Var med i en diskussion och ämnet var så intressant att jag ställer frågan här.
Om man vill bygga en njalla, omfattas den då av bygglov?
En njalla är en förrådsbyggnad, främst använd långt norrut, som är byggd på en avkapad stående trädstam ett par meter upp i luften.
Tanken är att kunna förvara mat mm så att tex inte björn och andra djur ska komma åt dem.
Nu till frågan: eftersom man bygger uppe i luften, på ett befintligt träd, finns det några restriktioner byggnadslovsmässigt eller på andra sätt?
I princip skulle man kunna ha flera förråd/gästhus på det här sättet om man har en tomt med många träd, utan att det påverkar byggytan.
Bild på en njalla från Wikipedia:
Om man vill bygga en njalla, omfattas den då av bygglov?
En njalla är en förrådsbyggnad, främst använd långt norrut, som är byggd på en avkapad stående trädstam ett par meter upp i luften.
Tanken är att kunna förvara mat mm så att tex inte björn och andra djur ska komma åt dem.
Nu till frågan: eftersom man bygger uppe i luften, på ett befintligt träd, finns det några restriktioner byggnadslovsmässigt eller på andra sätt?
I princip skulle man kunna ha flera förråd/gästhus på det här sättet om man har en tomt med många träd, utan att det påverkar byggytan.
Bild på en njalla från Wikipedia:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 630 inlägg
Vilken fantastisk njalla, och vilket underbart loaklev! Det heter säkert något helt annat på valfritt norrländskt mål, men här i Småland är det ett loaklev.
Jag tror (observera tror) att en njalla inte är något annat än en byggnad med en väldigt hög plintgrund, med bara en plint i det här fallet. Det borde väl kunna vara en bygglovsfri komplementbyggnad enligt den nya lagen?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag tror (observera tror) att en njalla inte är något annat än en byggnad med en väldigt hög plintgrund, med bara en plint i det här fallet. Det borde väl kunna vara en bygglovsfri komplementbyggnad enligt den nya lagen?
Och jag som trodde att Loaklev vart en lustgård😉SågspånPappspikEternit skrev:
Vilken fantastisk njalla, och vilket underbart loaklev! Det heter säkert något helt annat på valfritt norrländskt mål, men här i Småland är det ett loaklev.
[bild]
Jag tror (observera tror) att en njalla inte är något annat än en byggnad med en väldigt hög plintgrund, med bara en plint i det här fallet. Det borde väl kunna vara en bygglovsfri komplementbyggnad enligt den nya lagen?
Men håller med dig i det andra du skriver!
Intressant tanke...S Saelen skrev:Var med i en diskussion och ämnet var så intressant att jag ställer frågan här.
Om man vill bygga en njalla, omfattas den då av bygglov?
En njalla är en förrådsbyggnad, främst använd långt norrut, som är byggd på en avkapad stående trädstam ett par meter upp i luften.
Tanken är att kunna förvara mat mm så att tex inte björn och andra djur ska komma åt dem.
Nu till frågan: eftersom man bygger uppe i luften, på ett befintligt träd, finns det några restriktioner byggnadslovsmässigt eller på andra sätt?
I princip skulle man kunna ha flera förråd/gästhus på det här sättet om man har en tomt med många träd, utan att det påverkar byggytan.
"Med byggnadsarea avses den area som en byggnad upptar på marken. Byggnadsarean kan beskrivas som en horisontalprojektion av byggnadens fasadliv omedelbart ovan sockeln eller andra överbyggnader som påverkar användbarheten av underliggande mark."
Om stolpen är så pass hög att överbyggnaden inte påverkar användbarheten av underliggande mark borde den inte räknas in i byggnadsarean?
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 630 inlägg
Självbyggare
· Stockholm
· 8 589 inlägg
Med de nya bygglovsreglerna där du kan bygga 45/65 kvm utan lov eller anmälan så borde dessa kunna nyttjas.S Saelen skrev:Var med i en diskussion och ämnet var så intressant att jag ställer frågan här.
Om man vill bygga en njalla, omfattas den då av bygglov?
En njalla är en förrådsbyggnad, främst använd långt norrut, som är byggd på en avkapad stående trädstam ett par meter upp i luften.
Tanken är att kunna förvara mat mm så att tex inte björn och andra djur ska komma åt dem.
Nu till frågan: eftersom man bygger uppe i luften, på ett befintligt träd, finns det några restriktioner byggnadslovsmässigt eller på andra sätt?
I princip skulle man kunna ha flera förråd/gästhus på det här sättet om man har en tomt med många träd, utan att det påverkar byggytan.
Bild på en njalla från Wikipedia:
[bild]
Men sen undrar jag om en sådan konstruktion är en byggnad ?
PBL's definition av en byggnad:
Vad gäller en Njalla som den på bilden:I plan- och bygglagen, PBL, definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal krav som ska vara uppfyllda för att en konstruktion ska vara en byggnad och samtliga krav måste vara uppfyllda. De krav som ska vara uppfyllda är följande:
- Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
- Den ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
- Den ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.
