Olika material har olika värmekapacitet. Lätta porösa material har låg, tunga har hög värmekapacitet. Det innebär att det tar lång tid att värma upp sten, gips och klinker, kort tid för trä och boardskivor. Men de lätta materialen kan inte hålla kvar värmen som de tunga kan. Om du vill värma upp ett rum snabbt ska alla innerytor har låg värmekapacitet, men om du vill ha ett rum som inte kyls ut snabbt ska du använda tunga material där så är möjligt för bättre boendekomfort. I en spareldad sommarstuga som är byggd med stengolv och gipsväggar samt en stor murad spis kan du få vänta från fredag till söndag kväll innan värmekomforten är acceptabel. Rätt här är trägolv (inte laminat) boardväggar, träpaneltak och en lätt plåtkamin. Då tar det bara någon timme tills du kan ta av dig tröjan. Detsamma borde gälla för en bastu där man snabbt vill ha upp värmen, alltså inga tunga väggar eller golv. Och i bastun finns ett värre problem, risken för brännskador. Alla vet hur det känns att sätta sig på en trälave i en nittiogradersbastu. Det bränner några sekunder sedan är det OK. Det beror på att du har kylt ned träet med rumpan, den lilla värme träet har lagrat upp lämnar det snabbt ifrån sig. Men hur skulle det vara att sitta på en lave av klinker eller täljsten? Eller som föreslagits, bygga en vägg av kakel i bastun? Om du kommer emot den med naken hud så kommer du att bränna dig, var så säker. Vad som sedan gäller fuktspärr eller inte i en bastu så beror det på om bastun är fristående eller byggd mot yttervägg. I en yttervägg måste det alltid finnas en, men bara en fuktspärr, så nära rummet som praktiskt möjligt. Det är fuktig luft som tar sig ut i väggen och kondenserar där på grund av kylan där som är problemet. Fuktspärren är inte bara till för att skydda väggen mot bastubadets effekter, utan också för hela den tid som inte bastun används, då den har samma temp som vilket rum som helst.
Klicka här för att svara