Kan jag bli av med vatten från gemensamhetsanläggning vid omprövning?
11 fastigheter får vatten från 2 gemensamhetsanläggningar (pump samt ledning) i en samfällighetsförening. Flera av sakägarna har yrkat på utträde och ansökt om detta hos lantmäteriet trots att alla inte var överens om nedläggning i föreningen. Beslut fattades hos LM om att endast 3 fick gå ur (ändrade förhållanden, de hade borrat egen brunn veckan innan beslutet fattades). Beslutet överklagades till Mark och Miljödomstolen av de som borrat egna brunnar dagarna efter att beslutet fattades. Domstolen hänvisade tillbaka till LM som nu ska ytterligare utreda samt ta hänsyn till att fler ordnat egen vattenförsörjning. En ny handläggare på LM ringde mig igår. Han menar att vi kan bli ensamma kvar längst ner på ledningen tillsammans med den fastighet som har pumpen på sin fastighet (denne är inte med i ledningen) samt ytterligare en fastighet som ligger alldeles bredvid denne. Övriga, som ligger utmed ledningen mellan våra fastigheter, vill gå ur och enligt handläggaren kan man inte tvinga in någon i en samfällighet som inte har behov av den, oavsett om de verkligen ordnat eget vatten eller bara sagt att de inte vill vara med längre. Detta skulle innebära att vår fastighet får stå för 72% av underhåll mm för en 3km lång ledning samt 20% av pumpen (drift, underhåll, el etc.), jämfört med tidigare 17% av ledning samt 8% av pump.
Vi tvingas alltså ordna eget vatten (vilket inte är lämpligt på vår fastighet pga närhet till föroreningskälla) eller kan vi helt enkelt bli utan vatten eller tvingas ansvara för nästan hela anläggningen själva? Vad har vi för möjligheter?
Vi tvingas alltså ordna eget vatten (vilket inte är lämpligt på vår fastighet pga närhet till föroreningskälla) eller kan vi helt enkelt bli utan vatten eller tvingas ansvara för nästan hela anläggningen själva? Vad har vi för möjligheter?
Juridiskt är ni rätt begränsade. Precis som förrättningslantmätaren angav så handlar en gemensamhetsanläggning (GA) om fastighetssamverkan, man samverkar kring en anläggning som alla fastigheter har stadigvarande behov av. Och en fastighet har ju inte behov av en GA för tappvatten om fastigheten har en egen brunn.
Så frågan för er är väl i det närmaste om det finns en brunnslösning som inte behöver inkludera en 3 km lång ledning mellan er fastighet och brunnen. Det låter ju som en krånglig teknisk lösning för er. Och dessutom kan den vara krånglig för förrättningslantmätaren att få att lira med anläggningslagens krav, t ex 8 §, "Gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på sådant sätt att ändamålet med anläggningen vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad." D v s om ni kan hitta vatten närmare er fastighet.
Så frågan för er är väl i det närmaste om det finns en brunnslösning som inte behöver inkludera en 3 km lång ledning mellan er fastighet och brunnen. Det låter ju som en krånglig teknisk lösning för er. Och dessutom kan den vara krånglig för förrättningslantmätaren att få att lira med anläggningslagens krav, t ex 8 §, "Gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på sådant sätt att ändamålet med anläggningen vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad." D v s om ni kan hitta vatten närmare er fastighet.
Ett liknande fall finns redan i NJA 1983 s. 188. Ett problem som finns i domstolarnas bedömning är att varje fall bedöms helt på egna meriter. Domstolen tittar endast på det fallet som målet gäller och tar inte hänsyn framtida konsekvenser och eventuella prejudicerande effekter. I det här fallet verkar en dom ha lett till ett förutsebart strömhopp, men det är inte domstolen sak att ta hänsyn till detta. Det handlar inte om ovilja utan att de uttryckligen inte ska ta sådana hänsyn. Däremot bör de titta bakåt på tidigare domar. Jag tycker (personligen och utifrån den informations som finns i tråden) att det ser ut som om att gemensamhetsanläggningen inte längre uppfyller kriterierna enligt AL och att den rimligen borde avvecklas.Claes Sörmland skrev:
//Urbota
Men om vi inte kan ’hitta’ vatten närmre fastigheten. Eller om egen brunnsborrning skulle visa sig omöjlig eller rentutav en dålig lösning enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Blir vi då ändå tvingade att gå med på nedläggning? 10 nya borrade brunnar är en dyrare lösning än att behålla den befintliga. Bör vi nöja oss med en praktisk nedläggning av anläggningarna pga ’allmän opinion’ och försöka köra vatten i dunkar?Urbota skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Ni blir som jag förstår det inte alls tvingade till någon nedläggning. Ni blir tvingade att betala för en ledning som ingen annan använder om ni vill ha den kvar.A annalooflux skrev:
Det kan man förstås beklaga, men som lantmätaren sagt kan man förstås inte heller tvinga kvar fastigheter i samfälligheten om det inte finns någon nytta för dem med den.
Jag antar att det finns ett missnöje hos de utträdande med samfälligheten, men givet att det finns tjänligt vatten hos så många andra kan man ju i alla fall i teorin tänka sig att det finns någon ni skulle kunna köpa er servitutsrätt hos om ni inte vill finansiera ledningen själva och inte heller kan få upp tillräckligt bra vatten på den egna fastigheten.