1. Uppfylls: Varaktig konstruktion med tak och väggar
2. Skulle kunna klassas som uppfyllt eftersom stolpen, även om det bara är en stople, ju är placerad i marken.
3. Uppfylls INTE: Det är för litet för att mer än tillfälligt krypa in i den och syftet är att förvara mat
Så då skulle detta inte vara en byggnad?
Boverket ger ett exempel på praxis som kanske kan vara relevant kring en trädkoja:
Men en grundläggande skillnad är i så fall återigen punkt tre: en Njalla är ju inte gjord för människor, eller ens barn, utan för förvaring.Trädkoja
Det finns ett rättsfall från Mark- och miljödomstolen, MMD, där en trädkoja bedömdes vara en byggnad. Trädkojans area var cirka sex kvadratmeter. Trädkojan var placerad cirka 1 meter ovanför marken och den hade en taknockshöjd på cirka 4 meter mätt från marken. Trädkojan vilade med ena kortsidan mot en balk som var fäst i två träd. Kojans andra kortsida vilade på två stolpar som stod på marken. Trädkojan stöttades därmed upp av fyra pelare varav två var träd. Domstolen ansåg att material eller höjd på de pelare en konstruktion vilar på inte är avgörande för om konstruktionen ska anses stå på marken. För att en konstruktion ska anses vara en byggnad krävs inte heller att den är byggd på en fast grund. Domstolen bedömde därför att trädkojan stod på marken. Eftersom trädkojan också var varaktigt placerad, hade väggar och tak samt var stor nog för människor att uppehålla sig i, ansågs trädkojan vara en byggnad. I det här fallet krävde kojan dock inte bygglov eftersom den var ett bygglovsbefriat Attefallshus. (MMD Nacka 2017-05-31 mål nr P 6951-16)
Ett annat exempel dom tar upp ; Ett skydd för rullstolar som rent storleksmässigt var tillräckligt för att man skulle kunna krypa in där:
Där var det Inte en byggnad...Väderskydd för rullstol
I en dom från MMD har det avgjorts att ett väderskydd för rullstol inte var att betrakta som en byggnad. Ärendet gällde nybyggnad av ett väderskydd för rullstol med en totalhöjd på 1,60 meter och en yta om 2,8 m2. Domstolen ansåg att väderskyddet fick anses uppfylla kravet på att vara en konstruktion av väggar och tak. Däremot kunde väderskyddet inte anses vara konstruerat så att människor kunde uppehålla sig i det. Mot bakgrund av detta var väderskyddet inte att se som en byggnad. (MMD Vänersborg 2012-12-11 mål nr P 4184-12)
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/vad-ar-en-byggnad/
Värt att veta:
I Lappmarken stod njallorna vanligen på kådiga tallstubbar på sandig eller grusartad jordmån i ett torrt och kallt klimat där förruttnelsen går långsamt.
Längre söderut finns inte varken den sortens virke eller den sortens klimat. Det är meninglöst att sätta sådär mycket krafter på ett bygge som bara står i några år.
Vill man bygga en njalla här så blir det nog en tryckimpregnerad kraftledningsstolpe som går en bra bit ned i jorden och som är stensatt runtom. Eller kanske en betongfor med två uppstickande U-balkar att bulta stolpen mellan. Som en flaggstångsfot.
I Lappmarken stod njallorna vanligen på kådiga tallstubbar på sandig eller grusartad jordmån i ett torrt och kallt klimat där förruttnelsen går långsamt.
Längre söderut finns inte varken den sortens virke eller den sortens klimat. Det är meninglöst att sätta sådär mycket krafter på ett bygge som bara står i några år.
Vill man bygga en njalla här så blir det nog en tryckimpregnerad kraftledningsstolpe som går en bra bit ned i jorden och som är stensatt runtom. Eller kanske en betongfor med två uppstickande U-balkar att bulta stolpen mellan. Som en flaggstångsfot.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 630 inlägg
Termen var "ekonomibyggnader", åtminstone i den gamla lagen. En njalla känns som ett gränsfall, eller rent av en byggnad som tillhör hushållet, det är ju en slags visthusbod. Visserligen kan det också argumenteras att den används för att förvara skörden från jordbruket.useless skrev:
Medlem
· Blekinge
· 12 216 inlägg
Det viktiga i detta är att det bedrivs jord/skogsbruk som byggnaden behövs för. Bara egenskap som jordbruksfastighet räcker inte.P Perplexus skrev:
En storfräsare i min kommun löste det genom att skaffa några vinrankor och med hänvisning till detta "jordbruk" smällde han upp en 300 m2 maskinhall för helt andra ändamål. Och kommunen gick med på det. Fanns vissa "band" mellan fastighetsägaren och handläggaren.
Det kan fasen inte vara avsågat träd. Våra vi sågat av har ruttnat på högst 8-10 år. Så jag fick ta ner ett vi hade till torkställning, risk att rasa på på någon.S Saelen skrev: