Kan man vara säker att besiktning går rätt till med SBR godkänd?
Kort svar: Nej.
För er som kan tänkas vara mer intresserade av varför. Här följer lite mer text för er som orkar läsa..
Här ska jag redovisa ett exempel från verkliga livet som vi har råkat ut för och belysa varför det är viktigt med referenser och att man tar hjälp när man inte förstår.
Jag är ingen Snickare eller Byggkonstruktör. Och är således ingen expert på dessa tekniska områden. Jag förlitar mig på att människor är ärliga och håller sig till fakta. Lite naivt kan man tycka men så vill jag att världen ska fungera.
Exemplen nedan är en besiktning utförd av en mycket erfaren byggingenjör (pensionär) samt två besiktningar utförda av två olika SBR godkända besiktningsmän båda valda av entreprenören. Besiktningarna utförd på exakt samma fel. Resultaten är två helt olika. Varför har jag inga bevis för i dagslägen men har mina aningar. Är rätt säker på att ni kommer förstå.
Kortfattad beskrivning av problemställning:
Vi har gjort en tillbyggnad i två plan. Garage i botten och ett vardagsrum ovanpå. ca 7x8 m, Ca 50m2. Mitt i rummet ligger en stålbalk i vilken entreprenören har stoppat träreglar. Golvet är uppvärmt av en vattenburen golvvärme.
Efter några månader uppkommer en buktighet över stålbalken som gör att golvhöjden varierar 7-8 mm per meter på båda sidor där stålbalken ligger.
Vi ber entreprenören att titta på detta och komma med en lösning. Ett och ett halvt år senare när vi fortfarande inte fått något förslag på lösning tröttnar vi och tar in en besiktningsman.
Besiktning Nr 1:
Beskrivning av bakgrunden:
Entreprenören anlitades i juni 2021 för tillbyggnad av ovanstående fastighet. I arbetet ingick tillbyggnad av garaget och ett allrum över detta garage. Arbetena var klara i november 2022. Interimistiskt slutbesked erhölls den 24 november 2022 varefter familjen kunde ta tillbyggnaderna i bruk. I mars 2023 upptäcktes buktighet på golvet och detta reklamerades i juni 2023.Reklamation har alltså skett i rätt tid.
Besiktning utfördes 2024-08-20 av undertecknad.
Det konstaterades genom mätning mot roterande laser att både buktighet och lutning överskred normala toleranser.
Med normala toleranser hänvisar undertecknad till AMA-Hus kap 44.BB, utförandeklass A beroende på lamellgolv. AMA förutsätter vid större entreprenadupphandlingar att man hänvisar till den i den tekniska beskrivningen. I detta fall rör det sig dock om en konsumententreprenad och någon teknisk beskrivning, förutom vissa ritningar, finns inte. Man kan därför anse att toleranskrav i AMA-Hus räknas som utförande i normal kvalité.
Kraven på toleranser för invändiga ytskikt på golv i AMA-Hus framgår i bilaga 2.
Vid besiktningen utfördes mätningar mot roterande laser på golvet i allrummet, se bilaga 1Vid dessa lasermätningar framgår att både buktighet och lutning på golvet överstiger kraven i AMA-Hus.
När det gäller lutningen kan man överse med detta eftersom detta är en tillbyggnad mot ett gammalt hus som säkerligen inte var rakt och att anslutningarna mot detta gamla hus måste anpassas. Den maximala lutningen mot ingången från det gamla huset var 12-13 mm mot AMA-Hus krav 8 mm
Buktigheten på golvet framträder som störst utanför väggen där köket är monterat och på ömse sidor av den järnbalk som är monterad i mitten på rummet. Med lasermätning uppmättes här en buktighet på minst 6 mm på en sträcka om ca 1 meter. AMA-hus krav är mindre lutning än 3 mm på en sträcka om 2 meter. Mätning med långpasset indikerade en ännu större buktighet.
Buktigheten är inte acceptabel. Förutom att man ser och känner buktigheten kan den även, vilket har skett på ett ställe framför köket, orsaka att lamellgolvet knirkar.
Orsak till buktigheten:
En teori varför buktigheten uppstått över järnbalken kan vara att trävirket krympt när det kommit in i värmen. Enligt Svenskt Trä, ”Träets fuktrörelser” krymper furu 0,26% per %-förändring av fuktkvoten, lite beroende på fiberriktningen. Normalt skall virket ha en fuktkvot på 17% vid leverans från brädgården. Om det har legat utomhus en längre tid kan dock denna fuktkvot vara ännu högre. I torrt tillstånd inomhus får träet en fuktkvot på 10%, kanske till och med 8% beroende på närliggande golvvärme. Krympningen kan beräknas som 0,0026 x 7 (eller 9) x 220 mm = 4 till 5 mm krympning. Eftersom järnbalken inte krymper och golvbjälkarna är upplagda på järnbalkens undre fläns kommer denna buktighet över järnbalken att uppstå.
Besiktning nr 2:
UPPDRAGET
Grund för uppdraget är Uppdragsbekräftelse som överlämnats vis E-post 2024-10-01. Beställaren har accepterat och godkänt Uppdragsbekräftelsen via E-post 2024-10-01.
Besiktningsmannen är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR och registrerad i SBR:s förteckning över godkända Besiktningsmän med därtill hörande förpliktelser.
UPPDRAGETS ÄNDAMÅL
Ändamålet för uppdraget är att ge beställaren uppfattning om utförande av golvbjälklag samt presentera orsak till uppkommen buktighet.
UPPDRAGETS OMFATTNING
För uppdraget gäller de villkor som återfinns i Uppdragsbekräftelsen. Uppdraget omfattar endast de arbeten som utförts i byggnadens källardel och som uttryckligen anges i Uppdragsbekräftelsen. Genomgång av utlåtanden avseende tidigare Särskild besiktning utförd 2024-08-20 samt Utredning daterad 2024-08-22.
