Sopsortering kommer inte att "rädda klotet", men vill vi ha så bra miljö som möjligt ska vi absolut göra det.
Om inte jag har missförstått det hela, så är väl klimatförändringen ett faktum?
Alltså går den inte att stoppa, utan det vi kan göra(strävar efter) är att bromsa takten?
Den här planeten har genomgått ett antal klimatförändringar och har inte upphört att existera ännu.. och jag tror inte mänskligheten har kapacitet att förinta den även om vi försökte. Men däremot så kommer nog inte våra barnbarns barn att uppleva samma värld som vi växte upp i.
Jag tycker att klimatfrågan är den absolut viktigaste frågan som mänskligheten har, men att subventionera EL-cyklar är ett skämt.
jag skulle vilja se en plan för infrastrukturen när havsnivån höjs(kanske finns?) vilka områden kommer att ligga under vatten? vilka städer måste flyttas och rivas+saneras innan allt skit förgiftar vattnet? och en tidplan för detta!
..då kommer man till en fråga som kan vara känslig på forumet: skall man bevilja bygglov i ev.utsatta områden? eller "tvinga" folk att bygga på säkrare områden?
Om inte jag har missförstått det hela, så är väl klimatförändringen ett faktum?
Alltså går den inte att stoppa, utan det vi kan göra(strävar efter) är att bromsa takten?
Den här planeten har genomgått ett antal klimatförändringar och har inte upphört att existera ännu.. och jag tror inte mänskligheten har kapacitet att förinta den även om vi försökte. Men däremot så kommer nog inte våra barnbarns barn att uppleva samma värld som vi växte upp i.
Jag tycker att klimatfrågan är den absolut viktigaste frågan som mänskligheten har, men att subventionera EL-cyklar är ett skämt.
jag skulle vilja se en plan för infrastrukturen när havsnivån höjs(kanske finns?) vilka områden kommer att ligga under vatten? vilka städer måste flyttas och rivas+saneras innan allt skit förgiftar vattnet? och en tidplan för detta!
..då kommer man till en fråga som kan vara känslig på forumet: skall man bevilja bygglov i ev.utsatta områden? eller "tvinga" folk att bygga på säkrare områden?
Jag hade ingen koll på torium så jag kollade runt och hittade en artikel från 2010, vilket jag tyckte i sig är rätt belysande i sig. För det är ju knappast så att det är kärnkraft med torium det pratas om i den politiska debatten idag och enligt artikeln är det en lösning som kräver god framförhållning.
https://www.nyteknik.se/popularteknik/sa-fungerar-en-toriumreaktor-6369508
Så fungerar en toriumreaktor
Torium (Th232) är inget kärnbränsle. Däremot kan det i kärnfysikaliska processer i en bridreaktor ombildas till U233, vilket sedan kan användas som kärnbränsle (med liknande egenskaper som U235). Bilden ovan visar processen med transmutation av torium, åtföljt av klyvning av U233.
Torium är ingen undermedicin mot kärnkraftens två stora problem: risken för stora haverier respektive kärnvapenspridning. En kärnbränslecykel med torium innebär tvärtom att ökade mängder plutonium och höganrikat uran kommer i omlopp i samband med bridprocessen.
Utveckling av toriumreaktorer befinner sig fortfarande på konceptstadiet, men det är troligt att Indien – med stora tillgångar av torium – kommer att satsa på utveckling av den tekniken. Med tanke på att projekteringstiden för ett konventionellt kärnkraftverk i dag är cirka 15 år lär det dröja länge innan ny teknik med torium finns i kommersiell drift. Fördubblingstiden i breedingprocessen, det vill säga den tid det tar att producera lika mycket bränsle som förbrukats, är i storleksordningen 30 år, så det dröjer ännu längre innan en självgående toriumcykel kan etableras.
En schematisk bild av en bränslecykel med torium visas ovan.
Den vänstra sidan visar hur en i stort sett självförsörjande toriumreaktor skulle kunna fungera, medan den högra sidan visar övergångsskedet med bridteknik för att få i gång toriumprocessen. De olika stegen förklaras under siffrorna 1–5 nedan.
1 Naturligt uran anrikas för att kunna användas i en bridreaktor. Eventuellt tillförs också plutonium som neutronkälla. Överskott av neutroner utnyttjas för att konvertera Th232 till U233 samt U238 till Pu239 (en sidoeffekt).
2 Det bestrålade materialet tas ut och separeras från icke-önskade komponenter, vilka tas om hand för slutförvaring. U233 samt i någon omfattning Pu239 tjänar som energigivare och neutronkällor i en reaktor för omvandling av torium till U233.
3 Eventuellt hottas toriumreaktorn upp med extra höganrikat U235 (över 20 procent). Torium tillförs som bränsle.
4 Bridmaterial tas ut från toriumreaktorn, klyvbara komponenter separeras och återförs till härden för kraftgenerering och som neutronkällor för fortsatt omvandling av Th232 till U233.
5 Det utbrända bränslet behandlas på lämpligt sätt och förs till slutförvar.
Kommentar: Risk finns för att U233, Pu239 respektive höganrikat U235 skulle kunna avledas ur processen och användas på otillbörligt sätt, vilket vore svårt att kontrollera.
Stefan Björnson, Nynäshamn
edit. bilderna kom lite tokigt
och artikel om Indiens toriumprojekt https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/indien-hoppas-pa-alternativ-karnkraft
https://www.nyteknik.se/popularteknik/sa-fungerar-en-toriumreaktor-6369508
Så fungerar en toriumreaktor
Torium (Th232) är inget kärnbränsle. Däremot kan det i kärnfysikaliska processer i en bridreaktor ombildas till U233, vilket sedan kan användas som kärnbränsle (med liknande egenskaper som U235). Bilden ovan visar processen med transmutation av torium, åtföljt av klyvning av U233.
Torium är ingen undermedicin mot kärnkraftens två stora problem: risken för stora haverier respektive kärnvapenspridning. En kärnbränslecykel med torium innebär tvärtom att ökade mängder plutonium och höganrikat uran kommer i omlopp i samband med bridprocessen.
Utveckling av toriumreaktorer befinner sig fortfarande på konceptstadiet, men det är troligt att Indien – med stora tillgångar av torium – kommer att satsa på utveckling av den tekniken. Med tanke på att projekteringstiden för ett konventionellt kärnkraftverk i dag är cirka 15 år lär det dröja länge innan ny teknik med torium finns i kommersiell drift. Fördubblingstiden i breedingprocessen, det vill säga den tid det tar att producera lika mycket bränsle som förbrukats, är i storleksordningen 30 år, så det dröjer ännu längre innan en självgående toriumcykel kan etableras.
En schematisk bild av en bränslecykel med torium visas ovan.
Den vänstra sidan visar hur en i stort sett självförsörjande toriumreaktor skulle kunna fungera, medan den högra sidan visar övergångsskedet med bridteknik för att få i gång toriumprocessen. De olika stegen förklaras under siffrorna 1–5 nedan.
1 Naturligt uran anrikas för att kunna användas i en bridreaktor. Eventuellt tillförs också plutonium som neutronkälla. Överskott av neutroner utnyttjas för att konvertera Th232 till U233 samt U238 till Pu239 (en sidoeffekt).
2 Det bestrålade materialet tas ut och separeras från icke-önskade komponenter, vilka tas om hand för slutförvaring. U233 samt i någon omfattning Pu239 tjänar som energigivare och neutronkällor i en reaktor för omvandling av torium till U233.
3 Eventuellt hottas toriumreaktorn upp med extra höganrikat U235 (över 20 procent). Torium tillförs som bränsle.
4 Bridmaterial tas ut från toriumreaktorn, klyvbara komponenter separeras och återförs till härden för kraftgenerering och som neutronkällor för fortsatt omvandling av Th232 till U233.
5 Det utbrända bränslet behandlas på lämpligt sätt och förs till slutförvar.
Kommentar: Risk finns för att U233, Pu239 respektive höganrikat U235 skulle kunna avledas ur processen och användas på otillbörligt sätt, vilket vore svårt att kontrollera.
Stefan Björnson, Nynäshamn
edit. bilderna kom lite tokigt
och artikel om Indiens toriumprojekt https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/indien-hoppas-pa-alternativ-karnkraft
Redigerat:
Bra skrivet, bara en liten synpunkt..planeten kommer inte att gå under, den klarar sig alltid. Det är mänskligheten som får det bistert. Pågående artutrotning, skadade ekosystem, brinnande skogar där vi i Sverige har ersatt en levande skog med en monokultur av gran som inte klarar av en omställning till varmare klimat.T TTperra skrev:
Problemet är att världen, länderna, regionerna och kommunerna saknar ledarskap i frågan trots att den finns på agendan hos befolkningen. Vi tillät en 15- åring tala om att kejsaren inte har några kläder om inte det är skamligt så säg!
Tror ni verkligen på påståendet att människan kan påverka "den globala uppvärmningen"?
Vi har haft tre eller fyra istider med mellanliggande värmeperioder, vissa av dem innan mänsklighetens uppkomst. Vem ska vi skylla dessa på?
