosfären aldrig varit så hög och det är det som orsakar klimatförändringarna.
2. Jag märker ingen skillnad på klimatet även om jag tänker tillbaka de senaste 15-20 åren.
Det är svårt att märka av små långsamma förändringar i klimatet. Medeltemperaturen på jorden har stigit med ca 0,8 grader, vilket kan tyckas harmlöst. Men ur ett ekologiskt perspektiv är det en stor förändring som skett på kort tid och det utsätter ekosystemet för stora påfrestningar. Sedan mätningarna startade 1860 har 10 värmerekord slagits under de senaste 15 åren. 2014 förväntas återigen bli det varmaste året någonsin.
3. Är forskarna verkligen överens om att det är människan som orsakat klimatförändringarna? Jag läste senast i förra veckan om en professor som talade om naturliga variationer.
I FN:s senaste klimatrapport (IPCC-rapporten) är mer än 1000 av världens främsta forskare från 160 länder överens om att det är människan som orsakar växthuseffekten. Av världens forskare inom klimatfrågor är 97 % överens om att det är användningen av fossilt bränsle som är huvudsakliga orsaken.
4. Det är ju en riktig vinter i år, så här mycket snö har vi inte haft på länge. Så var är växthuseffekten?
Man måste skilja på väder och klimat. Även med växthuseffekten kommer vi ha det kallt ibland. Trenden är att antalet dagar med värmerekord ökar, medan antal dagar med köldrekord minskar.
5. Ett par graders temperaturhöjning är väl inte så farligt. För oss i norden skulle det väl bara gynna jordbruket och vi skulle få ett skönare klimat?
Klimatförändringarna är ett globalt problem och det är svårt att förutsäga exakt hur förändringarna slår. Det är inte medeltemperaturen i sig som vi ska vara mest rädd för, utan det är smältande glaciärer, försurade hav, stigande havsnivåer, extrem torka och alla typer av extremväder. T ex kan intensiva skyfall på ett ögonblick förstöra årets skördar av grödor.
6. Mer koldioxid i luften är väl bra för växterna? Då växer de väl mer?
Växter behöver solljus, vatten, koldioxid och näring för att växa. Men för mycket av det goda tar kål på dem. När klimatet blir varmare ändras växternas förutsättningar till det sämre vilket man redan märker av för odling av t ex vindruvor i Australien och Kalifornien, kakao i Afrika och jordnötter i USA.
7. Forskarna har ju haft fel flera gånger när det gäller klimatet och smältande glaciärer. Hur ska man då kunna lita på vad de säger?
Det är rätt att vissa forskare haft fel gällande klimatförändringarnas dignitet och tidsaspekt. Men det är inte exaktheten som är viktigt, utan riktningen. Klimat och väder är mycket svårförutsägbart och klimatförändringarna är därför mänsklighetens största utmaning någonsin. Forskarna har under de senaste 50 åren försökt uppmärksamma världen på klimathotet och nu när bevisen är synliga och mätbara så måste vi ta frågan på största allvar och börja agera.
8. Hur kan vi vara säkra på att forskarna inte bara vill ha mer pengar till sin forskning?
Fel fråga, idag är bevisen så överväldigande att ingen tvekan råder. Frågan bör istället vara vad som bromsar omställningen. Utmaningen är alla de bolag som har intressen i fossilt bränsle och som med intensiv lobbyverksamhet får politiker och andra toppledare att inte ta ställning mot användningen av fossilt bränsle.
9. Det är omöjligt att få alla länder att komma överens.
Ja, men vad är alternativet? Klimatfrågan är ett globalt problem där alla måste ta ansvar för att undvika en klimatkatastrof. Industrialiserade länder släpper ut mest och bör därför ta initiativet och ta det största ansvaret.
10. Att inte använda fossilt bränsle skulle bli alldeles för dyrt och lamslå hela vårt samhälle med ekonomisk kris och arbetslöshet.
Att inte agera på klimathotet skulle bli mångfalt mycket dyrare. Förnyelsebar energi är numer billigare än el från både kärnkraft och kol. Det finns heller inget som talar för att en omställning till ett fossilfritt samhälle skulle leda till en standardförsämring. Tvärtom, undersökningar visar att ett lands ekonomi skulle ha mycket att vinna på omställningen i form av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.
Det kanske allra enklaste och tydligaste sättet att se vad som hänt med temperaturen de senaste 22 000 åren är den här bilden (på engelska):
http://xkcd.com/1732/
Problemet är att man förväntar sig att alla länder först ska bli demokratier med välfärdsstat och sedan sluta föda massor av barn. Varför inte vända på steken - sluta föda barn för att ge landet en möjlighet till utveckling.M malarmaster skrev:
Hans Roslings optimisktiska bild ifrågasätts allt mer:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/professor-kritiserar-factfulness-vill-ha-mer-om-befolkningsfragan
Medlem
· Blekinge
· 12 266 inlägg
Vad menas med att ha situationen under kontroll? Vem ska kontrollera hur många barn som ska födas? Vad händer om någon producerar mer eller färre barn än vad som är bestämt?M malarmaster skrev:
Elen är INTE för billig och det kan vi till stor del "tacka" politiker som höjer elskatten och giriga nätbolag för.T Thomas_Blekinge skrev:
Däremot är bensin och diesel för att inte tala om flygbränsle på tok för billigt. Det är transporterna som måste minska och det rejält.
Mer tunga transporter på räls istället för livsfarliga avgasspyende lastbilar med underbetalda, underutbildade och utmattade östeuropeiska chaufförer.
Medlem
· Blekinge
· 12 266 inlägg
Om elen inte är för billigt då fattar jag inte varför folk och industri slöser el för värme och belysning. Även värmepumpar går på el som bidrar med kanske 20-30% av den totala effekten.
Och varför (OBS detta är bara ett väldiggt enkelt exempel) är t ex skåpet med lufttryckspumpen på bensinmacken alltid med värme på, även sommartid? Varför blåser nästan alltid en värmefläkt i entren till mit företag oavsett utetemperaturen? Varför går hydraulpumpar och kompressorer i fabriker i system som inte används under längre tider? Varför brinner 240 W belysning i hissen 24/7 även om hissen används kanske sammanlagt 10 min om dagen?
Det har gjorts många elbesparande åtgärder på sina håll men det återstår otroligt mycket. Sveriige ligger groteskt efter på den punkten.
Och varför (OBS detta är bara ett väldiggt enkelt exempel) är t ex skåpet med lufttryckspumpen på bensinmacken alltid med värme på, även sommartid? Varför blåser nästan alltid en värmefläkt i entren till mit företag oavsett utetemperaturen? Varför går hydraulpumpar och kompressorer i fabriker i system som inte används under längre tider? Varför brinner 240 W belysning i hissen 24/7 även om hissen används kanske sammanlagt 10 min om dagen?
Det har gjorts många elbesparande åtgärder på sina håll men det återstår otroligt mycket. Sveriige ligger groteskt efter på den punkten.