GENOMFÖRANDE
Uppdraget genomförs med stöd av lasermätare och vid behov övriga tekniska hjälpmedel.
FÖRSÄKRING Besiktningsmannen som utför avtalat uppdrag har för uppdraget gällande Konsultansvarsförsäkring Besiktningsmannen
FÖRBUD MOT ATT ÖVERLÅTA UTLÅTANDET
Besiktningsmannen har upphovsrätt till Utlåtandet. Beställaren har rätt att nyttja Utlåtandet för avtalat ändamål. Varken Utlåtandet eller nyttjanderätten till Utlåtandet får utan uttryckligt medgivande från Besiktningsmannen av Beställaren överlåtas på någon annan och får inte användas i annat syfte än vad som anges i Uppdragsbekräftelsen och utlåtandet.
BAKGRUND
Fastighetsägarna har efter överenskommelse med Entreprenören, avtalat om att för deras räkning beställa tillbyggnad av ovan fastighet. Uppdraget avser tillbyggnad av ett rum med tillhörande grundläggning av btg-platta på mark inklusive uppmurat källarutrymme. Fastighetsägarna har för ändamålet tillhandahållit ritning med detaljer som visar hur konstruktionen ska utföras. Enligt uppgift från Entreprenören har ritningen vid två tillfällen frångåtts. Dels beträffande isolering av takkonstruktionen som enligt ritning endast skulle vara 220 mm i stället utökats med ytterligare 220 mm isolering. Vidare har krysskolvning inte utförts utan ersatts med kottlingar. Enligt min uppfattning har den utökade isolertjockleken varit till fördel för Fastighetsägarna eftersom energiförbrukningen därmed minskas. Beträffande kottling av golvbjälklag är detta en vedertagen konstruktion som på inget sätt försämrar konstruktionen. Detta styrks av att golvet när det beträds upplevs som stabilt och utan golvknarr. I övrigt har entreprenaden utförts enligt tillhandahållen ritning.
Entreprenaden färdigställdes i början av november 2022 och interimistiskt slutbesked erhölls den 24 november 2022. På fråga från undertecknad 2024-10-23 svarade Fastighetsägarna att inga fel eller felaktigheter förekom vid övertagandet av entreprenaden.
I mars 2023 upptäckte Fastighetsägarna buktighet i golvet vilket enligt uppgift reklamerades i juni 2023.
På uppdrag av Fastighetsägarna utförs Särskild besiktning 2024-08-20 där Besiktningsmannen noterar fem fel och förhållanden i besiktningsutlåtandet. Av dessa anser Besiktningsmannen att Nr:3 och 4 ej ska avhjälpas. Återstår Nr: 1, 2. Dessa avser avsaknad av överlämnade egenkontroller samt buktighet på golv. Särskild besiktning kompletteras 2024-08-22 med ”Utredning över mellanbjälklags lutning och buktighet”
BESIKTNING 2024-10-23
Vid besiktning noteras att buktighet i golv kvarstår och enligt uppgift från Fastighetsägarna har viss ökning av buktigheten skett. Högsta punkten noteras i anslutning till den i bjälklaget monterade stålbalken. Buktigheten avtar därefter ju längre från stålbalken som man kommer. Vid kontroll av golvbjälkarna i källarutrymmet används roterande lasermätare tillhandahållen av Entreprenören. Mätning görs stickprovsvis av golvbjälkarna. Avläsning görs med tumstock mot golvbjälkarnas undersida. Avvikelser förekommer men inte i den omfattning som noterats enligt Bil 1, 2024-08-20 utan dessa hamnar inom tolerans som anges i AMA hus. Kontroll utfördes även av stålbalken med samma resultat.
Garage/källarutrymmet har efter övertagandet av entreprenadens inte vid något enda tillfälle varit uppvärmt enligt Fastighetsägarna. Utrymmet saknar garageportar och där dessa någon gång i framtiden ska monteras finns endast en plastfolie monterad.
BJÄLKLAGSKONSTRUKTIONEN
Enligt konstruktionsritning ska golvbjälklaget utföras men 45x220 mm C24 vilket också har gjorts. Utrymmet mellan golvbjälkar ska isoleras, enligt ritning med 120 mm. Entreprenören har fyllt hela utrymmet med isolering.
På golvbjälkar ska enligt ritning monteras 22 mm golvspånskiva, vilket utförts. Eftersom byggnadsdelen endast uppvärms med vattenburen golvvärme har ovan 22 mm golvspånskiva även monterats 16 mm spånskiva vari golvvärmeslingorna placerats. Ovan dessa monteras enligt tillverkarens anvisning plastfolie.
På golvbjälkarnas undersida i garageutrymmet har glespanel 22 x 70 mm monterats. I golvkonstruktionen har en stålbalk monterats vars syfte är att utgöra upplag för golvbjälkarna samt förstärkning av golvkonstruktionen.
KOMMENTAR
Buktighet i golvets ovansida mot rum förekommer. Därom råder ingen tveksamhet. Vad som är märkligt i sammanhanget är att vid kontroll av golvbjälkarna i garage/källarutrymmet så noteras endast smärre avvikelse. Kontroll av stålbalk visar inte heller någon avvikelse beträffande tolerans enligt vad som är godkänt enligt AMA.
Frågan som därför måste ställas är om det i golvkonstruktionen kan förekomma annat material som kan förorsaka buktigheten? Ett känt faktum är att om spånskivematerial utsätts för fukt och väta så sväller detta. Svällning kan under ”rätt” förutsättning fördubbla spånskivematerialets tjocklek. När jag ställde frågan till Fastighetsägarna om vätska försvunnit ur golvvärmesligan svarade dessa samstämmigt att så inte är fallet.
Golvvärmesystemet har fungerat felfritt. Efter ytterligare analys av golvkonstruktionen i samband med hur dels garage/källarutrymme, dels rum nyttjas har Fastighetsägarna berättat att boendedelen har varit uppvärmd men inte källardelen. I den ouppvärmda delen har rumsluften högre luftfuktighet än i den uppvärmda vilket är ett känt faktum. Detta betyder att golvkonstruktionen mot källaren kontinuerligt utsätts för högre luftfuktighet än den del som vetter mot uppvärmt utrymme. Enligt konstruktionsritning ska två lager 13 mm gips monteras på golvbjälklagets undersida vilket inte gjorts. Luft med förhöjd fuktighet kan fritt vandra genom bjälklagsisoleringen mot golvspånskivorna.
Golvvärmens framledningstemperatur är enligt tillverkaren varierande men pendlar mellan ca 32–45° C. När den kalla luften möter uppvärmd byggnadsdel uppstår ”daggpunkten” dvs utfällning sker i form av fukt och väta.
Ovan golvvärmeslingorna ligger en plastfolie. Här möts kylig luft och uppvärmd luft. Resultatet med hög vara att i det utrymmet bildas fukt och väta som sugs upp av spånskivorna med svällning som resultat.
Detta stöds av det faktum att vid stålbalken noteras den största avvikelsen. Enligt min uppfattning till följd av att stål är en överlägsen ledare av värme och kyla jämfört med omkringliggande material i golvkonstruktionen. Stålbalken är inte isolerad och inklädd med gips vilket är brukligt. I stället kan den fritt leda kyla från det ouppvärmda utrymmet mot golvvärmeslingorna där fuktutfällning sker.
SLUTSATS
Entreprenören har på uppdrag av Fastighetsägarna utfört tillbyggnad av en enfamiljsvilla. Tillbyggnaden är utförd enligt ritning som tillhandahållits av Fastighetsägarna. Smärre avvikelser jämfört med ritning noteras men då dessa förbättrat konstruktionen är de till fördel för Fastighetsägarna.
Efter övertagandet av entreprenaden har garage/källardel kallställts. Ingen uppvärmning har skett av utrymmet enligt uppgift från Fastighetsägarna. Boutrymmet uppvärms med golvvärme som tagits i bruk enligt golvvärmetillverkarens instruktion.
Golvkonstruktionens undersida mot garage/källardel har inte färdigställts utan är öppen mot utrymmets kallställda del.
Den i golvkonstruktionen monterade stålbalken utsätts kontinuerligt för kall luft. Luft som kommer i kontakt med kalla ytor avkyls. Om en sådan yta har lägre temperatur än daggpunkten för den aktuella luften uppträder kondens. Golvvärmeslingorna har en framledningstemperatur som kan variera mellan 32–45°C. Dessa är förlagda i spånskivematerial. Konstruktionens syfte är att maximera värmetillförseln mot det utrymme som ska värmas. Dock värms även spånskivematerialet nedåt i konstruktionen. Stålbalken i golvkonstruktionen har mycket god temperaturledningsförmåga. Enligt fysiska regler strävar värme mot kyla. Enligt samma regler uppstår kondens på stålbalkens yta. Denna sugs upp av spånskivematerialet som expanderar vilket enligt min uppfattning är vad som skett beträffande golvets buktighet.
Till stöd för detta är att förändringen skett över tid och att största avvikelsen är vid stålbalken. I ”Fukthandboken” av Nevander/Elmarsson exemplifieras hur kondens kan uppstå. Något förenklat av mig betyder det att om en yta har en temperatur som understiger cirka 15°C och daggpunkten i rumsluften är cirka RH 60 % uppstår kondens vid mötet av kall yta som träffas av varm luft. På goda grunder är det vad som kan antas ske i golvkonstruktionen under den tid av året som golvvärmesystemet är i drift.
Om golvkonstruktionen färdigställts enligt ritning med dubbla lager 13 mm gips och om garageportar monterats samt om utrymmet uppvärmts hade buktigheten i golvet med stor sannolikhet kunnat undvikas. Enligt min uppfattning kan Entreprenören inte hållas ansvarig för reklamationen
Besiktning nr 3:
Särskilda förutsättningar vid besiktningen:
Överbesiktning av brister i bjälklag. Ojämnheter samt svaj. I första hand skall det avgöras vem som är ansvarig för avvikelsen och i andra hand vad som orsakat avvikelsen. Kontroll har skett av de delar som varit normalt åtkomliga utan omflyttning av belamrade ytor eller möbler. I övrigt baseras utlåtandet på granskning av handlingar från tidigare kontroller samt kontrakt för entreprenaden.
För ytor, utrymmen och byggnadsdelar som noterats helt eller delvis ej besiktningsbara/belamrade har besiktningsmannen inget ansvar. Skulle någon uppgift av betydelse ha utelämnats eller blivit felaktigt återgiven, enligt beställarens uppfattning, har beställaren att snarast och helst inom sju dagar meddela besiktningsmannen vad som enligt beställarens uppfattning skall ändras i utlåtandet. Om sådant meddelande inte lämnats inom ovan angiven tid kan inte besiktningsmannen göras ansvarig för eventuella brister i utlåtandet, som på så sätt kunnat rättas
Bakgrund
2021-06-17 tecknades ett avtal om utbyggnad av befintlig byggnad mellan parterna. Avtalet är ett entreprenadkontrakt under ABS18 och innefattar en tillbyggnad av ett plan på källare. 2023-06 inlämnades en reklamation gällande brister i bjälklaget. 2024-08-20 genomfördes en särskild besiktning avseende golvbjälklag, betongplatta samt nivåskillnader i fasad. Gällande bjälklaget konstateras att avvikelsen är för stor att accepteras. 2024-08-22 utfördes en särskild kontroll av bjälklaget av Besiktningsman 1 där det konstateras att det förekommer lutningsavvikelser som överskrider rekommenderade gränsvärden. I samma utlåtande presenteras en teori till orsaken. Ansvaret för denna avvikelser bedöms som entreprenörens ansvar.
2024-10-23 Beställer entreprenören en egen besiktning av bjälklaget som utförs av Besiktningsman 2 . I denna rapport presenteras en alternativ orsak till ojämnheterna i bjälklaget. Att på grund av att garageutrymmet under berörd yta ej färdigställts och ej har hållits uppvärmt skall fukt tagits upp av underliggande spånskiva och på detta sätt skapat avvikelsen. Ansvaret för denna avvikelse anses vara fastighetsägarens.
Undersökning
Vid kontroll av handlingar för entreprenaden framkommer det att detta är en ABS18 entreprenad. DVS en totalentreprenad där entreprenören har ansvar för projektering och uppförande. Man kan också anta att entreprenören har ett betydande kunskapsövertag gentemot beställaren. Samtliga tidigare utlåtanden är överens om att det förekommer en avvikelse i bjälklaget som är så pass stor att den skall åtgärdas. Vid egen kontroll och indikationsmätning av fukt i konstruktionen konstateras följande. - Fuktkvoten i bjälklag, kortlingar och spånskiva är med god marginal torra. Mätvärden från omätbart till ca: 14 % FK uppmättes, vilket anses torrt med god marginal. - Vid stickprovskontroll på 2 ställen i bjälklaget uppmättes likvärdiga värden. Vid kontroll av anslutning mellan undre spånskiva och bjälklag kan man se att dessa är limmade. Kortlingar i bjälklaget skall sitta med 120/6 skruv enligt entreprenör. Ingen större rörelse kan ses mellan kortlingar och bjälklag. - Konstruktionen ser ut som följande: Övergolv, plastfolie, spårad spånskiva 16 mm med vattenburen golvvärme. Limmad 22 mm spånskiva mot bjälklag och kortlingar. Isolering och bjälklagsstomme 45/220. Bjälklaget ansluter inne i I-balken genom att en urjackning skett av bjälkarma. Bjälklaget hamnar fluss med stålbalken under spånskivan.
Slutsats
Sannolik orsak för avvikelsen på golvet är att när bjälklaget torkar så krymper detta. Detta gör att stålbalken som inte krymper hamnar högre än bjälklaget och detta leder till ojämnheter i golvet ovanför. Då det är en totalentreprenad mot konsument (ABS18) har entreprenören ansvar för val av teknisk lösningar vilket gör entreprenören ansvarig för avvikelsen. Avvikelsen skulle sannolikt kunnat undvikas om man valt att enbart jacka ut bjälklaget i överkant. Detta skulle gett bjälklaget utrymme att krympa utan att det skulle uppstå någon betydande avvikelse.
Detta leder till att jag bedömer det som entreprenörens ansvar både ur ett avtalsmässigt perspektiv och genom entreprenörens val av konstruktion av bjälklaget.
Detta är vad Besiktningsmännen kommer fram till.
Tilläggas kan att vid besiktning 1 och 3 plockades glespanel och isolering ner för inspektion runt stålbalk. Vid besiktning 2 gjordes ingen sådan kontroll. Ritningar som tillhandahållits är inga konstruktionsritningar utan underlaget för bygglovet. (bygglovshandlingar, A-ritningar).
Ser någon vad som är fel? Eller till och med fysikaliskt omöjligt?
Är detta ett försök till bedrägeri?
Kan man efter detta säga att är besiktningsmannen godkänd av SBR så är man säker på att besiktningen gått rätt till?
Några intressanta länkar:
Fukt i krypgrund.
Krypgrund & Torpargrund – kort version | Överlåtelsebesiktning & husbesiktning Malmö | (Del 1)
SBR:s etiska regler
Etiska-regler-1.pdf
6.4.12 Joists connected to steel NHBC Standards 2018
För er som kan tänkas vara mer intresserade av varför. Här följer lite mer text för er som orkar läsa..
Här ska jag redovisa ett exempel från verkliga livet som vi har råkat ut för och belysa varför det är viktigt med referenser och att man tar hjälp när man inte förstår.
Jag är ingen Snickare eller Byggkonstruktör. Och är således ingen expert på dessa tekniska områden. Jag förlitar mig på att människor är ärliga och håller sig till fakta. Lite naivt kan man tycka men så vill jag att världen ska fungera.
Exemplen nedan är en besiktning utförd av en mycket erfaren byggingenjör (pensionär) samt två besiktningar utförda av två olika SBR godkända besiktningsmän båda valda av entreprenören. Besiktningarna utförd på exakt samma fel. Resultaten är två helt olika. Varför har jag inga bevis för i dagslägen men har mina aningar. Är rätt säker på att ni kommer förstå.
Kortfattad beskrivning av problemställning:
Vi har gjort en tillbyggnad i två plan. Garage i botten och ett vardagsrum ovanpå. ca 7x8 m, Ca 50m2. Mitt i rummet ligger en stålbalk i vilken entreprenören har stoppat träreglar. Golvet är uppvärmt av en vattenburen golvvärme.
Efter några månader uppkommer en buktighet över stålbalken som gör att golvhöjden varierar 7-8 mm per meter på båda sidor där stålbalken ligger.
Vi ber entreprenören att titta på detta och komma med en lösning. Ett och ett halvt år senare när vi fortfarande inte fått något förslag på lösning tröttnar vi och tar in en besiktningsman.
Besiktning Nr 1:
Beskrivning av bakgrunden:
Entreprenören anlitades i juni 2021 för tillbyggnad av ovanstående fastighet. I arbetet ingick tillbyggnad av garaget och ett allrum över detta garage. Arbetena var klara i november 2022. Interimistiskt slutbesked erhölls den 24 november 2022 varefter familjen kunde ta tillbyggnaderna i bruk. I mars 2023 upptäcktes buktighet på golvet och detta reklamerades i juni 2023.Reklamation har alltså skett i rätt tid.
Besiktning utfördes 2024-08-20 av undertecknad.
Det konstaterades genom mätning mot roterande laser att både buktighet och lutning överskred normala toleranser.
Med normala toleranser hänvisar undertecknad till AMA-Hus kap 44.BB, utförandeklass A beroende på lamellgolv. AMA förutsätter vid större entreprenadupphandlingar att man hänvisar till den i den tekniska beskrivningen. I detta fall rör det sig dock om en konsumententreprenad och någon teknisk beskrivning, förutom vissa ritningar, finns inte. Man kan därför anse att toleranskrav i AMA-Hus räknas som utförande i normal kvalité.
Kraven på toleranser för invändiga ytskikt på golv i AMA-Hus framgår i bilaga 2.
Vid besiktningen utfördes mätningar mot roterande laser på golvet i allrummet, se bilaga 1Vid dessa lasermätningar framgår att både buktighet och lutning på golvet överstiger kraven i AMA-Hus.
När det gäller lutningen kan man överse med detta eftersom detta är en tillbyggnad mot ett gammalt hus som säkerligen inte var rakt och att anslutningarna mot detta gamla hus måste anpassas. Den maximala lutningen mot ingången från det gamla huset var 12-13 mm mot AMA-Hus krav 8 mm
Buktigheten på golvet framträder som störst utanför väggen där köket är monterat och på ömse sidor av den järnbalk som är monterad i mitten på rummet. Med lasermätning uppmättes här en buktighet på minst 6 mm på en sträcka om ca 1 meter. AMA-hus krav är mindre lutning än 3 mm på en sträcka om 2 meter. Mätning med långpasset indikerade en ännu större buktighet.
Buktigheten är inte acceptabel. Förutom att man ser och känner buktigheten kan den även, vilket har skett på ett ställe framför köket, orsaka att lamellgolvet knirkar.
Orsak till buktigheten:
En teori varför buktigheten uppstått över järnbalken kan vara att trävirket krympt när det kommit in i värmen. Enligt Svenskt Trä, ”Träets fuktrörelser” krymper furu 0,26% per %-förändring av fuktkvoten, lite beroende på fiberriktningen. Normalt skall virket ha en fuktkvot på 17% vid leverans från brädgården. Om det har legat utomhus en längre tid kan dock denna fuktkvot vara ännu högre. I torrt tillstånd inomhus får träet en fuktkvot på 10%, kanske till och med 8% beroende på närliggande golvvärme. Krympningen kan beräknas som 0,0026 x 7 (eller 9) x 220 mm = 4 till 5 mm krympning. Eftersom järnbalken inte krymper och golvbjälkarna är upplagda på järnbalkens undre fläns kommer denna buktighet över järnbalken att uppstå.
Besiktning nr 2:
UPPDRAGET
Grund för uppdraget är Uppdragsbekräftelse som överlämnats vis E-post 2024-10-01. Beställaren har accepterat och godkänt Uppdragsbekräftelsen via E-post 2024-10-01.
Besiktningsmannen är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR och registrerad i SBR:s förteckning över godkända Besiktningsmän med därtill hörande förpliktelser.
UPPDRAGETS ÄNDAMÅL
Ändamålet för uppdraget är att ge beställaren uppfattning om utförande av golvbjälklag samt presentera orsak till uppkommen buktighet.
UPPDRAGETS OMFATTNING
För uppdraget gäller de villkor som återfinns i Uppdragsbekräftelsen. Uppdraget omfattar endast de arbeten som utförts i byggnadens källardel och som uttryckligen anges i Uppdragsbekräftelsen. Genomgång av utlåtanden avseende tidigare Särskild besiktning utförd 2024-08-20 samt Utredning daterad 2024-08-22.
GENOMFÖRANDE
Uppdraget genomförs med stöd av lasermätare och vid behov övriga tekniska hjälpmedel.
FÖRSÄKRING Besiktningsmannen som utför avtalat uppdrag har för uppdraget gällande Konsultansvarsförsäkring Besiktningsmannen
FÖRBUD MOT ATT ÖVERLÅTA UTLÅTANDET
Besiktningsmannen har upphovsrätt till Utlåtandet. Beställaren har rätt att nyttja Utlåtandet för avtalat ändamål. Varken Utlåtandet eller nyttjanderätten till Utlåtandet får utan uttryckligt medgivande från Besiktningsmannen av Beställaren överlåtas på någon annan och får inte användas i annat syfte än vad som anges i Uppdragsbekräftelsen och utlåtandet.
BAKGRUND
Fastighetsägarna har efter överenskommelse med Entreprenören, avtalat om att för deras räkning beställa tillbyggnad av ovan fastighet. Uppdraget avser tillbyggnad av ett rum med tillhörande grundläggning av btg-platta på mark inklusive uppmurat källarutrymme. Fastighetsägarna har för ändamålet tillhandahållit ritning med detaljer som visar hur konstruktionen ska utföras. Enligt uppgift från Entreprenören har ritningen vid två tillfällen frångåtts. Dels beträffande isolering av takkonstruktionen som enligt ritning endast skulle vara 220 mm i stället utökats med ytterligare 220 mm isolering. Vidare har krysskolvning inte utförts utan ersatts med kottlingar. Enligt min uppfattning har den utökade isolertjockleken varit till fördel för Fastighetsägarna eftersom energiförbrukningen därmed minskas. Beträffande kottling av golvbjälklag är detta en vedertagen konstruktion som på inget sätt försämrar konstruktionen. Detta styrks av att golvet när det beträds upplevs som stabilt och utan golvknarr. I övrigt har entreprenaden utförts enligt tillhandahållen ritning.
Entreprenaden färdigställdes i början av november 2022 och interimistiskt slutbesked erhölls den 24 november 2022. På fråga från undertecknad 2024-10-23 svarade Fastighetsägarna att inga fel eller felaktigheter förekom vid övertagandet av entreprenaden.
I mars 2023 upptäckte Fastighetsägarna buktighet i golvet vilket enligt uppgift reklamerades i juni 2023.
På uppdrag av Fastighetsägarna utförs Särskild besiktning 2024-08-20 där Besiktningsmannen noterar fem fel och förhållanden i besiktningsutlåtandet. Av dessa anser Besiktningsmannen att Nr:3 och 4 ej ska avhjälpas. Återstår Nr: 1, 2. Dessa avser avsaknad av överlämnade egenkontroller samt buktighet på golv. Särskild besiktning kompletteras 2024-08-22 med ”Utredning över mellanbjälklags lutning och buktighet”
BESIKTNING 2024-10-23
Vid besiktning noteras att buktighet i golv kvarstår och enligt uppgift från Fastighetsägarna har viss ökning av buktigheten skett. Högsta punkten noteras i anslutning till den i bjälklaget monterade stålbalken. Buktigheten avtar därefter ju längre från stålbalken som man kommer. Vid kontroll av golvbjälkarna i källarutrymmet används roterande lasermätare tillhandahållen av Entreprenören. Mätning görs stickprovsvis av golvbjälkarna. Avläsning görs med tumstock mot golvbjälkarnas undersida. Avvikelser förekommer men inte i den omfattning som noterats enligt Bil 1, 2024-08-20 utan dessa hamnar inom tolerans som anges i AMA hus. Kontroll utfördes även av stålbalken med samma resultat.
Garage/källarutrymmet har efter övertagandet av entreprenadens inte vid något enda tillfälle varit uppvärmt enligt Fastighetsägarna. Utrymmet saknar garageportar och där dessa någon gång i framtiden ska monteras finns endast en plastfolie monterad.
BJÄLKLAGSKONSTRUKTIONEN
Enligt konstruktionsritning ska golvbjälklaget utföras men 45x220 mm C24 vilket också har gjorts. Utrymmet mellan golvbjälkar ska isoleras, enligt ritning med 120 mm. Entreprenören har fyllt hela utrymmet med isolering.
På golvbjälkar ska enligt ritning monteras 22 mm golvspånskiva, vilket utförts. Eftersom byggnadsdelen endast uppvärms med vattenburen golvvärme har ovan 22 mm golvspånskiva även monterats 16 mm spånskiva vari golvvärmeslingorna placerats. Ovan dessa monteras enligt tillverkarens anvisning plastfolie.
På golvbjälkarnas undersida i garageutrymmet har glespanel 22 x 70 mm monterats. I golvkonstruktionen har en stålbalk monterats vars syfte är att utgöra upplag för golvbjälkarna samt förstärkning av golvkonstruktionen.
KOMMENTAR
Buktighet i golvets ovansida mot rum förekommer. Därom råder ingen tveksamhet. Vad som är märkligt i sammanhanget är att vid kontroll av golvbjälkarna i garage/källarutrymmet så noteras endast smärre avvikelse. Kontroll av stålbalk visar inte heller någon avvikelse beträffande tolerans enligt vad som är godkänt enligt AMA.
Frågan som därför måste ställas är om det i golvkonstruktionen kan förekomma annat material som kan förorsaka buktigheten? Ett känt faktum är att om spånskivematerial utsätts för fukt och väta så sväller detta. Svällning kan under ”rätt” förutsättning fördubbla spånskivematerialets tjocklek. När jag ställde frågan till Fastighetsägarna om vätska försvunnit ur golvvärmesligan svarade dessa samstämmigt att så inte är fallet.
Golvvärmesystemet har fungerat felfritt. Efter ytterligare analys av golvkonstruktionen i samband med hur dels garage/källarutrymme, dels rum nyttjas har Fastighetsägarna berättat att boendedelen har varit uppvärmd men inte källardelen. I den ouppvärmda delen har rumsluften högre luftfuktighet än i den uppvärmda vilket är ett känt faktum. Detta betyder att golvkonstruktionen mot källaren kontinuerligt utsätts för högre luftfuktighet än den del som vetter mot uppvärmt utrymme. Enligt konstruktionsritning ska två lager 13 mm gips monteras på golvbjälklagets undersida vilket inte gjorts. Luft med förhöjd fuktighet kan fritt vandra genom bjälklagsisoleringen mot golvspånskivorna.
Golvvärmens framledningstemperatur är enligt tillverkaren varierande men pendlar mellan ca 32–45° C. När den kalla luften möter uppvärmd byggnadsdel uppstår ”daggpunkten” dvs utfällning sker i form av fukt och väta.
Ovan golvvärmeslingorna ligger en plastfolie. Här möts kylig luft och uppvärmd luft. Resultatet med hög vara att i det utrymmet bildas fukt och väta som sugs upp av spånskivorna med svällning som resultat.
Detta stöds av det faktum att vid stålbalken noteras den största avvikelsen. Enligt min uppfattning till följd av att stål är en överlägsen ledare av värme och kyla jämfört med omkringliggande material i golvkonstruktionen. Stålbalken är inte isolerad och inklädd med gips vilket är brukligt. I stället kan den fritt leda kyla från det ouppvärmda utrymmet mot golvvärmeslingorna där fuktutfällning sker.
SLUTSATS
Entreprenören har på uppdrag av Fastighetsägarna utfört tillbyggnad av en enfamiljsvilla. Tillbyggnaden är utförd enligt ritning som tillhandahållits av Fastighetsägarna. Smärre avvikelser jämfört med ritning noteras men då dessa förbättrat konstruktionen är de till fördel för Fastighetsägarna.
Efter övertagandet av entreprenaden har garage/källardel kallställts. Ingen uppvärmning har skett av utrymmet enligt uppgift från Fastighetsägarna. Boutrymmet uppvärms med golvvärme som tagits i bruk enligt golvvärmetillverkarens instruktion.
Golvkonstruktionens undersida mot garage/källardel har inte färdigställts utan är öppen mot utrymmets kallställda del.