Vi har haft en värmeperiod under bronsåldern, då vi hade medelhavsklimat i Sverige. Inte kunde väl de fåtaliga bronsåldersmänniskorna åstadkomma detta? Varken den storskaliga industrin eller de så förhatliga bilarna var uppfunna.
Min uppfattning är att temperatur-och klimatförändringar är naturliga variationer, och något som alltid har funnits sedan jordens uppkomst. Genom att förändringarna sker över lång tid, anpassar sig mänskligheten efter dem.
Vi har haft tre eller fyra istider med mellanliggande värmeperioder, vissa av dem innan mänsklighetens uppkomst. Vem ska vi skylla dessa på?
Vi har haft en värmeperiod under bronsåldern, då vi hade medelhavsklimat i Sverige. Inte kunde väl de fåtaliga bronsåldersmänniskorna åstadkomma detta? Varken den storskaliga industrin eller de så förhatliga bilarna var uppfunna.
Min uppfattning är att temperatur-och klimatförändringar är naturliga variationer, och något som alltid har funnits sedan jordens uppkomst. Genom att förändringarna sker över lång tid, anpassar sig mänskligheten efter dem.
Naturliga variationer är en sak. Självklart har människan påverkat klimatet de senaste 100 åren. Stora mängder av koldioxid från fossila bränslen har kommit ut i atmosfären.
Däremot är det löjligt när det talas om att kornas pruttar orsakar växthuseffekt. Korna äter inte fossil mat, så de gaser dom släpper ut finns i kretsloppet sen tidigare.
Däremot är det löjligt när det talas om att kornas pruttar orsakar växthuseffekt. Korna äter inte fossil mat, så de gaser dom släpper ut finns i kretsloppet sen tidigare.
Jag har alltid undrat vad isbjörnarna pysslade med under värmeperioderna. Uppenbarligen överlevde tillräckligt många.M Mats_R skrev:
Dom åt väl pingviner 
Jag har även länge undrat om den nötboskap som idag stämplas som ett problem verkligen skulle släppa ut mer metan än vad tex stenålderns rika fauna (tänk enorma bisonhjordar, mammutar, skogar som myllrar av högvilt mm) gjorde.S SnickareHobb skrev:
För att inte tala om dinosaurerna.
Koldioxid rättat till metan.
Fast, nu utan att ha detaljstuderat frågan, så uppfattar jag att en övervägande del av den riktiga forskningen är överens om att den uppvärmning vi ser nu, till stor del beror på mänsklig påverkan. Sedan tror jag det spretar lite mellan undersökningarna, exakt hur stor denna påverkan är, alltså om vi bara förstärker en naturlig uppvärmning, eller om tom. lyckas värme upp en avkylningsperiod.
Det där med pruttande kossor. Om jag förstått problemet så är det att kossorna producerar onaturligt mycket metan, sumpgas. Och den är extra aggressiv som växthusgas. Å andra sidan så har ju vi människor genom åren dikat ut enorma arealer av träsk, och i träskmark bubblar det ju metan hela tiden.
Det där med pruttande kossor. Om jag förstått problemet så är det att kossorna producerar onaturligt mycket metan, sumpgas. Och den är extra aggressiv som växthusgas. Å andra sidan så har ju vi människor genom åren dikat ut enorma arealer av träsk, och i träskmark bubblar det ju metan hela tiden.
Metan var det ja. Rättar i mitt inlägg ovan.H hempularen skrev:
Korna pruttar metangas (tror jag, jag är inte kopruttexpert) och metangas är som koldioxid fast värre. Men jag är inte så orolig för kopruttar. Förrästen, om isarna i Ryssland smälter så släpps väldigt mycket metangas ut och det är inte bra.S SnickareHobb skrev:
Jag hittade en bra list på länder som släpper ut mest CO2: https://www.globalis.se/Statistik/CO2-utslaepp
Korna äter kol, som finns i våra växter, och släpper ut kol, i form av metan. Metan är en stark växthusgas, ca 70 ggr starkare än koldioxid under 20 år. De stora metanutsläppen kommer från fossilbränslen-industrin. Men jordbruket bidrar med nästan lika mycket. Traktorer, ruttnande växter och pruttande idisslare; får & kor.
En annan sak jag tänkt på i miljödebatterna, vi(Sverige) ska ju föregå med "gott exempel" men hur mycket får det kosta att vara bäst? kunde dessa miljarder gjort bättre nytta någon annanstans? klimat och miljö är ju globala och skiter fullständigt i vems namn som står på kartan..
Självklart är det en balansgång, men värt att tänka på
Självklart är det en balansgång, men värt att tänka på