Den i golvkonstruktionen monterade stålbalken utsätts kontinuerligt för kall luft. Luft som kommer i kontakt med kalla ytor avkyls. Om en sådan yta har lägre temperatur än daggpunkten för den aktuella luften uppträder kondens. Golvvärmeslingorna har en framledningstemperatur som kan variera mellan 32–45°C. Dessa är förlagda i spånskivematerial. Konstruktionens syfte är att maximera värmetillförseln mot det utrymme som ska värmas. Dock värms även spånskivematerialet nedåt i konstruktionen. Stålbalken i golvkonstruktionen har mycket god temperaturledningsförmåga. Enligt fysiska regler strävar värme mot kyla. Enligt samma regler uppstår kondens på stålbalkens yta. Denna sugs upp av spånskivematerialet som expanderar vilket enligt min uppfattning är vad som skett beträffande golvets buktighet.
Till stöd för detta är att förändringen skett över tid och att största avvikelsen är vid stålbalken. I ”Fukthandboken” av Nevander/Elmarsson exemplifieras hur kondens kan uppstå. Något förenklat av mig betyder det att om en yta har en temperatur som understiger cirka 15°C och daggpunkten i rumsluften är cirka RH 60 % uppstår kondens vid mötet av kall yta som träffas av varm luft. På goda grunder är det vad som kan antas ske i golvkonstruktionen under den tid av året som golvvärmesystemet är i drift.
Om golvkonstruktionen färdigställts enligt ritning med dubbla lager 13 mm gips och om garageportar monterats samt om utrymmet uppvärmts hade buktigheten i golvet med stor sannolikhet kunnat undvikas. Enligt min uppfattning kan Entreprenören inte hållas ansvarig för reklamationen
Besiktning nr 3:
Särskilda förutsättningar vid besiktningen:
Överbesiktning av brister i bjälklag. Ojämnheter samt svaj. I första hand skall det avgöras vem som är ansvarig för avvikelsen och i andra hand vad som orsakat avvikelsen. Kontroll har skett av de delar som varit normalt åtkomliga utan omflyttning av belamrade ytor eller möbler. I övrigt baseras utlåtandet på granskning av handlingar från tidigare kontroller samt kontrakt för entreprenaden.
För ytor, utrymmen och byggnadsdelar som noterats helt eller delvis ej besiktningsbara/belamrade har besiktningsmannen inget ansvar. Skulle någon uppgift av betydelse ha utelämnats eller blivit felaktigt återgiven, enligt beställarens uppfattning, har beställaren att snarast och helst inom sju dagar meddela besiktningsmannen vad som enligt beställarens uppfattning skall ändras i utlåtandet. Om sådant meddelande inte lämnats inom ovan angiven tid kan inte besiktningsmannen göras ansvarig för eventuella brister i utlåtandet, som på så sätt kunnat rättas
Bakgrund
2021-06-17 tecknades ett avtal om utbyggnad av befintlig byggnad mellan parterna. Avtalet är ett entreprenadkontrakt under ABS18 och innefattar en tillbyggnad av ett plan på källare. 2023-06 inlämnades en reklamation gällande brister i bjälklaget. 2024-08-20 genomfördes en särskild besiktning avseende golvbjälklag, betongplatta samt nivåskillnader i fasad. Gällande bjälklaget konstateras att avvikelsen är för stor att accepteras. 2024-08-22 utfördes en särskild kontroll av bjälklaget av Besiktningsman 1 där det konstateras att det förekommer lutningsavvikelser som överskrider rekommenderade gränsvärden. I samma utlåtande presenteras en teori till orsaken. Ansvaret för denna avvikelser bedöms som entreprenörens ansvar.
2024-10-23 Beställer entreprenören en egen besiktning av bjälklaget som utförs av Besiktningsman 2 . I denna rapport presenteras en alternativ orsak till ojämnheterna i bjälklaget. Att på grund av att garageutrymmet under berörd yta ej färdigställts och ej har hållits uppvärmt skall fukt tagits upp av underliggande spånskiva och på detta sätt skapat avvikelsen. Ansvaret för denna avvikelse anses vara fastighetsägarens.
Undersökning
Vid kontroll av handlingar för entreprenaden framkommer det att detta är en ABS18 entreprenad. DVS en totalentreprenad där entreprenören har ansvar för projektering och uppförande. Man kan också anta att entreprenören har ett betydande kunskapsövertag gentemot beställaren. Samtliga tidigare utlåtanden är överens om att det förekommer en avvikelse i bjälklaget som är så pass stor att den skall åtgärdas. Vid egen kontroll och indikationsmätning av fukt i konstruktionen konstateras följande. - Fuktkvoten i bjälklag, kortlingar och spånskiva är med god marginal torra. Mätvärden från omätbart till ca: 14 % FK uppmättes, vilket anses torrt med god marginal. - Vid stickprovskontroll på 2 ställen i bjälklaget uppmättes likvärdiga värden. Vid kontroll av anslutning mellan undre spånskiva och bjälklag kan man se att dessa är limmade. Kortlingar i bjälklaget skall sitta med 120/6 skruv enligt entreprenör. Ingen större rörelse kan ses mellan kortlingar och bjälklag. - Konstruktionen ser ut som följande: Övergolv, plastfolie, spårad spånskiva 16 mm med vattenburen golvvärme. Limmad 22 mm spånskiva mot bjälklag och kortlingar. Isolering och bjälklagsstomme 45/220. Bjälklaget ansluter inne i I-balken genom att en urjackning skett av bjälkarma. Bjälklaget hamnar fluss med stålbalken under spånskivan.
Slutsats
Sannolik orsak för avvikelsen på golvet är att när bjälklaget torkar så krymper detta. Detta gör att stålbalken som inte krymper hamnar högre än bjälklaget och detta leder till ojämnheter i golvet ovanför. Då det är en totalentreprenad mot konsument (ABS18) har entreprenören ansvar för val av teknisk lösningar vilket gör entreprenören ansvarig för avvikelsen. Avvikelsen skulle sannolikt kunnat undvikas om man valt att enbart jacka ut bjälklaget i överkant. Detta skulle gett bjälklaget utrymme att krympa utan att det skulle uppstå någon betydande avvikelse.
Detta leder till att jag bedömer det som entreprenörens ansvar både ur ett avtalsmässigt perspektiv och genom entreprenörens val av konstruktion av bjälklaget.
Detta är vad Besiktningsmännen kommer fram till.
Tilläggas kan att vid besiktning 1 och 3 plockades glespanel och isolering ner för inspektion runt stålbalk. Vid besiktning 2 gjordes ingen sådan kontroll. Ritningar som tillhandahållits är inga konstruktionsritningar utan underlaget för bygglovet. (bygglovshandlingar, A-ritningar).
Ser någon vad som är fel? Eller till och med fysikaliskt omöjligt?
Är detta ett försök till bedrägeri?
Kan man efter detta säga att är besiktningsmannen godkänd av SBR så är man säker på att besiktningen gått rätt till?
Några intressanta länkar:
Fukt i krypgrund.
Krypgrund & Torpargrund – kort version | Överlåtelsebesiktning & husbesiktning Malmö | (Del 1)
SBR:s etiska regler
Etiska-regler-1.pdf
6.4.12 Joists connected to steel NHBC Standards 2018
Njaaa...
Nu har jag inte detaljläst alltihop. Men de olika bes. männen verkar väl ha rätt lika observationer, på det som undersökts. Men lägger fram lite olika teorier om vad buktigheten beror på. Dessa teorier tycker inte jag framförs som något absolut sant, utan mer som underlag för ytterligare undersökning.
Men det väsentliga verkar de vara överens om, det är inte så att bjälklaget är för klent och håller på att deformeras/rasa.
Sedan kan jag kanske tycka att bes. man två som framför teorin att buktigheten skulle bero på en pågående fuktskada borde kanske då ha underökt om det är fuktigt. Det är ju relativt enkelt.
Nu har jag inte detaljläst alltihop. Men de olika bes. männen verkar väl ha rätt lika observationer, på det som undersökts. Men lägger fram lite olika teorier om vad buktigheten beror på. Dessa teorier tycker inte jag framförs som något absolut sant, utan mer som underlag för ytterligare undersökning.
Men det väsentliga verkar de vara överens om, det är inte så att bjälklaget är för klent och håller på att deformeras/rasa.
Sedan kan jag kanske tycka att bes. man två som framför teorin att buktigheten skulle bero på en pågående fuktskada borde kanske då ha underökt om det är fuktigt. Det är ju relativt enkelt.
Precis en fuktmätning tar bara någon minut. Besiktningsman 3 ägnade säkert en halvtimme åt detta och konstaterade att det var från icke mätbart på ovansidan och upp till ca 14% på undersidan träreglarna.
Det är där de blir lite lurigt. Man kan lätt luras om man inte kan.
En teori behöver väl ändå bygga på vetenskaplig fakta?
Jag lärde mig i grundskolan att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Det är därför vi får nariga läppar på vintern tex.
Läser mans besiktningsman 2:s protokoll lite noggrannare kan man se att han vrider och vänder på sin teori och i vissa delar motsäger sig själv. Exempelvis när han påstår att ”när kall luft möter en varm yta uppstår ”daggpunkten” ”detta blir ju helt emot det jag lärde mig i grundskolan.. tänk hur mycket fukt vi skulle ha på våra element i våra hus.
När det gäller dimensioneringen har tanken slagit mig också. Är det för klent? Entreprenören visar då en i efterhand framtaget papper. Gjort med ett program för takstolar om jag fattat rätt och det har man godtagit.
Det är där de blir lite lurigt. Man kan lätt luras om man inte kan.
En teori behöver väl ändå bygga på vetenskaplig fakta?
Jag lärde mig i grundskolan att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Det är därför vi får nariga läppar på vintern tex.
Läser mans besiktningsman 2:s protokoll lite noggrannare kan man se att han vrider och vänder på sin teori och i vissa delar motsäger sig själv. Exempelvis när han påstår att ”när kall luft möter en varm yta uppstår ”daggpunkten” ”detta blir ju helt emot det jag lärde mig i grundskolan.. tänk hur mycket fukt vi skulle ha på våra element i våra hus.
När det gäller dimensioneringen har tanken slagit mig också. Är det för klent? Entreprenören visar då en i efterhand framtaget papper. Gjort med ett program för takstolar om jag fattat rätt och det har man godtagit.
Men teorierna om vad som är fel, är väl i alla 3 besiktningarna bara framfört som teorier, av varierande kvalitet. Ingen av dem verkar uttryckt en bestämd åsikt (jag har inte detaljläst).
Besiktningarna är till för att avgöra vems felet är. Samt hjälpa entreprenören att förstå vad felet beror på. Entreprenören motsätter sig att det är hans fel. Tror stenhårt på teori nr 2. Behöver nog inte förklara varför…
Men i min värld behöver teorin vara baserad på vetenskaplig fakta. Vilket teori två inte är. ( om man läser i detalj).
Att trä krymper när det torkar är fakta.
Att kall luft kondenserar på en varm yta är inte fakta.
Därav min slutsats att även om besiktningsmannen är SBR godkänd så kan man inte lita på att besiktningen går rätt till. Och förstår man inte vad som står är det bra att ta hjälp.
Jag kan även tillägga att jag har tagit hjälp av en riktigt diplomerad fuktsakkunnig, konstruktör, besiktningsman m.m att titta på besiktningarna som stöd.
Men i min värld behöver teorin vara baserad på vetenskaplig fakta. Vilket teori två inte är. ( om man läser i detalj).
Att trä krymper när det torkar är fakta.
Att kall luft kondenserar på en varm yta är inte fakta.
Därav min slutsats att även om besiktningsmannen är SBR godkänd så kan man inte lita på att besiktningen går rätt till. Och förstår man inte vad som står är det bra att ta hjälp.
Jag kan även tillägga att jag har tagit hjälp av en riktigt diplomerad fuktsakkunnig, konstruktör, besiktningsman m.m att titta på besiktningarna som stöd.